Torneå

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Torneå (olika betydelser).
Torneå
Tornio (finska)
Kommun
Tornio.vaakuna.svg
Land Finland Finland
Landskap Lappland, Finland
Admin. centrum Torneå centraltätort
Area 1 348,83 km² (2016-01-01)[1]
 - land 1 188 km²
 - vatten 160,83 km²
Folkmängd 21 467 (2020-12-31)[2]
 - män 10 848 (2019-12-31)[2]
 - kvinnor 10 619 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 18,07 invånare/km²[2][1]
Politik    
 - Kommundir. Timo Nousiainen
 - Kommunfullm.
ordf.
Markku Ponkala (C)
 - Kommunstyr.
ordf.
Markku Taramaa (C)
Kommunkod 851
Geonames 634093
Läge 65°50′55″N 24°08′50″Ö / 65.84861°N 24.14722°Ö / 65.84861; 24.14722
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
96,85 %
0,53 %
0,06 %
2,56 %
Admin. data  
-Landskapsförb. Lapplands förbund.
-Regioncentrum Kemi-Torneås RCP-område.[3]
-Magistrat Lapplands magistrat[4]
-Skattebyrå Kustlapplands skattebyrå, Torneå kontor.
-Sjukvårdsdistrikt Länsi-Pohjas sjukvårdsdistrikt.[5]
-Försäkringskrets Kretscentralen för östra och norra Finland.
-Nödcentral Uleåborgs nödcentral.[6]
-Räddningsverk Lapplands räddningsverk.
-EU-målområde 1
Torneå stads läge
Torneå stads läge
Webbplats: www.tornio.fi
Hallituskatu (Regeringsgatan), Torneå
Utveckling av antalet modersmålstalare av svenska, samiska och övriga minoritetsspråk i Torneå kommun, 1990-2015. Under perioden ökade antalet svensktalande från 41 till 103 personer. De samisktalande ökade från 4 till 15 personer talare av samtliga övriga minoritetsspråk ökade från 41 till 540 personer. Källa: Statistikcentralen [1]

Torneå (finska: Tornio, nordsamiska: Duortnus) är en stad i landskapet Lappland (historiskt sett dock i finska Västerbotten) i Finland, och ligger längst upp i Bottenviken. Staden ligger invid Torne älvs mynning och gränsen till Sverige. Torneå ligger alldeles vid Haparanda, som ligger på den svenska sidan om gränsen. I Torneås och Haparandas turistmarknadsföring kallar de sig tillsammans för Haparanda-Tornio. Torneås folkmängd uppgår till &&&&&&&&&&021467.&&&&&021 467 invånare, och staden (kommunen) har en total yta på &&&&&&&&&&&01348.8300001 348,83 km². Torneå tätort har 16 977 invånare på en yta av 35,62 kvadratkilometer (2016).[7] Torneå stads språkliga status är enspråkigt finsk.

Torneå låg från början på en ö, Svensarö, i Torne älv. På grund av landhöjningen har ön efter hand mer eller mindre vuxit ihop med den svenska älvstranden, medan staden på grund av statsgränsen som drogs efter Finska kriget år 1809 expanderat på den finska sidan. De äldre och nyare delarna är förbundna med en vägbro över älvens huvudfåra.

Den 1 januari 1973 inkorporerades Karunki och Nedertorneå kommuner i staden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Torneå omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna, och därmed troligen inte helt tillförlitlig.

Nuvarande Torneås historia började med att Svensarö i Torne älvs mynning började bebyggas. Planer på att anlägga en stad längst upp i Bottenviken hade redan Johan III som 1585 gav uppdrag åt Gerhard Eimer att utföra stadsplaner. Av dessa blev ingenting av. Nya stadsplaner gjordes 1604 av Mäster Daniel (förmodligen Daniel Brandt i Uleåborg), men inte heller detta ledde till några resultat. Gustav II Adolf lät så Olof Bure planera ett antal städer i Norrland och Finland 1620. Henrik Lilius har skrivit om Bures arbete i Finland, att Bure utgick från terrängen och gjorde sedan planerna, tvärt emot hur andra stadsplanerare arbetade. Nuvarande gatunät härrör från Bures stadsplan. Huvudgatan löper parallellt med stranden, och torget är placerat i dess mitt där gatan är kurvad. Kvarteren längs huvudgatan är tämligen rätvinkliga. Stadsbilden har inte utgått från kyrkans läge, som är lite avskuret från stadskärnan. Nicodemus Tessin d.ä. gjorde om stadens yttre avgränsning 1646, vilket Erik Niure fullföljde 1648 genom att anlägga ett nytt staket.[8]

