Kapsel KA
Kapsel KA var en störkapsel för attackflyget som var i bruk på Viggensystemet i det svenska flygvapnet. Kapseln kom senare att moderniseras och fick då namnet U22, som även den senare moderniserades till versionerna U22a och U22b. Den sista Viggenversionen att använda kapseln var SK 37E som togs ur tjänst 2007.
Vanligast var det att de olika versionerna av Spaningsviggen bar kapseln tillsammans med rems/fackelfällarkapsel KB.
Tjänsteperioder
[redigera | redigera wikitext]- Kapsel KA 1972–1981
- Kapsel U22 1981–2005
Funktion
[redigera | redigera wikitext]Utrustningen konstruerades för att kunna störa fientlig radar med hög effekt över ett brett band. Bandet kom dock att begränsas av tillgängliga vandringsvågrör och kom slutligen att täcka C- till X-banden (H-I) sedan försök att utveckla ett inhemskt vandringsvågrör hade misslyckats. Styrning av kapseltillslag och aktivering av inställd störmod utfördes av piloten. Störmoden aktiverades därefter av mottagare i störkapseln.
Vågformsrepetition
[redigera | redigera wikitext]Användes för att vilseleda en radar som arbetar med lobrotation för att hitta vinkeln i höjd och sida till målet. Lobrotation är en äldre vanlig målföljningsmetod för till exempel eldledningsradar för luftvärn (exempelvis eldledningsradarn för RBS 77) eller nosradar i ett jaktplan (exempelvis J 35 Draken). Störningen sker genom att antennens rotationshastighet mäts in och att sedan en motpuls sänds ut som matchar rotationshastigheten. Detta får radarn att på nytt söka efter målets läge där det inte finns och målföljningen blir felaktig eller tappas helt.
Vågformsmaskerande störning
[redigera | redigera wikitext]Svepstörning med inställbar mittfrekvens och bandbredd fanns. Frekvensinmätningsutrustning fanns dock ursprungligen inte i kapseln, men med diverse fiffigheter kunde belysande frekvens skattas med ca 500 MHz noggrannhet. Brus kunde sändas ut kontinuerligt eller intermittent. De fanns möjlighet att synkronisera intermittensen med ett roteflygplan via en radiolänk i kapseln för att åstadkomma synkron glimtstörning. Detta är den klassiska störningsformen som endast producerar ett brusmoln kring flygplanet för operatören på en spaningsradar, ju större moln desto bättre skydd.
Vågform puls avståndsgrindavhakning
[redigera | redigera wikitext]Mottagare i KA kunde triggas av inkommande puls som då kunde skicka ut en 0,25 us lång svarspuls vars fördröjning kunde varieras.
Kapsel U22
[redigera | redigera wikitext]KA hade ett otillräckligt bandbredd och klarade dessutom inte av att störa samtidiga multipla hot. Bland annat av dessa skäl togs U22 fram och producerades 1981–1988.
Bandbredd C-Ku-banden (G-J) med två sändarrör. Utrustningens kapacitet motsvarade 5 KA genom inbyggd förmåga att parallellt behandla flera samtidiga hot. Utrustningen utnyttjade 5 pulskanaler (bandbreddsuppdelade) och hade tillgång till två bruskanaler och 2 separata avstämbara frekvensminnen (FML) på C/X- respektive Ku-banden.
Utrustningen utnyttjade ett antal låsmottagare baserade på YIG-filter med 50 MHz bandbredd. Maskerande störsändning kunde utföras med frekvenssvept brus med 10–1200 MHz bandbredd.
Utrustningen hade en hög mottagarkänslighet. Sändning kunde ske med breda lober i framsektorn alternativt med en rörlig antenn med högre direktivitet. Styrning skedde via fasta program, inställbart via tumhjul före start. Förare hade endast möjlighet till val av beredskap eller aktiv sändning. Utrustningen hade samma kylsystem som KA baserat på avdunstning av freon.
Kapsel U22A
[redigera | redigera wikitext]Det öppna freonbaserade kylsystemet på U22 gick inte ihop med modernt miljötänkande och ett slutet glykol/vattenbaserat kylsystem utvecklades därför och infördes i U22A.
Känsligheten hos mottagarna i U22 ökades och bland annat PRI-prediktor infördes från Ericssons A100 kapsel som möjliggjorde att täckpulsstörning kunde tillföras. Styrningen av kapseln förbättrades så att två förprogrammerade störstrategier kunde väljas av piloten under ett uppdrag.
En datastav för registrering av uppmätta insignalen infördes. Utrustningen levererades 1996–1997.
Bärarflygplan
[redigera | redigera wikitext]- AJ 37 Viggen
- AJS 37 Viggen
- SF 37 Viggen
- AJSF 37 Viggen
- SH 37 Viggen
- AJSH 37 Viggen
- SK 37E Viggen
Referenser
[redigera | redigera wikitext]”Arboga Elektronikhistoriska förening "Motmedel i flygvapnet - Bengt Bergqvist" kap 6.3 och 6.5”. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140829013535/http://www.aef.se/Avionik/Navigeringsidor/Motmedel.htm. Läst 31 juli 2015.