Hoppa till innehållet

Kaliforniensnårsparv

Från Wikipedia
Kaliforniensnårsparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteMelozone
ArtKaliforniensnårsparv
M. crissalis
Vetenskapligt namn
§ Melozone crissalis
Auktor(Vigors, 1839)
Utbredning
Synonymer
  • Pipilo crissalis
  • Pyrgisoma crissale
  • Kieneria crissalis
  • Kalifornisk snårsparv

Kaliforniensnårsparv[2] (Melozone crissalis) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läten

[redigera | redigera wikitext]

Kaliforniensnårsparv är en stor (21–24 cm) och långstjärtad amerikansk sparv. Fjäderdräkten är liksom den hos kanjonsnårsparven brun med mörkare stjärt och rostfärgad undergump. Denna art är dock mörkare brun med kanelbruna teckningar i ansiktet, men endast svag streckning på strupe och bröst. Kanjonsnårsparven är ljusare med rödaktig hjässa, ett halsband med mörka streck och ljusare buk. Den har vidare ljusare tygel och ljus ögonring, vilket kaliforniensnårsparv saknar. Arten är även lik arizonasnårsparven, men denna är mer skärbeige i dräkten och har ett mycket tydligt svartaktigt ansikte som kontrasterar med ljus näbb.[4]

Sången består av accelererande stammande serie med ljusa "teek", ibland med mörkare toner på slutet. Även ljusa och hårda "teek" samt ljusa och sträva "zeeee" hörs.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Kaliforniensnårsparv delas upp i åtta underarter med följande utbredning:[3]

Underarterna bullata, carolae och eremophila inkluderas ofta i nominatformen.[5]

Kaliforniensnårsparv och kanjonsnårsparv (M. fuscus) behandlades tidigare som en och samma art. Den är dock närmare släkt med arizonasnårsparven.[6]

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Arten placerades tidigare i släktet Pipilo, men DNA-studier[7] visar att den står närmare rostnackad snårsparv (Melozone kieneri) och förs numera därför till Melozone, alternativt att dessa två (tillsammans med några andra före detta Pipilo-arter) lyfts ut till det egna släktet Kieneria[8].

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Kaliforniensnårsparv förekommer på snåriga sluttningar, i flodnära buskage samt i chaparral, framför allt med inslag av Adenostoma fasciculatum. Födan består huvudsakligen av frön, men också insekter, spindlar, sniglar och tusenfotingar. Fågeln häckar från mitten av mars till slutet av juni och lägger två kullar. Paret håller ihop och hävdar revir året runt.[6]

Adult som matar unge.

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till 7,5 miljoner vuxna individer.[1]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2022 Melozone crissalis . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2022) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ [a b] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 405. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  6. ^ [a b] Rising, J. (2020). California Towhee (Melozone crissalis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/62018 28 mars 2020).
  7. ^ DaCosta, J. M., Spellman, G. M. Escalante, P., and Klicka, J. 2009. A Molecular systematic revision of two historically problematic songbird clades: Aimophila and Pipilo. J. Avian Biol. 40:206-216.
  8. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]