Jordförvärvslagen för Åland

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Jordförvärvslagen för Åland begränsar rätten att äga eller besitta fast egendom på Åland.

Åland är ett självstyrt landskapskap som hör till Finland. Jordförvärvslagen för Åland gäller enbart fastigheter på Åland. I övriga Finland finns inte någon motsvarande reglering. I Sverige finns också en jordförvärvslag, men den reglerar enbart rätten att förvärva lantbruksfastigheter (Se Förvärvstillstånd).

Den som inte direkt i stöd av lagstiftningen har rätt att äga eller besitta fast egendom måste ansöka om jordförvärvstillstånd hos Åland landskapsregering. Detta gäller, med några undantag, alla personer som saknar åländsk hembygdsrätt och alla juridiska personer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Begränsningarna i rätten att äga eller besitta fast egendom på Åland infördes ursprungligen i samband med Nationernas Förbunds beslut 1921 som innebar att Finland tillerkändes suveräniteten över Åland. Kontrollen över den fasta egendomen var en del av det minoritetsskydd som skapades för att garantera det svenska språket och kulturen på Åland.

Jordförvärvsreglerna baserades från början på ett inlösenförfarande. Om en fastighet såldes till en person som inte var bosatt på Åland hade alla ålänningar samt den kommun där fastigheten var belägen och landskapet Åland rätt att lösa in fastigheten för dess marknadsvärde. Systemet visade sig dock vara ineffektivt eftersom det ofta saknades ekonomiskt intresse eller möjlighet för att yrka inlösen. Inlösenförfarandet tillämpades fram till den 1 februari 1975, då den nuvarande jordförvärvslagen för Åland (FFS 3/1975) trädde i kraft.

Gällande lagstiftning[redigera | redigera wikitext]

Jordförvärvslagstiftningen består av följande författningar:

  • Jordförvärvslag för Åland (FFS 3/1975)
  • Landskapslag (2003:68) om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd
  • Landskapslag (2003:70) om jordförvärvstillstånd

Jordförvärvslagen för Åland är antagen gemensamt av Finlands riksdag och Ålands lagting. Lagen kan ändras endast genom samstämmiga beslut av riksdagen och lagtinget. I riksdagen ska beslutet fattas på samma sätt som ändring av grundlag. I lagtinget ska beslut fattas med två tredjedelars majoritet.

Landskapslagen om jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd är antagen av Ålands lagting i stöd av bemyndigande i jordförvärvslagen för Åland.

Landskapsförordningen om jordförvärvstillstånd är antagen av Ålands landskapsregering.

Förhållande till EG-rätten[redigera | redigera wikitext]

Jordförvärvslagen för Åland strider mot flera grundläggande principer i Europeiska unionsrätten, särskilt fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för kapital. För att lagstiftningen skulle kunna fortsätta tillämpas efter Finlands och Ålands anslutning till EU fogades ett särskilt protokoll om Åland till anslutningsfördraget. I protokollet anges att de inskränkningar i rätten att äga eller besitta fast egendom som fanns den 1 januari 1994 skulle få stå kvar. Det var således fråga om en ”stand still”-bestämmelse. Bestämmelsen har bland annat tolkats av Högsta förvaltningsdomstolen i Finland i rättsfallet HFD 2007:90. Undantaget är inte tidsbegränsat utan gäller tills vidare.

Jordförvärvsrätt[redigera | redigera wikitext]

Med jordförvärvsrätt avses rätt direkt i stöd av lag att äga eller besitta fast egendom på Åland.

Jordförvärvsrätt för fysiska personer:

  • Alla som har åländsk hembygdsrätt har jordförvärvsrätt för att äga eller besitta vilken fastighet som helst på Åland.
  • Bröstarvingar har jordförvärvsrätt till fastigheter som de får genom arv eller testamente.
  • Person i rätt nedstigande led som står närmast till arv efter en person har rätt att som förskott på arv få markområden om högst 3 hektar.
  • En efterlevande make har jordförvärvsrätt till fastigheter som han eller hon får genom arv, testamente eller giftorätt.
  • Makar har rätt att tillsammans förvärva ett högst 4 000 kvadratmeter stort område som är avsett för fast bosättning, under förutsättning av att en av makarna har åländsk hembygdsrätt.
  • En make har rätt att på grund av giftorätt efter äktenskapsskillnad förvärva högst ett 4 000 kvadratmeter stort område som är avsett för fast bosättning.
  • Föräldrar, syskon och deras bröstarvingar har rätt att förvärva ett högst 4 000 kvadratmeter stort område genom arv (ej testamente).
  • En hyresgäst har rätt att besitta ett hyresobjekt under högst fem års tid utan jordförvärvstillstånd.

