Jacob Paludan

Jacob Paludan, född den 7 februari 1896, död den 26 september 1975, var en dansk författare, son till Julius Paludan.

Paludan växte upp i en ämbetsmannamiljö i Köpenhamn.

Han debuterade 1922 med De vestlige Veje, resultatet av en vistelse i Amerika 1920-1921 och gav inträngande skildringar av samhällsförhållanden under efterkrigsåren i Søgelys (1923), En Vinter lang (1924), Fugle kring Fyret (1925) och Markerne modnes (1928). Den danska litteraturen som åren efter första världskriget höll på att upplösas i experiment konsoliderades av Paludan, och han har ansetts vara den främste danske författardebutanten under 1920-talet. Under 1930-talet utgav han Torden i Syd (1932) och Regnbuen (1933), ett panorama över Danmarks historia under 1920-talet och 1930-talets ekonomiska kris som tar avstånd från en sönderfallande stadskultur och beskriver räddningen som det enkla familjelivet i förbindelse med naturen och jordbruksnäringen.

1933 skrev han romanen Jørgen Stein, som beskriver den unge huvudpersonen som en representant för krigsgenerationen 1914-1918.

Paludan var ledamot av Danska akademien.

Bibliografi (utgivet på svenska)

• Fåglar omkring fyren (översättning Ernst Lundquist, Bonnier, 1927) (Fugle omkring fyret)
• Fälten mogna (översättning Curt Berg, Bonnier, 1928) (Markerne modnes)
• Jörgen Stein (översättning Olle Hedberg, Norstedt, 1941) (Jørgen Stein)

Priser och utmärkelser

• 1939 - Holbergmedaljen
• 1943 - Emma Bærentzens Legat
• 1951 - Boghandlernes gyldne Laurbær
• 1957 - Henrik Pontoppidans mindefonds legat
• 1959 - Läkerols kulturpris
• 1964 - Danska Akademiens Stora Pris
• 1970 - Herman Bangs Mindelegat