Nordisk familjebok

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Nordisk familjebok
Bokrygg för uggleupplagan.jpg
Bokrygg för uggleupplagan.
Information
Land  Sverige
Språk Svenska
Genre Uppslagsverk
Utgiven 1876-1899 (första upplagan)
1904-1926 (andra upplagan)
1923-1937 (tredje upplagan)
1951-1957 (fjärde upplagan))
1993 (femte upplagan)
Litteraturportalen

Nordisk familjebok är ett klassiskt svenskt uppslagsverk. Den första upplagan kom ut i 20 volymer under åren 1876–1899. Den andra upplagan, vanligen kallad Uggleupplagan kom ut i 38 volymer 1904–1926. Senare trycktes ytterligare tre koncentrerade upplagor.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Första upplagan[redigera | redigera wikitext]

Nordisk familjebok påbörjades med att förläggaren Christian Gernandt i Halmstad 1874 anställde en redaktör (språkforskaren Nils Linder) för att ge ut ett uppslagsverk i sex band[1]. Linder utarbetade en plan för verket, utformade redaktionen och skapade en stor krets av fackmän och litteratörer, som dels lämnade artikelförslag och dels skrev och granskade dem. Under Linders ledning bearbetades sedan artiklarna så att dessa skulle bli så formella, enhetliga och korrekta som möjligt. Stor uppmärksamhet ägnades åt nordiska ämnen, främst svenska och finländska, där det ofta saknades källor och förebilder, varför ett omfattande och tidsödande pionjärarbete behövde utföras. Detta ledde till att den tidigare planen på verkets omfång och utgivningstid snart övergavs.

Verket gavs ut som häften på vilka man kunde abonnera, och det första häftet gavs ut i maj 1875 med underrubriken "konversationslexikon och realencyklopedi"[2]. Linder var redaktör till 1880, då han efterträddes av John Rosén, Theodor Westrin, förste arkivarie vid Riksarkivet och B. F. Olsson, som emellertid avled 1882. Bokstaven "S" redigerades av Bernhard Meijer, lexikograf och författare. Förläggare var från 1877 Familj-journalens boktryckeri-ab och från 1883 Gernandt boktryckeri-ab. Båda hade Gernandt som ledare och störste intressent.

Trots positiv kritik och många prenumeranter led arbetet av årliga förluster. Gernandt anhöll därför 1885 hos kunglig majestät om ekonomiskt understöd och motiverade detta med "ett så fosterländskt företag, genom hvilket nationen sjelf skördar vinst i utbredt och ökadt vetande". Han föreslog att skolor och bibliotek skulle köpa verket. "Särskilt bedja vi", vädjade han, "få påpeka arbetets synnerliga värde och nödvändighet för sockenbibl. och icke minst för läraren på landet, som i sin närhet icke har tillgång till ett större bibl., men ur detta verk kan inhemta ökadt vetande, som ju måste falla i god jord hos hans närmaste omgifning - skolans elever." Efter att regeringen till 1886 års riksdag framlagt en proposition beviljades statsstöd åt företaget genom Vitterhetsakademin. Trots detta orsakade utgivningen en förlust på över en halv miljon kronor för förlaget[3].

I september 1894 var verket färdigställt, bestod av 878 ark utgivna i 18 band och var den första uppslagsboken av modern typ i Norden. Den ursprungliga planen hade då överskridits såväl ekonomiskt som omfångs- och tidsmässigt.

Med utgångspunkt i Nordisk familjebok utgavs ett komprimerat uppslagsverk, delvis kompletterat och moderniserat, i fyra band – Gernandts Konversationslexikon med Bernhard Meijer som redaktör. Uppslagsverket utgavs 1891–1894.

En andra tryckning, utökad med supplement i två band, gavs ut 1895-97. Likt huvudverket slutade supplementet i ekonomisk förlust.

Andra upplagan[redigera | redigera wikitext]

Nordisk familjeboks redaktionskommitté 1903. Från vänster till höger: Vilhelm Leche, Theodor Westrin, Bernhard Meijer, Johan Fredrik Nyström och Karl Warburg

Nordisk familjeboks ab, grundat 1902 av kamrer Werner Landgren, påbörjade ganska snart utgivningen av en ny, reviderad och starkt utvidgad andra upplaga. Westrin och Meijer fortsatte som redaktörer och hade vid sin sida en redaktionskommitté bestående av Vilhelm Leche, professor i zoologi vid Stockholms högskola, Johan Fredrik Nyström, historiker, geograf, Karl Warburg, professor vid Stockholms högskola, litteraturhistoriker, tidningsman. Förlagsrätten till denna upplaga inköptes 1916 av det då bildade AB Familjeboken med Arvid Sohlman som verkställande direktör.

