Ida B. Wells

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ida Bell Wells-Barnett
Svartvitt porträttfoto av en kvinna i mörk klänning.
Ida B. Wells
Född16 juli 1862
Holly Springs, Mississippi, USA
Död25 mars 1931 (68 år)
Chicago, Illinois, USA
Yrke/uppdragLärare, journalist
Känd förKampanjade mot lynchning. Arbetade för kvinnlig rösträtt och medborgarrätt
MakeFerdinand L. Barnett
FöräldrarJames Wells och Elizabeth "Izzy Bell" Warrenton

Ida Bell Wells-Barnett, född 16 juli 1862 i Holly Springs, Mississippi,[1] död 25 mars 1931, mer känd som Ida B. Wells, var en afroamerikansk[2] journalist och en tidig ledare av medborgarrättsrörelsen i USA. Hon dokumenterade lynchningar i USA,[3] turnerade internationellt som föreläsare, var en av grundarna av National Association for the Advancement of Colored People år 1909, och engagerade sig i kampen för kvinnlig rösträtt.[4]

Wells skrev själv om sitt liv i Crusade for Justice: The Autobiography of Ida B. Wells.[5]

Uppväxt och tidigt liv[redigera | redigera wikitext]

Wells föddes som slav I Mississippi några månader innan Abraham Lincoln antog emancipationsproklamationen. Hennes föräldrar James Wells och Elizabeth "Lizzie" (Warrenton) Wells, var båda slavar hos arkitekten Spires Bolling. Wells var det äldsta av åtta barn. James Wells var en skicklig snickare som var politiskt intresserad och engagerad i “rasfrågan”.

1878, när Wells var 16 år, dog båda föräldrarna och en yngre bror plötsligt i gula febern. Wells började då arbeta som lärare för att försörja sina syskon och skydda dem från att skickas till fosterhem.

Journalistik och aktivism[redigera | redigera wikitext]

Som 21-åring blev Wells utkastad från första klass på ett tåg, på grund av sin hudfärg - trots att hon gjorde motstånd och till och med bet konduktören. Wells stämde järnvägsföretaget, och vann i första instans. Domen upphävdes senare, men en artikel som Wells skrev om händelsen hjälpte till att starta hennes karriär som journalist.[6]

I mars 1892 lynchades Wells vän Thomas Moss,[7] tillsammans med Calvin McDowell och William Steward.[8] Wells skrev om morden i tidningen Free Speech and Headlight, och uppmuntrade stadens afroamerikaner att lämna Memphis. Mer än 6000 människor lämnade staden, medan andra organiserade bojkotter av företag som ägdes av vita. Efter att hennes kontor vandaliserats, lämnade också Wells Memphis. Den 27 maj reste hon norrut.[9]

Ett vanligt påstående vid tiden var att svarta män lynchades eftersom de begått sexuella övergrepp eller attackerat vita kvinnor. Efter mordet på Moss började Wells forska på och dokumentera lynchningar och deras orsaker. Genom grävande journalistik fann hon att lynchningarna inte handlade om att skydda kvinnor mot övergrepp. Vanliga orsaker till morden var istället offentlig berusning, obetalda skulder, att de inte lydde vita, eller att de konkurrerade med vita ekonomiskt.

Wells var inte den första som bemötte våldtäktsmyten, men hon har beskrivits som den starkaste och envisaste rösten i frågan.[10]

Först 1893 och sedan 1894 turnerade Wells i Europa och höll föredrag om lynchningar i USA.