Ryssarna brände ner Torneå under början av 1700-talet. Lantmätare Hans Kruse fick därefter, 1718, i uppdrag att förflytta staden något söderut. Kruse bevarade den gamla stadsbilden, och staden förstorades genom att huvudgatan gjordes längre. Till Kruses verk hör att bredda huvudgatan, och anläggandet av en till huvudgata. Han gjorde också de gamla gatorna något rakare.[9]

Torneå församling lydde under Nedertorneå församling fram till 1896, då Torneå blev eget pastorat.[10]

1 januari 1957 överfördes ett område med 1 140 personer till Torneå stad från Nedertorneå kommun.[11]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Torneå stad 1880–2015[11][12]
ÅrFolkmängd
1880
  
968
1890
  
1 250
1900
  
1 523
1910
  
1 310
1920
  
1 782
1930
  
1 628
1940
  
2 065
1950
  
3 282
1960
  
5 529
1970
  
7 224
1975
  
20 262
1980
  
21 076
1985
  
22 328
1990
  
22 879
1995
  
23 156
2000
  
22 617
2005
  
22 297
2010
  
22 513
2015
  
22 199
Anm: Kommunerna Nedertorneå och Karunki inkorporerades 1 januari 1973.
För tidsserien 1980-2015 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari 2018.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistikcentralens tätortavgränsning den 31 december 2019 låg 6 tätorter helt eller delvis inom Torneå stads område och tätortsgraden i kommunen var 87,8 %.[13][14]

Nr Tätort Folkmängd
1 Torneå centraltätort &&&&&&&&&&016655.&&&&&016 655
2 Kemi centraltätort[15] &&&&&&&&&&&&0873.&&&&&0873
3 Karunki &&&&&&&&&&&&0513.&&&&&0513
4 Arpela &&&&&&&&&&&&0272.&&&&&0272
5 Puuluoto &&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257
6 Liakka &&&&&&&&&&&&0219.&&&&&0219

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Torneås ena järnvägsstation finns på fastlandet och utgör slutpunkten för det normalspåriga järnvägsnätet från Sverige. Förbindelsen med Sverige (på Torneå–Haparanda-banan) består av en fyrskenig järnvägsbro, där två skenor utgör normalspår och två skenor utgör bredspår. Persontrafiken är dock nedlagd. Vid den andra järnvägsstationen, Torneå östra (fi. Tornio itäinen), stannar nattågen Kolari-Helsingfors (se vidare Kolaribanan). Den centralt belägna stationen passeras inte av dessa tåg; om den gjorde det skulle byte av körriktning krävas för den vidare färden.

Kemi-Tornio flygplats ligger 21 km från centrala Torneå och har för närvarande (2016) endast förbindelser till Helsingfors. Det har många gånger diskuterats[16] om en direktförbindelse till Stockholm, inte minst för att flygplatsen är nära Haparanda (som har en av Sveriges längsta restider från kommunhuvudort till Stockholm), men det har hittills inte blivit av.

Europaväg 4 utgår från Torneå, och E8 löper genom staden.

Oxö (fi. Uksei) och Sellö (fi. Sellee) är öar och Karungi (fi. Karunki) och Nedertorneå (fi. Alatornio) är bygder i staden.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Medelåldern i kommunen år 2020 var 43,6 år (varav 42,5 år för män och 44,8 år för kvinnor).[17]

Åldersfördelning[redigera | redigera wikitext]

Åldersfördelningen i Torneå stad enligt siffror från Statistikcentralten avseende förhållandena den 31 december 2019:[18]

Ålder Antal Andel
31 december 2020
0–14 år &&&&&&&&&&&03619.&&&&&03 619 16,86 %
15–24 år &&&&&&&&&&&02365.&&&&&02 365 11,02 %
25–54 år &&&&&&&&&&&07339.&&&&&07 339 34,19 %
55–64 år &&&&&&&&&&&02939.&&&&&02 939 13,69 %
65+ år &&&&&&&&&&&05205.&&&&&05 205 24,25 %

