Hoppa till innehållet

Irene Vallejo

Från Wikipedia
Irene Vallejo
FöddIrene Vallejo Moreu[1]
1979[2][3]
Zaragoza[4], Spanien
Medborgare iSpanien
Utbildad vidZaragoza universitet[5]
Universitetet i Florens[5]
SysselsättningFörfattare, filolog
Utmärkelser
Premio Nacional de Ensayo (2020)[6]
Premio Aragón (2021)[7]
Antonio de Sancha Award (2022)[8]
Redigera Wikidata

Irene Vallejo Moreu (Zaragoza, 1979) är en spansk filolog och författare.[9] För sin bok El infinito en un junco (svensk översättning: Papyrus: om bokens födelse i den antika världen)[10] har hon fått Premio Nacional de Ensayo 2020[11] och 2021 Aragón Award.[12]

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Irene Vallejo är doktor i klassisk filologi vid universiteten i Zaragoza och Florens,[9] Hennes arbete fokuserar på forskning och spridning av klassiska författare. Hon samarbetar med tidningarna Heraldo de Aragón och El País, där hon blandar aktuella teman med läror från den antika världen. Som resultat av det arbetet har hon publicerat två böcker med texter från sina veckokolumner, El pasado que te espera och Alguien habló de nosotros.[13] Tillsammans med den argentinska poeten Inés Ramón har hon i boken La mañana descalza sammanställt kolumner som publicerats i Heraldo de Aragón om kvinnor i mytologin, kombinerat med dikter av Inés.

Irene Vallejo kombinerar detta arbete med sin litterära verksamhet. År 2011 publicerade hon sin första roman, La luz sepultada, en vardagsberättelse om känslor och rädslor som utspelar sig i Zaragoza 1936, inför det nära förestående utbrottet av spanska inbördeskriget.[14] Hennes andra roman El silbido del arquero, utgiven av förlaget Contraseña, är en berättelse om äventyr och kärlek och utspelar sig i legendariska tider samtidigt som den berättar om samtida konflikter.[15] Hon har även skrivit barn- och ungdomslitteratur: 'El inventor de viajes, illustrerad av José Luis Cano, och La leyenda de las mareas mansas, i samarbete med målaren Lina Vila.[16] Berättelsen El mal invisible togs med i en antologi om aragoniska historieberättare Hablarán de nosotras (2016).[16]

År 2020 tilldelades hon Premio Nacional de Ensayo för sin bok El infinito en un junco,[10] och var den femte kvinnan som denna utmärkelse sedan den skapades 1975. Den första kvinnan som fick priset var filosofen Celia Amorós 2006.[11][17]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online, www.escritores.org , läst: 26 juli 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ BNE:s auktoritetsdata, XX4962799, läs online, läst: 17 juni 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 14 mars 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.libreriasdezaragoza.com , läst: 26 juli 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, www.culturaydeporte.gob.es , läst: 26 juli 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ ABC, läs online .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.cartv.es .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.cope.es , läst: 26 juli 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] Castro, Antón (21 april 2015). ”Irene Vallejo: “Los griegos y los romanos entendían el deseo como una fuerza cósmica”” (på spanska). Heraldo de Aragón. http://www.heraldo.es/noticias/ocio_cultura/cultura/2015/04/21/irene_vallejo_los_griegos_los_romanos_entendian_deseo_como_una_fuerza_cosmica_354372_308.html. Läst 1 mars 2024. 
  10. ^ [a b] Vallejo, Irene; Thorburn Annakarin, Jacobson Jens (2023). Papyrus: om bokens födelse i den antika världen. [Malmö]: Inläst för Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. Libris 0h107bjfxdxzbx8c. ISBN 9789130070749 
  11. ^ [a b] ”Irene Vallejo, premio nacional de ensayo por el bestseller 'El infinito en un junco'” (på spanska). El Confidencial. 4 november 2020. https://www.elconfidencial.com/cultura/2020-11-04/premio-nacional-ensayo-irene-vallejo_2819032/. Läst 1 mars 2024. 
  12. ^ ”Irene Vallejo, discurso del Premio Aragón” (på spanska). 6 maj 2021. https://letrasdesdemocade.com/2021/05/06/irene-vallejo-premio-aragon-discurso-integro/. Läst 1 mars 2024. 
  13. ^ ”Irene Vallejo presenta el libro 'Alguien habló de nosotros'” (på spanska). Heraldo de Aragón. 14 mars 2017. http://www.heraldo.es/noticias/aragon/2017/03/14/irene-vallejo-presenta-libro-alguien-hablo-nosotros-1164116-300.html. Läst 10 november 2017. 
  14. ^ Monserrat, Daniel (5 januari 2012). ”Irene Vallejo retrata la Zaragoza de 1936 en 'La luz sepultada'” (på spanska). El Periódico de Aragón. http://www.elperiodicodearagon.com/noticias/escenarios/irene-vallejo-retrata-zaragoza-1936-la-luz-sepultada_725805.html. Läst 1 mars 2024. 
  15. ^ ”Irene Vallejo: "El conocimiento de los clásicos ilumina mucho nuestra perspectiva del presente"” (på spanska). aragondigital.es. 25 maj 2015. http://www.aragondigital.es/noticia.asp?notid=133047. Läst 1 mars 2024. 
  16. ^ [a b] ”Pilar Zaragoza e Irene Vallejo Premios Sabina 2017”. 28 de mayo de 2017. https://lasabina.es/2017/05/28/pilar-zaragoza-e-irene-vallejo-premios-sabina-2017/. Läst 10 de noviembre de 2017. 
  17. ^ ”El feminismo de Celia Amorós gana el Premio Nacional de Ensayo”. El País. 18 oktober 2006. ISSN 1134-6582. https://elpais.com/diario/2006/10/18/cultura/1161122406_850215.html. Läst 1 mars 2024.