Ingela Gathenhielm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingela Gathenhielm
Född1692
OnsalaSverige
Död1729 (36 år)
GöteborgSverige
NationalitetSvensk
SysselsättningKapare
Redigera Wikidata

Ingela Olofsdotter Gathenhielm, född Hammar på gården Hammarkulla i Onsala 11 september 1692, död 29 april 1729,[1] var en svensk kapare, redare och handelsidkare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ingela Gathenhielm var dotter till redaren Olof Nilsson Hammar (1653–1707) och Gunilla Mårtensdotter (1659–1717). Hon gifte sig 1711 med Lars Gathenhielm. Paret fick en dotter och fyra söner, men endast sonen Anders (1714–1768) överlevde barndomen. Familjen flyttade till Göteborg efter bröllopet.

Kaparverksamhet[redigera | redigera wikitext]

Både Ingelas och Lars familjer var sedan länge involverade i den kaparverksamhet som bedrevs från Onsala i samarbete med köpmän i Göteborg.[2] Hennes make hade år 1710 fått tillstånd till kaparverksamhet för svenska statens räkning mot alla fientliga stater under Stora nordiska kriget. Verksamheten var mycket framgångsrik, Lars blev 1715 medlem i stadens burskap och Lars och hans bror Christian blev adlade för sina insatser i kriget.

Vid makens död 1718 tog Ingela över de företag som startats tillsammans med maken, såsom en repslagarbana, rederi och kaparverksamheten.[3] Ingela fortsatte att bedriva verksamhet under makens tidigare kapartillstånd till freden med Danmark 1720 och Ryssland 1721. Det är hennes kaparverksamhet som är mest känd i historien, och många skrönor uppkom om henne: att hon faktiskt drev denna verksamhet är dock bekräftat.[4] Efter kriget vidtog långdragna processer med kronan om kaparverksamhetens omkostnader som drevs vidare efter hennes död av hennes andre make.

Övrig affärsverksamhet[redigera | redigera wikitext]

Utöver kaparverksamheten var Ingela en betydande näringsidkare i Göteborg. Hon drev repslageri vid Gamla Varvet, och utverkade tillstånd att driva bageri, bränneri, smedja och segelmakeri. Oklarheten mellan militära och civila behov och ifrågasättanden från konkurrenter gjorde att kronan återtog Gamla Varvet och hon tvingades frånträda alla sina verksamheter utom sitt repslageri.[5] Repslageriet var dock mycket framgångsrikt och utrustade en stor del av stadens fartyg med rep.

Hon gifte sig 1722 med överstelöjtnanten Isak Browald. När hon dog 1729 begravdes hon vid sidan av sin förste make i Onsala kyrka.

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

Ingela har en gata i Västra Frölunda uppkallad efter sig, Ingela Gathenhielms gata[6].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Svenska Familj-Journalen / Band 12, årgång 1873", s. 8. Runeberg.org. Läst 6 mars 2015.
  2. ^ Larsson, Lisbeth & Larsson, Lisbeth, Hundrade och en Göteborgskvinnor, Göteborg, 2018
  3. ^ ”Ingela Gathenhielm”. Det gamla Göteborg. Föreningen Det gamla Göteborg. http://gamlagoteborg.se/tag/ingela-gathenhielm/. Läst 5 mars 2015. 
  4. ^ Larsson, Lisbeth & Larsson, Lisbeth, Hundrade och en Göteborgskvinnor, Göteborg, 2018
  5. ^ Larsson, Lisbeth & Larsson, Lisbeth, Hundrade och en Göteborgskvinnor, Göteborg, 2018
  6. ^ ”Svenska gator”. Svenska gator. http://www.svenskagator.se/V%C3%A4stra_Fr%C3%B6lunda/Ingela_Gathenhielms_Gata/. Läst 5 mars 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ingela Gathenhielm, författare Dick Harrison, blogginlägg från 1 april 2012, senast läst 5 mars 2015
  • Göteborg - handbok för resande, Octavia Carlén 1869 s.125-130
  • Berättelser ur Göteborgs Historia under envåldstiden, H.Fröding 1922 s.300-315
  • Majornas Kyrkokrönika, Per Pehrsson 1926
  • Det forna Majorna, Axel Rosén 1940
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Göteborgs Hembygdsförbund 1982
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1991
  • Göteborgs gatunamn, Greta Baum 2001
  • Lasse i Gatan - Kaparkriget och det svenska stormaktsväldets fall, Militärhistoriker Lars Ericson/Historiska Media 1997 s.77-87
  • Harrison, Dick (2007). ”Kvinnorna som blev pirater: två kvinnliga sjörövare står fram i vår historia : kaparredaren Ingela Gatenhielm och piratdrottningen Johanna Hård : båda visade att brott kan löna sig!”. Svenska turistföreningens årsbok 2007,: sid. 24-35. 0283-2976. ISSN 0283-2976.  Libris 10633193
  • Hundrade och en Göteborgskvinnor / Lisbeth Larsson (red). Arkiv i väst, 0283-4855 ; 22. Göteborg: Riksarkivet, Landsarkivet i Göteborg. 2018. Libris länk. ISBN 9789198465747 
  • Maria Sjöberg: Ingela Olofsdotter Gathenhielm i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, hämtad 25 mars 2018