Språk[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2020. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med mindre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl.[19][17]

Språk Talare %
Hela befolkningen &&&&&&&&&&021467.&&&&&021 467 100,00 %
Finska &&&&&&&&&&020791.&&&&&020 791 96,85 %
Svenska &&&&&&&&&&&&0113.&&&&&0113 0,53 %
Samiska &&&&&&&&&&&&&013.&&&&&013 0,06 %
Främmande språk totalt &&&&&&&&&&&&0550.&&&&&0550 2,56 %
Ryska &&&&&&&&&&&&0108.&&&&&0108 0,50 %
Arabiska &&&&&&&&&&&&&076.&&&&&076 0,35 %
Thailändska &&&&&&&&&&&&&060.&&&&&060 0,28 %
Persiska &&&&&&&&&&&&&046.&&&&&046 0,21 %
Estniska &&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034 0,16 %
Turkiska &&&&&&&&&&&&&029.&&&&&029 0,14 %
Engelska &&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028 0,14 %
Vietnamesiska &&&&&&&&&&&&&022.&&&&&022 0,10 %
Kinesiska &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 0,07 %
Kurdiska &&&&&&&&&&&&&015.&&&&&015 0,07 %
Tyska &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 0,05 %
Annat språk &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011 0,05 %
Språk med färre än 10 talare &&&&&&&&&&&&&095.&&&&&095 0,44 %

Trakten kring Torneå är ursprungligen finskspråkig (den tidigare språkgränsen mellan svenska och finska går en bra bit in i Sverige). Torneå stad kom emellertid under senare hälften av 1700-talet att genomgå en kraftig försvenskning, främst beroende på de intensiva handelsförbindelserna med Stockholm; hantverkarna och borgarna var vid denna tid svenskspråkiga och Torneå blev en språkö, även om det så kallade småfolket fortsatt var finskspråkigt.[20] Senare kom finskan gradvis att ta över på nytt som prestigespråk och svenskan trängdes ut fullständigt. Idag är staden enspråkigt finsk. Av 22 297 invånare år 2005 var endast 64 (0,3 %) svenskspråkiga. Torneå stads finska parallellnamn Tornio är en förfinskad form av dess svenska ortnamn, och kan härledas från älvens namn, samtidigt som den svenska grannstaden Haparanda har ett ursprungligen finskt namn. Stadens svenska namnform är officiell, och skall alltid användas i svensk text.[21] Även om Torneåborna har finska som modersmål är kunskaperna i svenska som andraspråk goda i och med den geografiska närheten till Sverige.[22]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[23]

Mandatfördelning i Torneå, valen 1964–2021[redigera | redigera wikitext]

ValårVFDAASSFSDPGRÖNÖVRSAFCLFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19646611
6611
2382,1
196866434
66434
2377,3
197281611513
86153
3577,0
19761262014
126204
4380,2
19801072213
107223
4380,6
1984484234
484234
4379,3
1988537244
537244
4376,2
19928912113
89213
4374,9
199678244
78244
4365,0
200068254
68254
4360,2
2004771253
77253
4361,3
200885241185
8524185
4361,6
201285124194
8524194
4360,1
201776113223
763223
4358,0
20215582014
558204
4354,6
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Valresultat i kommunalvalet 2017[redigera | redigera wikitext]

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel % Antal
+−
Andel %
+−
Antal +−
  Centern i Finland &&&&&&&&&&&04714.&&&&&04 714 47,4 +336 +5,5 22 +3
  Vänsterförbundet &&&&&&&&&&&01663.&&&&&01 663 16,7 -140 -0,6 7 -1
  Finlands Socialdemokratiska Parti &&&&&&&&&&&01490.&&&&&01 490 15,0 +372 +4,3 6 +1
  Samlingspartiet 848 8,5 -149 -1,0 3 -1
  Sannfinländarna 526 5,3 -535 -4,9 3 -1
  Gröna förbundet 266 2,7 -161 -1,4 1 0
  Tornio meidän kunta 232 2,3 Ny Ny 1 Ny
  Kristdemokraterna i Finland 150 1,5 +82 +0,9 0 0
  Finlands kommunistiska parti 36 0,4 +18 +0,2 0 0
  Piratpartiet 10 0,1 Ny Ny 0 0
  Pro Tornio - kuntalaisen parhaaksi yhteislista* 0 0,0 -557 -5,3 0 -2
Giltiga röster totalt &&&&&&&&&&&09935.&&&&&09 935 100,00 43
Ogiltiga röster 73 0,7
Valdeltagande &&&&&&&&&&&&0794.&&&&&0794 58,0 -2,1
Röstberättigade &&&&&&&&&&017256.&&&&&017 256

Källa:[24]

Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet.

