Johannes Jonæ Tornæus

Från Wikipedia
Version från den 12 december 2015 kl. 01.03 av Maundwiki (Diskussion | Bidrag) (+mall förtydliga)

Johannes Jonæ Tornæus, född i Torneå, död 16 juli 1681 i Nedertorneå socken, var en svensk kyrkoman och riksdagsman.

Biografi

Johannes Jonæ Tornæus inskrevs vid Uppsala universitet 1625, och verkar ha finansierat sina studier genom att ha haft tjänst som informator, både hos förvaltaren på Degerö[förtydliga], Joachim Opsopæus, och hos kyrkoherden i Rimbo socken Olaus Roslagius. 1632 promoverades han till magister.

Under studieåren torde han ha lärt känna Petrus Steuchius. Tillsammans med denne medföljde han greve Oxenstierna (Resare-Bengt) till Orienten[ifrågasatt uppgift]. Vid hemkomsten 1639 utnämndes han till kyrkoherde i Nedertorneå. 1649 blev han prost, och 1654 kontraktsprost.

Tornæus var deputerad vid riksdagarna 1644 och 1647.

I tjänsten som kyrkoherde verkade han för samernas frälsning, genom att lära en samisk pojke läsa katekesen och sända denne på missions- och undervisningsresa till Lappmarkerna. Han företog även själv flera sådana resor. På befallning av Kungl. Maj:t översatte han Manuale Sueticum till samiska, vilken utgavs 1648 med titeln Manuale Lapponicum i Stockholm dit han då begav sig för överseende av tryckningen. Manuale Lapponicum är en av de äldsta böckerna på samiska, och handlar framför allt om kyrkobruk.

Tornæus skrev Beskrifning öfwer Torneå och Kemi Lappmark, som dock utgavs först 1772, ett hundra år efter att den författades.

Tornæus begravning finns beskriven av Jean-François Regnard som vid tillfället befann sig i Torneå.

Tornæus var gift två gånger, först med Margareta Königsdotter och sedan med Margareta Burman från Bureätten, en dotter till Andreas Nicolai Bothniensis. En son i första äktenskapet hade tjänst hos riksrådet greve Oxenstierna.

Källor