Hoppa till innehållet

Ida B. Wells

Från Wikipedia
Ida B. Wells
Ida B. Wells omkring 1893.
Född16 juli 1862[1][2][3]
Holly Springs, USA
Död25 mars 1931[1][2][3] (68 år)
Chicago, USA
BegravdOak Woods Cemetery[4]
kartor
Andra namnIola[5]
Medborgare iUSA
Utbildad vidFisk University
Rust College
SysselsättningJournalist, författare[6], rösträttsaktivist[7], sociolog, människorättsförsvarare
Politiskt parti
Republikanska partiet
MakeFerdinand Lee Barnett
(g. 1895–1931, personens död)[8]
Barn4
Utmärkelser
National Women's Hall of Fame (1988)[9]
National Association of Black Journalists Hall of Fame (2004)[10]
Chicago Women's Hall of Fame[11]
Redigera Wikidata

Ida Bell Wells-Barnett, mer känd som Ida B. Wells, född 16 juli 1862 i Holly Springs, Mississippi,[12] död 25 mars 1931 i Chicago, Illinois, var en afroamerikansk[13] journalist och en tidig ledare av medborgarrättsrörelsen i USA. Hon tillhörde det Republikanska partiet, som då representerade emancipationen. Wells dokumenterade lynchningar i USA,[14] turnerade internationellt som föreläsare, var en av grundarna av National Association for the Advancement of Colored People (NAACP) år 1909 och engagerade sig i kampen för kvinnlig rösträtt.[15]

Wells skrev själv om sitt liv i Crusade for Justice: The Autobiography of Ida B. Wells.[16]

Uppväxt och tidiga år

[redigera | redigera wikitext]

Wells föddes som slav i Mississippi några månader innan Abraham Lincoln antog emancipationsproklamationen.[17] Hennes föräldrar James Wells och Elizabeth "Lizzie" (Warrenton) Wells var båda slavar hos arkitekten Spires Bolling.[18] Wells var det äldsta av åtta barn. James Wells var en skicklig snickare som var politiskt intresserad och engagerad i rasfrågan.[19]

1878, när Wells var 16 år, dog båda föräldrarna och en yngre bror plötsligt i ett epidemiskt utbrott av gula febern. Wells började då arbeta som lärare för att kunna försörja sina syskon[18] och skydda dem från att skickas till fosterhem.

Journalistik och aktivism

[redigera | redigera wikitext]

I maj 1884[20] blev 21-åriga Wells, på grund av sin hudfärg, utkastad från första klass på ett tåg – trots att hon löst biljett.[18] Detta skedde efter att hon gjort motstånd och till och med bitit konduktören.[21][22] Wells stämde järnvägsföretaget och vann i första instans,[18] men domen överklagades till staten Tennessees högsta domstol där hon förlorade.[23] En artikel som Wells skrev om händelsen hjälpte till att starta hennes karriär som journalist.[24]

I mars 1892 lynchades Wells vän Thomas Moss,[25] tillsammans med Calvin McDowell och William Steward.[26] Wells skrev om morden i tidningen Free Speech and Headlight, och uppmuntrade stadens afroamerikaner att lämna Memphis. Mer än 6 000 människor lämnade staden,[27] medan andra organiserade bojkotter av företag som ägdes av vita. Efter att hennes kontor vandaliserats, lämnade också Wells Memphis. Den 27 maj reste hon norrut.[28] Hon slog sig ned i New York och flyttade senare till Chicago.[29]

Ett vanligt påstående vid tiden var att svarta män lynchades eftersom de begått sexuella övergrepp eller attackerat vita kvinnor.[30] Efter mordet på Moss började Wells forska på och dokumentera lynchningar och deras orsaker. Genom grävande journalistik fann hon att lynchningarna inte handlade om att skydda kvinnor mot övergrepp.[29] Vanliga orsaker till morden var istället offentlig berusning, obetalda skulder, att de inte lydde vita, eller att de konkurrerade med vita ekonomiskt.

