Hoppa till innehållet

Kämpinge strandbad (naturreservat)

Kämpinge strandbad
Naturreservat
Kämpinge strandbad
LandSverige
KommunVellinge kommun[1]
Area42,75 hektar[1]
- därav vatten17,361 hektar[2]
Inrättat22 mars 1983[2]
Läge
Kämpinge strandbad
Kämpinge strandbad
Kämpinge strandbad
Utsträckning
Karta Områdets utsträckning.
Koordinat55°24′02″N 12°56′58″Ö / 55.400490982121°N 12.949425607198°Ö / 55.400490982121; 12.949425607198
Koder, länkar, kartor
NVR-id2001807[1] (karta)
WDPA-id152098 (karta)
FörvaltareLänsstyrelsen i Skåne län[1]
Redigera Wikidata

Kämpinge strandbad är ett naturreservat i Höllviken i Vellinge kommun i Skåne län. Kämpinge strandbad blev naturreservat när området söder om Höllviken, inklusive sanddynslandskapet och tallskogen, slogs samman med området öster om Falsterbokanalen. Enligt länsstyrelsen ingår området som en del av naturreservatet Kämpinge strandbad.[3]

Den kilometerlånga kritvita sandstranden söder om Höllviken ingår tillsammans med området öster om Falsterbokanalen i naturreservatet Kämpinge strandbad.

Området är ’’naturskyddat’’ sedan 1982 och är 43 hektar stort. Reservatet består av sanddynslandskap och en gles tallskog där bakom.

Kämpinge strandbad förvaltas av Vellinge kommun och naturreservatet skapades (bildades) den 22 mars 1983, då området Kämpinge strandbad sammanslogs med området öster om Falsterbokanalen. Naturreservatet sträcker sig över en yta på 42 hektar, varav 25 hektar utgörs av landyta och 14 hektar av skog. Kämpinge strandbad ingår även i Natura 2000, ett nätverk av skyddade områden i hela EU.[4]

Kritvit sandstrand och gles tallskog

[redigera | redigera wikitext]

Kämpingebukten är känd för sin badstrand. I naturreservatet Kämpinge strandbad ingår den kilometerlånga kritvita sandstranden och det omgivande dynlandskapet samt en gles tallskog. Sandstranden är en av höjdpunkterna i naturreservatet. Området ligger söder om Höllviken och sträcker sig österut från Falsterbokanalen. Tillsammans med området öster om Falsterbokanalen ingår stranden i Kämpinge strandbad. Sanddynslandskapet och den glesa tallskogen breder ut sig längs med Kämpingebuktens populära badstrand. Här kan besökarna njuta av en fantastisk utsikt över havet samt sol och bad. Hundratals traditionella badhytter står på rad mellan tallskogen och stranden. Badhytterna ger badgästerna möjlighet att byta om och förvara sina tillhörigheter.[3][5] [4]

Bilder Kämpinge standbad

[redigera | redigera wikitext]

Vandringsled

[redigera | redigera wikitext]

Det finns även en 2,5 kilometer lång vandringsled att följa för den som vill utforska reservatet. Leden ger en möjlighet att uppleva naturen på nära håll och den tar besökaren genom tallskogen och längs sanddynorna. Kämpinge strandbad är ett populärt utflyktsmål för både turister och lokalbefolkning och det är en viktig plats för både rekreation och naturvård.[4]

Vinden bygger upp sanddynerna

[redigera | redigera wikitext]

Sanddynerna byggs upp av vinden och hålls kvar av vegetationen. Strandrör och strandråg som växer närmast stranden binder sanden. Ett dynsystem för sanddynerna har byggts upp här och det går parallellt med stranden. Dyne är en ansamling av flygsand som bildar en kulle eller ås på stranden. Längre in mot tallskogen växer bland annat trift, strandmalört, hedblomster och blåmunkar. Även vresros växer bland sanddynerna. För att förhindra sandflykt planterades förr vresros ofta, men arten som inte förekommer naturligt i Sverige, växer snabbt och sprider sig fort. Detta gör det lätt för vresrosen att ta över stora områden och detta hotar både inhemska växer och djur.[5]

Bildgalleri på vegetationen

[redigera | redigera wikitext]

Sanddynslandskapet

[redigera | redigera wikitext]

De traditionella badhytterna ligger på led innanför sanddynerna och med ryggen mot skogen. Gränsen för naturreservatet går ut till tre meters djup och reservatet ger även skydd till livet i havet. När man tar en promenad längs kanalen i tallskogen kan man få känslan av att vara långt från bebyggelsen trots att skogen egentligen bara är en smal remsa på 100-150 meter. Marken är täckt av lavar och mossor på sina ställen och skogen fylls av doften av kåda och varm sand på sommaren. Ett militärhistoriskt kulturlandskap ligger gömd i skogen. Skyttevärn och stridsvagnshinder ligger kvar bland träden som minnesstenar. Den så kallade Per Albin-linjen, som skulle skydda Sverige under andra världskriget och det är således rester av försvarslinjen. Skånes militärhistoria är rik och komplex, med en mångfald platser och händelser som har präglat regionen. Skåne har varit en strategiskt viktig region och har upplevt många militära konflikter och förändringar i försvarsmakten. Kämpinge strandbad har både omarkerade promenadstigar och en markerad ridstig som leder genom tallskogen och ner till stranden. Detta område är en del av Kämpinge strandbad naturreservat, vilket erbjuder en varierad miljö med sanddynslandskap och gles tallskog längs den populära badstranden. Naturreservatet är en del av den kilometerlånga badstranden som ligger i Kämpingebukten. Parkeringsplats finns i anslutning och närmaste busshållplats är Höllviken Höllviksstrand.[3]

De nio naturreservaten kring Falsterbohalvön

[redigera | redigera wikitext]

Kämpinge strandbad är ett av nio naturreservat kring Falsterbohalvön. De nio naturreservaten kring Falsterbohalvön är:

  1. ^ [a b c d] Skyddade områden, naturreservat, 18 december 2015, läs online, läst: 20 januari 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Skyddade områden, naturreservat, 25 februari 2020, läs online, läst: 25 februari 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Länsstyrelsen Skåne, Kämpinge strandbad.
  4. ^ [a b c] Äventyrligare, Naturreservat, Kämpinge strandbad.
  5. ^ [a b c] Naturkartan, Kämpinge strandbad, Naturreservat,
  6. ^ Förklaring av ordet sandreveln: Rev betyder på svenska och i lokal dialekt stenrev, långsträckt morängrund. Revel betyder långsträckt grund av sand och sten.
  7. ^ Länsstyrelsen Skåne, Falsterbohalvöns havsområde.
  8. ^ ”Museets historia”. Fotevikens Museum. Arkiverad från originalet den 18 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220518224750/https://www.fotevikensmuseum.se/d/museet/historia. Läst 18 maj 2022. 
  9. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 15 januari 2017.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]