Ili

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om prefekturen Ili. För floden med samma namn, se Ili-floden.
Ili
kazakiska : Іле Қазақ автономиялы облысы / ىله قازاق اۆتونومىيالى وبلىسى
İle Qazaq avtonomïyalı oblısı
uiguriska : ئىلى قازاق ئاپتونوم ۋىلايىتى
Ili Qazaq aptonom wilayiti
kinesiska : 伊犁哈萨克自治州?
pinyin: Yīlí hāsàkè Zìzhìzhōu
Jurta i Ili.Jurta i Ili.
Typ av område:
Provinsnivå 
 Prefekturnivå 
  Häradsnivå 
   Sockennivå

 Autonom prefektur
Provins Xinjiang
(prefekturer i Xinjiang)
Huvudort Yining
43°55′N 81°19′Ö / 43.917°N 81.317°Ö / 43.917; 81.317
Areal 56 623 km²
Folkmängd* 2 482 627 (2010)
Befolkningstäthet 43,8 inv./km²
BNP 10 345 ¥/inv. (2006)
Större kinesiska nationaliteter*
Officiell webbplats
Ilis läge i Xinjiang, Kina.
Ilis läge i Xinjiang, Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/cn-65.aspx
Källa för nationaliteter: Kinas folkräkning 2000.

Ili är en autonom prefektur i provinsen Xinjiang i Kina. Det är den enda prefekturen i Kina som är vigd åt den kazakiska minoriteten. Ili gränsar till Mongoliet, Ryssland och Kazakstan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fram till 600-talet behärskades nuvarande Ili av det nomadiska, turkiska Wusunfolket. Så småningom kom det att bli en del av Dzungariet. Mellan 1100-talet och 1300-talet hörde området till Kara-Khitan-khanatet, till dess Djingis khan erövrade regionen. Ili kom därefter att bli hemort för de mongoliska khanerna.

Någon gång på 1500- eller 1600-talet hamnade Ili åter under dzungarernas kontroll som en del av Dzungariet. 1755 erövrades ili av den kinesiska Qingdynastin. Ili blev huvudsäte för den kinesiska administrationen och militären i Xinjiang.

Ett uiguriskt uppror 1864 ledde till att ett tillfälligt sultanat, Taranchi-sultanatet, upprättades. Sultanatet annekterades av Ryssland 1871 och återlämnades till Kina 1881. Efter Qingdynastins fall lydde Ili i likhet med övriga Xinjiang under olika krigsherrar som ofta hade täta band med Sovjetunionen. Under 1940-talet ingick Ili i Östturkestan tillsammans med Tarbagatay och Altay. 1949 införlivades Ili med Folkrepubliken Kina.

På grund av försörjningsproblemen som följde i det Stora språngets spår flydde 60.000 kazakher till Sovjetunionen 1962 i det om kallats "kazakhernas exodus".[1]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Den administrativa indelningen av Ili är en smula komplex, då den norra delen av den autonoma prefekturen Ili i sin tur innehåller två mindre prefekturer, Tarbagatay och Altay.

I söder består Ili av ett antal mindre administrativa enheter på häradsnivå: residensstaden Yining (Gulja), Kuytun, Yining, Huocheng, Tokkuztara, Künes, Zhaosu, Tekes, Nilka och Sibe-folkets autonoma härad Qapqal.

Ili mcp.png
Nr Namn Kinesiska Pinyin Uiguriska (arabisk skrift) Uiguriska (latinsk skrift) Kazakhiska (arabisk skrift) Befolkning (2003) Yta (km²) Befolkningstäthet(/km²)
* Altay prefektur 阿勒泰地区 Ālètài Dìqū تارباغاتاي ۋىلايىتى Altay Wilayiti ئالتاي ۋىلايىتى 561,667 117,800 5
Tarbagatay prefektur 塔城地区 Tǎchéng Dìqū تارباغاتاي ۋىلايىتى Tarbaghatay Wilayiti تارباعاتاي ايماعى 892,397 104,546 16
1 Yining stad 伊宁市 Yīníng Shì غۇلجا شەھىرى Ghulja Shehiri قۇلجا قالاسى 430,000 629 684
2 Küytun stad 奎屯市 Kuítún Shì كۈيتۇن شەھىرى Küytun Shehiri كۇيتۇن قالاسى 300,000 1,171 256
3 Yining härad 伊宁县 Yīníng Xiàn غۇلجا ناھىيىسى Ghulja Nahiyisi قۇلجا اۋدانى 360,000 4,486 80
4 Qorghas härad 霍城县 Huòchéng Xiàn قورغاس ناھىيىسى Qorghas Nahiyisi قورعاس اۋدانى 360,000 5,466 66
5 Tokkuztara härad 巩留县 Gǒngliú Xiàn توققۇزتارا ناھىيىسى Toqquztara Nahiyisi توعىزتاراۋ اۋدانى 160,000 4,124 39
6 Künes härad 新源县 Xīnyuán Xiàn كۈنەس ناھىيىسى Künes Nahiyisi كۇنەس اۋدانى 300,000 7,583 40
7 Mongolküre härad 昭苏县 Zhāosū Xiàn موڭغۇلكۈرە ناھىيىسى Mongghulküre Nahiyisi موڭعۇلكۇرە اۋدانى 160,000 10,465 15
8 Tëkes härad 特克斯县 Tèkèsī Xiàn تېكەس ناھىيىسى Tëkes Nahiyisi تەكەس اۋدانى 160,000 8,080 20
9 Nilka härad 尼勒克县 Nílèkè Xiàn نىلقا ناھىيسى Nilqa Nahiyisi نىلقى اۋدانى 160,000 10,130 16
10 Sibe-folkets autonoma härad Qapqal 察布查尔锡伯自治县 Chábùchá'ěr Xībó Zìzhìxiàn ئاپتونوم يېزىسى چاپچال شىبە Chapchal Shibe Aptonom Nahiyisi شاپشال سىبە اۆتونوميالى اۋدانى 170,000 4,489 38

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Yang, Jisheng, Tombstone: the great Chinese famine, 1958-1962 (New York: 2013), s. 473.