I valet ställde Sannfinländarna och Kristdemokraterna upp i ett valförbund.[25]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Hederyd, Olof & Alamäki, Yrjö (1993). Tornedalens historia II, från 1600-talet till 1809. ISBN 91-971293-2-1 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”11s7 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2020”. Befolkningsregistercentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 18 februari 2022. 
  3. ^ Lista över RCP-områden, Statistikcentralen (finska) Läst 19 februari 2013.
  4. ^ ”Magistraterna”. Arkiverad från originalet den 8 september 2014. https://web.archive.org/web/20140908202402/http://www.maistraatti.fi/sv/maistraatit/Lapin-laani/. Läst 8 september 2014. 
  5. ^ Lista över sjukv.-distrikt, Kommunerna.net. (svenska) Läst 19 februari 2013.
  6. ^ Nödcentralsverkets webbplats Arkiverad 21 augusti 2019 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 19 februari 2013.
  7. ^ ”027 -- Tätorter efter folkmängd och folktäthet 31.12.2016”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201600_sv.px/. Läst 4 september 2019. 
  8. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 557 ff
  9. ^ Nils Ahlberg, Stadsgrundningar och planförändringar : Svensk stadsplanering 1521–1721, avhandling vid Institutionen för landskapsplanering Ultuna och Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet 2005, s. 559
  10. ^ Hederyd & Alamäki 1993, s. 390
  11. ^ [a b] ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 12 maj 1973. sid. 293. http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 22 maj 2019. 
  12. ^ ”Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. 3 april 2018. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/table/tableViewLayout1/. Läst 22 maj 2019. 
  13. ^ ”11s7 -- Befolkning i tätorts- och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2019”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/table/tableViewLayout1/. Läst 3 december 2021. 
  14. ^ ”11s6 -- Tätortsgrad efter område, 2019”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s6.px/. Läst 3 december 2021. 
  15. ^ Av tätortens 26 176 invånare bodde 873 i Torneå stad, 6 900 i Keminmaa kommun och 18 403 i Kemi stad.
  16. ^ ”Direktflyg till Stockholm från Haparanda?”. www.travelnews.se. http://www.travelnews.se/flyg/direktflyg-till-stockholm-fran-haparanda/. Läst 25 oktober 2016. 
  17. ^ [a b] ”11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2020”. Statistikcentralen. 28 maj 2021. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/table/tableViewLayout1/. Läst 3 december 2021. 
  18. ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2020”. Statistikcentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/table/tableViewLayout1/. Läst 3 december 2021. 
  19. ^ ”11rm -- Språk efter kön kommunvis, 1990-2020”. Statistikcentralen. 31 mars 2021. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/table/tableViewLayout1/. Läst 3 december 2021. 
  20. ^ Ilkka Mäntylä: "Torneå - staden". I: Olof Hederyd och Yrjö Alamäki (red.): Tornedalens historia II: Från 1600-talet till 1809. Haparanda 1992, s. 181-264, här s. 252.
  21. ^ Officiella svenska ortnamn i Finland, Institutet för de inhemska språken. (svenska) Läst 4 januari 2013.
  22. ^ ”Tvåspråkighet högt på dagordningen”. NSD. 23 januari 2010. https://www.nsd.se/nyheter/tvasprakighet-hogt-pa-dagordningen-5139151.aspx. Läst 5 april 2020. [död länk]
  23. ^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 22 november 2021. 
  24. ^ ”Torneå - Partiernas och gemensamma listornas röstetal”. Justitieministeriet - Vaalit.fi. https://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/kutulos_851.html. Läst 26 april 2018. 
  25. ^ ”Torneå - Invalda”. Kommunalvalet 2017. Justitieministeriet - Vaalit.fi. https://tulospalvelu.vaalit.fi/KV-2017/se/val851.html. Läst 26 april 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]