En juridisk person har jordförvärvsrätt endast om alla följande krav är uppfyllda:

  • Bolagets hemort har varit på Åland sedan bildandet eller i minst fem år.
  • Alla bolagsmän eller styrelseledamöter har åländsk hembygdsrätt.
  • Bolaget har tillstånd att idka näring på Åland (näringsrätt).
  • Fastigheten är detaljplanerad för näringsverksamhet.

Den som inte har jordförvärvsrätt måste ansöka om jordförvärvstillstånd från Ålands landskapsregering.

Jordförvärvstillstånd[redigera | redigera wikitext]

Jordförvärvstillstånd beviljas efter prövning i det enskilda fallet. Vid tillståndsprövningen ska landskapsregeringen beakta bland annat sökandens anknytning till Åland och avsikt att bosätta sig där samt markområdets storlek, beskaffenhet och användningsändanmål.

I 4 § 2 mom. landskapsförordningen om jordförvärvstillstånd finns en förteckning över situationer då tillstånd normalt beviljas en fysisk person. Även om sökandens ärende inte motsvarar någon av punkterna kan tillstånd beviljas efter prövning i det enskilda fallet. Högsta förvaltningsdomstolen har i sin rättspraxis särskilt uttalat att landskapsregeringen inte får använda förteckningen i 4 § 2 mom. landskapsförordningen om jordförvärvstillstånd som grund för avslag på en tillståndsansökan.

Tillstånd beviljas normalt i följande situationer:

  • En person som har bott på Åland i mer än fem år kan få tillstånd för att förvärva fastigheter utan begränsning.
  • En person som har flyttar till Åland kan få tillstånd för att förvärva en fastighet för fast bosättning. Fastigheten ska vara under 4 000 kvadratmeter, inte gränsa till strand, inte ha andelar i samfällda områden eller medföra rätt till jakt eller fiske. Landskapsregeringen har i ett principbeslut under 2011 bestämt att tillstånd kan beviljas för en strandfastighet om den enligt kommunal planering är avsedd för fast bosättning.
  • En person som har växt upp på Åland och bott där till tolv års ålder kan få tillstånd för att förvärva en fastighet som är under 4 000 kvadratmeter och som inte utgör ett känsligt eller attraktivt strandområde. Har personen särskild anknytning till den plats där fastigheten är belägen kan fastigheten vara upp till 8 000 kvadratmeter om den inte gränsar till strand och det inte följer med andelar i samfällda områden eller jakt- eller fiskerätt. Den exakta innebörden av formuleringen känsligt eller attraktivt strandområde är inte helt klar och har inte heller klargjorts i tillståndspraxis. I praktiken kan en person som är uppvuxen på Åland förvärva de flesta strandfastigheter. Det finns ingen begränsning av fastighetens användningsändamål. Således kan en fastighet användas för fritidsändamål.
  • Om en person överlåter ett markområde inom ett år från det att han eller hon har förvärvat ett nytt jämförbart markområde kan tillstånd beviljas.
  • En person som förvärvar en fastighet från sin förälder kan få tillstånd oberoende av fastighetens storlek eller beskaffenhet om föräldern har ägt och haft lagfart på fastigheten i minst åtta år före överlåtelsen. Överlåtelsen får dock inte innebära att produktiv jord- eller skogsbruksmark övergår i annan användning.

Tillståndsprövningen för juridiska personer utgår normalt från bolagets hemort och bolagsmännens eller styrelsens anknytning till Åland. Normalt krävs att bolagets hemort ska ha varit på Åland sedan bildandet eller sedan fem år tillbaka. Av bolagsmännen eller styrelseledamöterna bör normalt minst två tredjedelar ha åländsk hembygdsrätt eller ha varit bosatta på Åland sedan minst fem år tillbaka.

Enligt ett principbeslut av landskapsregeringen gäller utökade krav vid tillståndsprövningen för bostadsaktiebolag och andra fastighetsbolag, särskilt om bolagen äger fastigheter utanför tätort. För att förhindra att bolagsformen används för att kringgå de bestämmelser som gäller för fysiska personers möjlighet att få jordförvärvstillstånd ställs i dessa fall krav även på aktieägarnas anknytning till Åland. Enligt de tillståndsvillkor som ställs upp i sådana fall får aktier i ett bostadsaktiebolag eller fastighetsaktiebolag endast ägas av personer som kunde få jordförvärvstillstånd för att äga fastigheten i sitt eget namn.

Se även[redigera | redigera wikitext]