Johan Törnström
| Johan Törnström | |
 Johan Törnström, akvarell. Okänd konstnär. | |
| Född | 1743 Tortuna socken, Västmanland |
|---|---|
| Död | 1828 Karlskrona, Blekinge |
| Konstnärskap | |
| År aktiv | 1764-1825 |
| Fält | Galjonsbildhuggare |
| Motiv | Antika och mytologiska figurframställningar |
| Verk | Galjonsbilder på svenska örlogsfartyg från 1781 |
| Utbildning | Lärling hos ornamentbildhuggaren Gustaf Johan Fast i stockholm från 1764/1765 |
| Mecenater | Ehrenswärd, Sergel |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Johan Törnström, född 17 april 1743 eller 18 april 1744 i Ekeby, Tortuna socken [1], Västmanland, död 20 februari 1828 i Karlskrona.[2] Johan Törnström var amiralitetsbildhuggare vid Karlskrona örlogsbas under 1700-talets senare hälft och utförde där ett stort antal galjonsfigurer.
Biografi
Törnström var bondson och blev i Stockholm lärling hos bildhuggaren Johan Gustaf Fast mellan 1764 och 1771 och fick genom denne 1771–72 bl.a. utföra ornametarbeten för Stockholms slott under Jean Erik Rehns konstnärliga ledning. Från 1771 fram till 1776 var Törnström bildhuggargesäll hos Adrien Masreliez, därefter hos dennes son Jean Baptist Masreliez fram till sitt tillträde i tjänsten som galjonsbildhuggare vid Karlskrona örlogsvarv 1781.
Även i Masreliez tjänst utförde Törnström arbeten för slottet, i en stil som allt mer övergår från rokoko till en av fransk Louis seize påverkad stil. Törnström kom antagligen[3] i kontakt med det marina ornamentbildhuggeriet genom Djurgårdsvarvet i Stockholm där Fredrik Henrik af Chapman var varvschef från 1768. Vid varvet erbjöds många arbetstillfällen för bildhuggare och några av namnen på de som arbetade på slottet återfinns även i varvshandlingarna.
1781 utnämndes af Chapman till varvschef för Karlskrona örlogsvarv, ungefär samtidigt med honom anlände Törnström för att bli amiralitetsbildhuggare vid varvet. Den svenska flottan hade förfallit under frihetstiden och när Gustaf III genomfört sin statsvälvning 1772 uppfattades den jämvikt som rått kring Östersjön vara rubbad och för att möta grannländernas upprustning krävdes stora insatser för att genomföra uppbyggnaden av den svenska flottan som ansågs nödvändig. Under af Chapmans ledning sattes en enorm byggnation igång och för utsmyckningen av dessa serier av linjeskepp och fregatter som under kort tid byggdes kom Törnström att ansvara. Törnström var verksam som amiralitetsbildhuggare fram till 1825.
Flera av hans galjonsfigurer finns bevarade på Marinmuseum på Stumholmen i Karlskrona, varav kan nämnas Dristigheten, Äran, Fäderneslandet, Försiktigheten. Den äldsta bevarade, en Athenabild i rustning, Minerva från 1783, den sista, en bevingad segergudinna, inte fullt avslutad, från 1818. På Sjöhistoriska museet i Stockholm kan man se galjonsbilderna Dygden, Thetis och Eurydice i museets Minneshall.
Törnström utförde dekorativa arbeten, bland annat dekorationen av Tyska kyrkan i Karlskrona efter branden 1790, dels målad, dels skulpterad i trä, dekorering av stadens teater med målningar (förstörda 1841) och Chapmans minnesvård i modellsalen i Karlskrona. Han blev ledamot av Konstakademien 1803, men deltog inte i möten.
-
Bildhuggarverkstaden vid Karlskrona örlogsbas. -
Gallionsfigur utförd av Törnström 1784 för fregatten Minerva sjösatt 1783. -
Galjonsfiurer till skeppen Försiktigheten, Euridice och Äran. -
Förstäv till lustbåten Galten höggs troligen av Törnström. -
Teckning med allegoriska figurer.
Litteratur
- Maud Färnström: Johan Törnström 1744-1828, Marinmuseum, Karlskrona (1994) 24 sidor ISBN 91-85700-15-0
- Folke Reyde: Johan Törnström – bondpojken från Tortuna som blev kungl. bildhuggare i Karlskrona, Tortuna hembygdsförening (1976) 48 sidor
- Gustaf Halldin: Amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström – hans byggnadsornament, porträttreliefer, möbelskulpturer och teckningar, Karlskrona (1967) 35 sidor
- Olle Cederlöf: Johan Törnströms galjonsbilder – en studie kring konceptionella förebilder, Föreningen Marinmusei Vänner, Karlskrona (1965) 21 sidor
- Ulla Leander, numera Ulla Poppius: Galjonsbildhuggaren Johan Törnström 1743-1828, Karlskrona (1943) 82 sidor
- Gustaf Halldin: Johan Törnströms galjonsbilder, Sjöhistoriska museet (1940) 30 sidor
- William Anderson: Galjonsbildhuggaren Johan Törnström, Lund (1918?) 8 sidor
Fotnoter
- ^ Cerderlöf, Ulf (på svenska). Från antikens marmor till den svenska furan, sid 8. Trebetygsuppsats i konstvetenskap 1972, Stockholms universitet
- ^ Johannes Törnström i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1920)
- ^ Cerderlöf, Ulf (på svenska). Från antikens marmor till den svenska furan, sid 20. Trebetygsuppsats i konstvetenskap 1972, Stockholms universitet
Källor
|
Wikimedia Commons har media som rör Johan Törnström.