Wells var inte den första som bemötte våldtäktsmyten. Hon har dock beskrivits som den starkaste och envisaste rösten i frågan.[31]

1893 och sedan 1894 turnerade Wells i Europa och höll föredrag om lynchningar i USA.[32]

Under sitt arbete mot lynchningar och för kvinnors rättigheter kom Wells under 1890-talet i konflikt med Frances Willard, den första ordföranden för Woman's Christian Temperance Union (WCTU).[33] Willard var ledare för en organisation av nästan bara vita kvinnor, och Wells kritiserade Willard för att inte ta upp övergreppen mot svarta i sin politik.[34] Willard ansåg att de svarta i stor utsträckning omgavs av en kultur som inte i tillräcklig utsträckning tog avstånd från alkohol.[35] Både Wells och Willard arbetade dock även för kvinnors möjlighet att rösta i allmänna val.[36][37]

Familj och sista tid

[redigera | redigera wikitext]
Ida B. Wells 1909, omgiven av sina fyra barn.

1895 gifte Wells sig med Ferdinand L. Barnett, en advokat och tidningsutgivare i Chicago. Wells behöll sitt eget namn, men lade till Barnetts namn efter sitt eget – ett vid tiden ovanligt beslut. Paret hade ett lyckligt äktenskap och delade ett intresse för progressiv, radikal politik.[38]

Wells avled i Chicago 1931, av naturliga orsaker.[27]

Eftermäle och erkännande

[redigera | redigera wikitext]

På senare år har Wells lyfts fram som en av USA:s första och mest orädda grävande journalister. 2016 grundades The Ida B. Wells Society for Investigative Reporting, som ett verktyg för att utbilda och stödja färgade journalister till att följa i Wells' fotspår.[39]

2025 gav USA ut ett minnesmynt till minne av Ida B. Wells och hennes insatser.[40]

Wells' och Barnetts hus i Chicago är sedan 1974 en "K-märkt" byggnad.[41]

Bibliografi (urval)