Första häftet gavs ut i maj 1903.[4]. Den utgavs sedan i 38 volymer (där del av 34 samt 35-38 är supplementband) 1903-1926 och kallas vanligen Uggleupplagan eftersom dekoren på bokryggen till en av inbindningsvarianterna pryddes av en uggla. Den innehåller cirka 182 000 uppslagsord och brukar anses vara Sveriges mest kompletta bokbundna encyklopedi.

Tredje upplagan[redigera | redigera wikitext]

AB Familjeboken (med Arvid Sohlman som verkställande direktör) utgav 1923-1937 en tredje starkt koncentrerad upplaga i 23 band, varav 3 är supplementband). Redaktör var först Erik Thyselius, sedan Verner Söderberg och (fr o m band 18) Yngve Lorents.

Fjärde upplagan[redigera | redigera wikitext]

År 1942 övertog Svensk uppslagsbok AB (senare Förlagshuset Norden AB), samma förlag som gav ut det konkurrerande verket Svensk uppslagsbok, rätten till Nordisk familjebok och gav mellan åren 1951 och 1957 ut en fjärde starkt koncentrerad upplaga i 22 band.

Femte upplagan[redigera | redigera wikitext]

1993 gav bokförlaget Corona (dotterbolag till Förlagshuset Norden AB) ut en femte upplaga. Den omfattade endast 2 band och hade 60 000 uppslagsord. Enligt förordet baserades den på andra upplagan av det större verket Lilla uppslagsboken.

Nordisk Familjeboks sportlexikon[redigera | redigera wikitext]

Sohlmans Förlag utgav 1938-1949 Nordisk Familjeboks Sportlexikon i 7 band, varav 1 supplementband. På första sidan angavs att detta var ett uppslagsverk för sport, gymnastik och friluftsliv[5].

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

Texter i ett sekelgammalt uppslagsverk kan av lätt förstådda skäl vara föråldrade och otidsenliga, även om en hel del gamla texter, inte minst biografier, fortfarande kan ha stor relevans. Andra artiklar är intressanta som kuriosa, till exempel inledningarna/definitionerna i styckena om 'kyss'[6] och 'väg'[7] som på grund av sin utformning kan ses som ett försök att formellt definiera vad av många ses som självklarheter. Andra artiklar har en utformning som föranleder misstankar om otillbörlig påverkan, då de till form och språk påminner om reklam, som exempelvis 'Säfsjö(Sävsjö) sanatorium'[8]. 2008 utgavs ett urval av de bästa artiklarna i nyutgåvan Det bästa ur Nordisk Familjebok.[9]

Redaktion och bidragsgivare[redigera | redigera wikitext]

August Strindberg har skrivit artikeln Djefvul i första upplagan.[10]

Nordisk familjebok på Internet[redigera | redigera wikitext]

De första två upplagorna av Nordisk Familjebok är inskannade och utlagda på Internet som "allmän egendom", eftersom verkens skyddstid gått ut för de två upplagorna. Skanningen har gjorts av Projekt Runeberg vid Linköpings universitet.[11]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nordisk familjebok
  2. ^ Slutord i Nordisk familjebok (första upplagan, 1894)
  3. ^ Svensk uppslagsbok, 2:a upplagan 1951, band 21, uppslagsord "Nordisk familjebok"
  4. ^ Nordisk familjebok i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
  5. ^ https://www.fundedbyme.com/en/campaign/1242/digitalisering-av-nordisk-familjeboks-sportlexikon/?type=r
  6. ^ Nordisk familjebok – inskannad sida 0285. Runeberg.org. Läst 11 januari 2012.
  7. ^ Nordisk familjebok – inskannad sida 0047. Runeberg.org. Läst 11 januari 2013.
  8. ^ Nordisk familjebok – inskannad sida 0053. Läst 11 januari 2013.
  9. ^ Det bästa ur Nordisk Familjebok..
  10. ^ Djefvul i Nordisk familjebok (första upplagan, 1880)
  11. ^ DN: "Ugglan" hoar gratis på nätet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]