In Flanders Fields

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
A sculpture in the form of an open book. The text of the poem "In Flanders Fields" is written within and a small red poppy lies on top.
Inskription av hela dikten i en "bok" av brons vid John McCrae memorial i hans födelseort, Guelph, Ontario.

"In Flanders Fields" är en dikt i form av en rondeau, skriven under Första världskriget av den kanadensiska läkaren och överstelöjtnanten John McCrae. Han fick inspirationen till den 3 maj 1915. "In Flanders Fields" publicerades första gången 8 december samma år i den Londonbaserade tidningen Punch.

Dikt[redigera | redigera wikitext]

The poem handwritten by McCrae. In this copy, the first line ends with "grow", differing from the original published version.
En signerad kopia av dikten från In Flanders Fields and Other Poems.

Det första kapitlet av In Flanders Fields and Other Poems, en samling med McCraes verk från 1919, anger texten till dikten enligt nedan:[1]

In Flanders fields the poppies blow
Between the crosses, row on row,
That mark our place; and in the sky
The larks, still bravely singing, fly
Scarce heard amid the guns below.

We are the Dead. Short days ago
We lived, felt dawn, saw sunset glow,
Loved and were loved, and now we lie
In Flanders fields.

Take up our quarrel with the foe:
To you from failing hands we throw
The torch; be yours to hold it high.
If ye break faith with us who die
We shall not sleep, though poppies grow
In Flanders fields.

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

Painting of a soldier staring down at a white cross surrounded by red poppies. The text "If ye break faith ~ we shall not sleep" and "Buy Victory Bonds" are written at the top and bottom respectively.
Delar av dikten användes i propaganda, som till exempel denna kanadensiska affisch för krigsobligationer.

Enligt historikern Paul Fussell var "In Flanders Fields" den populäraste dikten i sin tid.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ In Flanders Fields and Other Poems. G. P. Putnam's Sons. 1919. sid. 3 
  2. ^ Fussell 2009, s. 315

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]