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6pc32d5, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 7862236, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ida-B-Wells-Barnetttopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Find a Grave, läs online, läst: 17 juni 2024.[källa från Wikidata]
  5. ^ encyclopedia.com, HighBeam Research, läs online, läst: 1 februari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, documents.alexanderstreet.com .[källa från Wikidata]
  8. ^ Emmanuel Sampath Nelson (red.), African American Authors, 1745-1945 : A Bio-Bibliographical Critical Sourcebook, Greenwood Press, 2000, s. 456, ISBN 0-313-30910-8.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.womenofthehall.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ National Association of Black Journalists Hall of Fame, läs online, läst: 1 februari 2023.[källa från Wikidata]
  11. ^ Chicago Women's Hall of Fame, läs online, läst: 1 februari 2023.[källa från Wikidata]
  12. ^ McMurry, Linda. ”To Keep the Waters Troubled” (på engelska). New York Times. https://www.nytimes.com/books/first/m/mcmurry-waters.html. Läst 24 juli 2015. 
  13. ^ ”Ida B. Wells-Barnett and American Reform, 1880-1930” (på engelska). Arkiverad från originalet den 1 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150301202308/http://www.ibiblio.org/uncpress/chapters/schechter_ida.html. Läst 24 juli 2015. 
  14. ^ ”Guide to the Ida B. Wells Papers 1884-1976” (på engelska). University of Chicago Library. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402092220/http://www.lib.uchicago.edu/e/scrc/findingaids/view.php?eadid=ICU.SPCL.IBWELLS. Läst 24 juli 2015. 
  15. ^ ”Guide to the Ida B. Wells Papers 1884-1976”. www.lib.uchicago.edu. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402092220/http://www.lib.uchicago.edu/e/scrc/findingaids/view.php?eadid=ICU.SPCL.IBWELLS. Läst 8 mars 2016. 
  16. ^ Wells-Barnett, Ida B. (1972-01-01) (på engelska). Crusade for Justice: The Autobiography of Ida B. Wells. University of Chicago Press. ISBN 9780226893440. https://books.google.com/books?id=VNcKXc7ptQsC. Läst 8 mars 2016 
  17. ^ Furman, Daniella (17 februari 2021). ”The Honorable Agitator” (på amerikansk engelska). Rediscovering Black History. https://rediscovering-black-history.blogs.archives.gov/2021/02/17/the-honorable-agitator/. Läst 6 mars 2025. 
  18. ^ [a b c d] Patti Carr Black (februari 2001). ”Ida B. Wells: A Courageous Voice for Civil Rights - 2001-02”. www.mshistorynow.mdah.ms.gov. https://www.mshistorynow.mdah.ms.gov/issue/ida-b-wells-a-courageous-voice-for-civil-rights. Läst 6 mars 2025. 
  19. ^ ”Life Story: Ida B. Wells-Barnett (1862-1931)”. New York Historical Society. https://wams.nyhistory.org/modernizing-america/activism-and-the-progressive-era/ida-b-wells/. Läst 7 mars 2025. 
  20. ^ Norwood, Arlisha R. (2025). ”Biography: Ida B. Wells-Barnett” (på engelska). National Women's History Museum. https://www.womenshistory.org/education-resources/biographies/ida-b-wells-barnett. Läst 6 mars 2025. 
  21. ^ Viera, Bené (18 april 2018). ”When a white conductor tried to manhandle Ida B. Wells, she took a bite out of his hand” (på engelska). Medium. Arkiverad från originalet den 2 april 2021. https://web.archive.org/web/20210402112118/https://timeline.com/ida-b-well-bit-a-racist-train-conductor-who-manhandled-her-6f55c0fbc329. Läst 1 juli 2021. 
  22. ^ Poohl, Daniel. ”Upprättelse för radikal antirasist”. Expo.se. https://expo.se/2021/06/uppr%C3%A4ttelse-f%C3%B6r-radikal-antirasist. Läst 1 juli 2021. 
  23. ^ ”A legal brief for Ida B. Wells’ lawsuit against Chesapeake, Ohio, and Southwestern Railroad Company before the state Supreme Court, 1885.”. Digital Public Library of America. https://dp.la/primary-source-sets/ida-b-wells-and-anti-lynching-activism/sources/1113. Läst 1 juli 2021. 
  24. ^ ”Ida B. Wells Biography” (på amerikansk engelska). www.biography.com. http://www.biography.com/people/ida-b-wells-9527635. Läst 17 februari 2017. 
  25. ^ McMurry, Linda O. (2000-12-14) (på engelska). To Keep the Waters Troubled: The Life of Ida B. Wells. Oxford University Press. sid. 130-135. ISBN 9780195139273. https://books.google.se/books?id=CNbnCwAAQBAJ&pg=PR15&lpg=PR15&dq=%E2%80%9Cloudest+and+most+persistent+voice+for+truth%E2%80%9D&source=bl&ots=bTMrV2v-PQ&sig=0XAKeznL0qyLzCtV9pJ1pkZ5eBQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiT6d_u1JfSAhVHCCwKHRR-DXwQ6AEIQzAF#v=onepage&q=thomas%20moss&f=false. Läst 17 februari 2017 