1895 gifte Wells sig med Ferdinand L. Barnett, en advokat och tidningsutgivare i Chicago. Wells behöll sitt eget namn, men la till Barnetts namn efter sitt eget - ett vid tiden ovanligt beslut. Paret hade ett lyckligt äktenskap och delade ett intresse för progressiv, radikal politik.[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ McMurry, Linda. ”To Keep the Waters Troubled” (på engelska). New York Times. https://www.nytimes.com/books/first/m/mcmurry-waters.html. Läst 24 juli 2015. 
  2. ^ ”Ida B. Wells-Barnett and American Reform, 1880-1930” (på engelska). Arkiverad från originalet den 1 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150301202308/http://www.ibiblio.org/uncpress/chapters/schechter_ida.html. Läst 24 juli 2015. 
  3. ^ ”Guide to the Ida B. Wells Papers 1884-1976” (på engelska). University of Chicago Library. http://www.lib.uchicago.edu/e/scrc/findingaids/view.php?eadid=ICU.SPCL.IBWELLS. Läst 24 juli 2015. 
  4. ^ ”Guide to the Ida B. Wells Papers 1884-1976”. www.lib.uchicago.edu. http://www.lib.uchicago.edu/e/scrc/findingaids/view.php?eadid=ICU.SPCL.IBWELLS. Läst 8 mars 2016. 
  5. ^ Wells-Barnett, Ida B. (1972-01-01) (på en). Crusade for Justice: The Autobiography of Ida B. Wells. University of Chicago Press. ISBN 9780226893440. https://books.google.com/books?id=VNcKXc7ptQsC. Läst 8 mars 2016 
  6. ^ ”Ida B. Wells Biography” (på en-us). www.biography.com. http://www.biography.com/people/ida-b-wells-9527635. Läst 17 februari 2017. 
  7. ^ McMurry, Linda O. (2000-12-14) (på en). To Keep the Waters Troubled: The Life of Ida B. Wells. Oxford University Press. sid. 130-135. ISBN 9780195139273. https://books.google.se/books?id=CNbnCwAAQBAJ&pg=PR15&lpg=PR15&dq=%E2%80%9Cloudest+and+most+persistent+voice+for+truth%E2%80%9D&source=bl&ots=bTMrV2v-PQ&sig=0XAKeznL0qyLzCtV9pJ1pkZ5eBQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiT6d_u1JfSAhVHCCwKHRR-DXwQ6AEIQzAF#v=onepage&q=thomas%20moss&f=false. Läst 17 februari 2017 
  8. ^ ”Calvin McDowell, William Stewart, and Thomas Moss” (på en). Lynching in America. https://lynchinginamerica.eji.org/explore/Tennessee/calvin-mcDowell-william-stewart-thomas-moss. Läst 14 juni 2017. 
  9. ^ ”Ida B. Wells” (på en). Lynching in America. https://lynchinginamerica.eji.org/explore/migration/ida-b-wells. Läst 14 juni 2017. 
  10. ^ McMurry, Linda O. (2000-12-14) (på en). To Keep the Waters Troubled: The Life of Ida B. Wells. Oxford University Press. sid. xv. ISBN 9780195139273. https://books.google.se/books?id=CNbnCwAAQBAJ&pg=PR15&lpg=PR15&dq=%E2%80%9Cloudest+and+most+persistent+voice+for+truth%E2%80%9D&source=bl&ots=bTMrV2v-PQ&sig=0XAKeznL0qyLzCtV9pJ1pkZ5eBQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiT6d_u1JfSAhVHCCwKHRR-DXwQ6AEIQzAF#v=onepage&q=%E2%80%9Cloudest%20and%20most%20persistent%20voice%20for%20truth%E2%80%9D&f=false. Läst 17 februari 2017 
  11. ^ Fairclough, Adam (2002-06-25) (på en). Better Day Coming: Blacks and Equality, 1890-2000. Penguin. sid. 37. ISBN 9781440684166. https://books.google.se/books?id=6WkBvusbGaEC&pg=PA38&lpg=PA38&dq=%E2%80%9Cloudest+and+most+persistent+voice+for+truth%E2%80%9D&source=bl&ots=UMYFCOIRVq&sig=NyRzo3IhpVBSWMkijBaea94iqEg&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiT6d_u1JfSAhVHCCwKHRR-DXwQ6AEISDAG#v=onepage&q=%E2%80%9Cloudest%20and%20most%20persistent%20voice%20for%20truth%E2%80%9D&f=false. Läst 17 februari 2017