Känguru

Grå jättekänguru med unge i pungen. Ordning: pungdjur. Familj: Kängurur. Storlek: Höjd 30-140 cm beroende på art. 50-90 kg (hanen), 30 kg (honan). Livslängd: 12-18 år i frihet; 25 år i fångenskap. Könsmognad: 1,5-2 år. Parning: Under hela året. Dräktighet: en månad och sedan 6-11 månader i mammans pung. Kull: 1 unge. Föda: Gräs, löv och buskar. Hot: Människan jagar den. Socialt: Lever i flockar med 10-20 djur ledda av en äldre hane.

För andra betydelser, se Känguru (olika betydelser).

Känguruer är en sorts pungdjur från familjen kängurudjur (Macropodidae). Känguruer utgör ingen systematisk taxon, utan begreppet används framförallt för storvuxna arter av släktet Macropus, bland andra röd jättekänguru och Grå jättekänguru. På svenska betraktas dock ibland kängurudjur och känguru som synonymer.

Detta stora pungdjur finns bara i australien och det finns ca 45 olika arter. Pungdjur betyder att honan har en påse på magen som kallas pungsäck. Ungen kryper in där när den är nyfödd och är lika liten som en människas tumme. Där inne har den det skönt och suger på mammans spene i ett halvår.

Svansen hjälper kängurun att hålla balansen och få stöd. Om faran kommer nära så stampar den i marken för att varna de andra. Frambenen är korta , och på tassarna sitter det långa vassa klor som de använder när de ska äta. Också när de ska kamma sin päls och försvara sig mot fiender.

Mindre kängurudjur brukar kallas vallabyer. Användningen av ordet vallaby är lite oenhetligt. Egentligen är vallaby ett undersläkte till släktet Macropus med åtta arter. Å andra sidan används namnet vallaby för kängurudjur som inte är tillräckligt stor för att kunna klassificeras som känguru eller inte fått något annat namn. Det finns ingen direkt linje var gränsen för klassificeringen går. Generellt betecknas kängurudjur som vallaby när de är mindre och kraftigare byggd än en känguru.

Källhänvisningar

3. Djurliv jorden runt (bok).