Ivar Nilssons ätt

Från Wikipedia
Version från den 15 september 2015 kl. 14.40 av HSE (Diskussion | Bidrag) (Korrigerade överlänkning)

Ivar Nilssons ätt är en konventionell benämning på en svensk medeltida högfrälsesläkt som, i likhet med Lindöätten, hade en fyrstyckad sköld som sitt sigillvapen. Som släktens stamfar räknas en endast genom sonens patronymikon känd man vid namn Nils som bör ha varit född under 1200-talets andra hälft.

Sonen Magnus Nilsson var riksråd och är nämnd levande 1305–1329. Hans sätesgård var Villberga i socknen med samma namn i Trögden, Uppland. Namnet Ivar kom in i släkten först i den tredje kända generationen, då Nils sonson Nils Magnusson gifte sig med en dotter till fähirden i Tønsberg som hette Ivar Nilsson. Nils Magnusson är 1356 omnämnd som kung Eriks råd.

Släkten dog ut i början av 1400-talet.