  26. ^ ”Calvin McDowell, William Stewart, and Thomas Moss” (på engelska). Lynching in America. https://lynchinginamerica.eji.org/explore/Tennessee/calvin-mcDowell-william-stewart-thomas-moss. Läst 14 juni 2017. 
  27. ^ [a b] Urell, Aaryn (4 maj 2020). ”Ida B. Wells Honored with Posthumous Pulitzer” (på amerikansk engelska). Equal Justice Initiative. https://eji.org/news/ida-b-wells-honored-with-posthumous-pulitzer/. Läst 6 mars 2025. 
  28. ^ ”Ida B. Wells” (på engelska). Lynching in America. https://lynchinginamerica.eji.org/explore/migration/ida-b-wells. Läst 14 juni 2017. 
  29. ^ [a b] ”Ida B. Wells-Barnett: Anti-lynching and the White House” (på engelska). WHHA (en-US). https://www.whitehousehistory.org/ida-b-wells-barnett-anti-lynching-and-the-white-house. Läst 6 mars 2025. 
  30. ^ ”Ida B. Wells and the Fight Against Lynching: Civil Rights Advocacy and Social Reform in the Post-Reconstruction South” (på engelska). Bill of Rights Institute. https://billofrightsinstitute.org/essays/ida-b-wells-and-the-campaign-against-lynching. Läst 6 mars 2025. 
  31. ^ McMurry, Linda O. (2000-12-14) (på engelska). To Keep the Waters Troubled: The Life of Ida B. Wells. Oxford University Press. sid. xv. ISBN 9780195139273. https://books.google.se/books?id=CNbnCwAAQBAJ&pg=PR15&lpg=PR15&dq=%E2%80%9Cloudest+and+most+persistent+voice+for+truth%E2%80%9D&source=bl&ots=bTMrV2v-PQ&sig=0XAKeznL0qyLzCtV9pJ1pkZ5eBQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiT6d_u1JfSAhVHCCwKHRR-DXwQ6AEIQzAF#v=onepage&q=%E2%80%9Cloudest%20and%20most%20persistent%20voice%20for%20truth%E2%80%9D&f=false. Läst 17 februari 2017 
  32. ^ Rose Staveley-Wadham (24 mars 2021). ”The British Newspaper Archive Blog Ida B. Wells | The British Newspaper Archive Blog” (på brittisk engelska). https://blog.britishnewspaperarchive.co.uk/2021/03/24/ida-b-wells-speaking-tour-to-britain-1893-1894/. Läst 7 mars 2025. 
  33. ^ ”The WCTU and Lynching, 1895 – The Conflict Continues (11/14)” (på engelska). scalar.usc.edu. https://scalar.usc.edu/works/willard-and-wells/wctu-lynching-1895. Läst 11 mars 2025. 
  34. ^ ”Willard, the WCTU and Race | New York Heritage”. nyheritage.org. https://nyheritage.org/exhibits/albion-tourgee/willard-wctu-and-race. Läst 11 mars 2025. 
  35. ^ Osborne, Lori (3 juni 2019). ”Truth-Telling: Frances Willard and Ida B. Wells” (på amerikansk engelska). AASLH. https://www.aaslh.org/truth-telling-willard-and-wells/. Läst 11 mars 2025. 
  36. ^ ”State of Oregon: Woman Suffrage - Ida B. Wells-Barnett (1862-1931)”. sos.oregon.gov. https://sos.oregon.gov/archives/exhibits/suffrage/Pages/bio/wells-barnett.aspx. Läst 11 mars 2025. 
  37. ^ ”1876: "Home Protection" and Speaking Out for Suffrage · "Womanly Liberty" or "Home Protection": Frances Willard and Woman Suffrage · The Center for Women's History and Leadership Digital Exhibits”. franceswillardhouse.omeka.net. https://franceswillardhouse.omeka.net/exhibits/show/-womanly-liberty---frances-wil/1876---home-protection-. Läst 11 mars 2025. 
  38. ^ Fairclough, Adam (2002-06-25) (på engelska). Better Day Coming: Blacks and Equality, 1890-2000. Penguin. sid. 37. ISBN 9781440684166. https://books.google.se/books?id=6WkBvusbGaEC&pg=PA38&lpg=PA38&dq=%E2%80%9Cloudest+and+most+persistent+voice+for+truth%E2%80%9D&source=bl&ots=UMYFCOIRVq&sig=NyRzo3IhpVBSWMkijBaea94iqEg&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiT6d_u1JfSAhVHCCwKHRR-DXwQ6AEISDAG#v=onepage&q=%E2%80%9Cloudest%20and%20most%20persistent%20voice%20for%20truth%E2%80%9D&f=false. Läst 17 februari 2017 
  39. ^ George, Bradley (3 februari 2023). ”Ida B. Wells Society for Investigative Reporting moving from UNC to Morehouse College” (på engelska). WHQR. https://www.whqr.org/2023-02-03/ida-b-wells-society-for-investigative-reporting-moving-from-unc-to-morehouse-college. Läst 7 mars 2025. 
  40. ^ ”2025 American Women Quarters™ Rolls and Bags Honoring Ida B. Wells on Sale February 4” (på engelska). www.usmint.gov. 31 januari 2025. https://www.usmint.gov/news/press-releases/2025-american-women-quarters-rolls-and-bags-honoring-ida-b-wells-on-sale-february-4?srsltid=AfmBOoqVKyz13BtseSxCxgE-T7sNFNjPOczUaHY2E4LoJbargu6YN16M. Läst 7 mars 2025. 
  41. ^ ”Wells-Barnett, Ida B., House” (på engelska). National Park Service. https://npgallery.nps.gov/AssetDetail/NRIS/74000757. Läst 11 mars 2025.