Hoppa till innehållet

Gansufnittertrast

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Ianthocincla sukatschewi)
Gansufnittertrast
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteIanthocincla
ArtGansufnittertrast
I. sukatschewi
Vetenskapligt namn
§ Ianthocincla sukatschewi
Auktor(Berezowski & Bianchi, 1891)
Synonymer
  • Garrulax sukatschewi
  • Sukatjovs fnittertrast
  • Sukatsjovfnittertrast

Gansufnittertrast[2] (Ianthocincla sukatschewi) är en fåtalig tätting i familjen fnittertrastar som är endemisk för Kina.[3]

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Gansufnittertrasten är en 27-31 cm lång, rätt enfärgad fnittertrast med karakteristiskt snövita kinder och örontäckare. Vidare syns stora vita teckningar på tertialspetsarna och yttre stjärtfjädrarna, gråkantade ving- och stjärtpennor och djupt beige övre stjärttäckare och undergump. Liknande nordlig fnittertrast är huvudsakligen askgrå och saknar denna arts vita kinder och örontäckare. Sången är ett upprepat och gällt "hwii-u hwii-u or h'wi-i h'wi-i". Den yttrar även olika raspande, gnissliga och tjattrande läten.[1]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Gansufnittertrasten förekommer i sydvästra Kina, i bergsskogarna i södra Gansu och angränsande Sichuan.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Gansufnittertrasten placeras traditionellt i det stora fnittertrastsläktet Garrulax men tongivande Clements et al lyfter ut den och ett antal andra arter till släktet Ianthocincla efter DNA-studier.[4] Senare studier bekräftar att Garrulax består av flera, äldre klader,[5] varför denna linje följs här.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Kunskapen om gansufnittertrastems biotopval är begränsad. Den har observerats i olika typer av tempererade skogstyper, vanligen med undervegetation av bambu och andra snår. De flesta rapporter är från 2000-3500 meters höjd. Den födosöker på marken på jakt efter ryggradslösa djur, frön och bär.[1]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Gansufnittertrasten är en dåligt känd fågel art med en liten population bestående av endast 3 500 till 15 000 individer. Utbredningsområdet är vidare mycket fragmenterat och arten minskar i antal till följd av skogsavverkning. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som sårbar.[1]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Vladimir Platonovitj Sukatjov, rysk filantrop och grundare av Irkutsks regionala konstmuseum i Irkutsk.[6] Fram tills nyligen kallades den även sukatjovfnittertrast på svenska, men justerades 2022 till ett enklare och mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Ianthocincla sukatschewi . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  5. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2018), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. (forthcoming).
  6. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]