Homologi (biologi)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Homologins innebörd: Samband mellan olika ryggradsdjurs framben visas med olika färger.
År 1555 jämförde Pierre Belon skelettet mellan människa och fågel i sitt verk l'Histoire de la nature des oyseaux.

Homologi är inom biologi ett begrepp för att beskriva morfologiska eller genetiska egenskaper hos olika organismer som liknar varandra och har samma evolutionära ursprung.[1] All systematik och alla fylogenier (hypoteser om släktskap) bygger på att man identifierar homologier hos olika organismer.

Ett exempel på en homologi är människans armar och vingarna hos fåglar. Två delar hos olika organismer som har samma evolutionära ursprung. Till skillnad mot en analogi, där två delar kan se likartade ut och ha samma funktion, men de har inte samma evolutionära ursprung, till exempel vingarna hos fåglar och fjärilar. Motsvarande förändringar finns också i våra gener.

Inom genetiken har man definierat två olika sorters homologier; paraloger samt ortologer. Ortologer är sådana gener som har separerats genom artbildning, och det är därför sannolikt att deras funktion också har bevarats i de olika arterna. Paraloger däremot är gener som uppstått genom genduplikation och sådana gener behöver inte ha likartad funktion. Någon av generna kan genomgå mutationer eftersom det fortfarande finns en intakt version. Inom molekylärbiologin kan till exempel hävda att två proteiner är homologa om de har så pass stark likhet i en linjering eller i en superpositionering av deras tredimensionella strukturer att det finns skäl att tro att de har utvecklats (se evolution) från samma ursprungsprotein.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Reece, Jane B; Lisa A. Urry, Michael L. Cain, Steven A. Wasserman, Peter V. Minorsky, Robert B. Jackson (2011). Campbell Biology Global Edition (9th Edition). San Francisco: Pearson. sid. G-17. ISBN 9780321739759 

Se även[redigera | redigera wikitext]