Karen Ankersted
Karen Marie Ankersted Hansen, född 18 juli 1859 på Stenbjerggaard i Ishøj socken, död 6 november 1921 i Köpenhamn, var en dansk lärarinna och politiker för Det Konservative Folkeparti. Hon har gått till kvinnohistorien då hon var en av de första kvinnorna i Danmark som blev invald till såväl kommunala uppdrag som till den danska riksdagens båda kamrar. Hon är således även en viktig profil inom Det Konservative Folkepartis kvinnohistoria, då hon också var en av de första kvinnorna som representerade partiet på de flesta av de politiska nivåerna.
Tidiga år
Karen Ankersted var dotter till lantmannen Niels Hansen och dennes hustru Marie Hansen, född Nielsen. Hon blev dock överlämnad till en kvinna i Köpenhamn, Hanne Kopp, när hon var 6 månader gammal. Kopp var lärarinna till yrket, vilket kom att påverka Karen Ankersted att följa i hennes fotspår. Som 17-åring tillbringade hon sommaren vid Testrup Højskole innan hon den påföljande hösten började utbilda sig till privatlärarinna vid den högt ansedda N. Zahles Skole. Hon avlade sin lärarinneexamen 1881 och arbetade som lärarinna vid Borgerdydskolen i Christianshavn 1883-1888, sedan vid Köpenhamns kommunala skolväsen. Sedan 1883 var hon även lärarinna vid Gasværksvejens Skole, senare Haderslevgades Skole, till 1916 då hon på grund av sjukdom var tvungen att skära ned på undervisningen. I anknytning till lärarinneyrket var Ankersted även fackligt engagerad. Hon var medlem av Københavns Kommunelærerindeforening (KKL) och under kortare perioder (1905-1906 och 1910-1912) också föreningens ordförande. Samtidigt arbetade hon för kvinnors rättigheter som delegat och suppleant i Danske Kvinders Nationalråd. Hennes politiska arbete kom dock inte att vara förankrad i kvinnorörelsen. Hon kom dock att hålla ett tal vid upprättandet av Danske Kvinders konservative Forening i vilken hon talade för kvinnors rösträtt och valbarhet till Rigsdagens båda kammare samt för att de båda könen kompletterade varandra i det politiska arbetet.[1] Hon riktade här även skarp kritik mot både Socialdemokratiet och Det Radikale Venstre för att "ha visat så lite respekt för andras pengar, varvid den största delen har tjänats ihop genom flit och sparsamhet".[1]
Ankersted var engagerad i en rad olika föreningar och områden utöver det som direkt berörde en lärarinna. Hennes engagemang kan främst finnas i socialt och filantropiskt arbete, däribland som ordförande av Fælleskomitéen for Feriebørns Landophold, styrelseledamot av Feriesanatoriet for svagelige Kommuneskolebørn samt av Dansk Børnetandpleje. Som styrelseledamot av Københavnske Kvinders Kaffevogne medverkade hon även till att försöka minska alkoholförbruket på arbetsplatserna genom att få de anställda att dricka kaffe istället. Hon var även styrelseledamot av Foreningen til Gadefærdselens Betryggelse och från 1916 medlem av Solbjerg Kirkes församlingsråd.
Politisk karriär
Ankersted var en aktiv medlem av partiet Højre, det som 1915 kom att bli dagens Det Konservative Folkeparti, och var bl.a. styrelseledamot av Højres Arbejder- og Vælgerforening och från 1915 av Köpenhamns amts konservativa valförbund. I samband med att kvinnor år 1908 fick rösträtt och rätten till att kandidera vid landets kommunala val, ställde Ankersted upp vid 1909-års kommunala val och blev invald till Frederiksbergs kommunfullmäktige. Tillsammans med partikamraten Ellen Branth utgjorde hon den kvinnliga delen av partiets representation på Frederiksberg och hon innehade denna plats fram till och med 1919, då hon blev invald till Rigsdagen. Under den första mandatperioden i kommunfullmäktige upptog främst de utbildningspolitiska och sociala frågorna hennes tid i anspråk. Hon var medlem av Köpenhamns amts skolråd 1912-1918, fattigkommissionen 1909-1917 och efter kommunalvalet 1917 tog hon även plats i budget-, social- och fattigdomsutskotten. För övrigt satt hon även med i utskott som berörde arvsrätt och ålderdomsstöd och medverkade till att landets första kommunala skoltandvård infördes 1910 i samarbete med Dansk Børnetandpleje.
I Danmark fick kvinnor rösträtt till- och rätten till att kandidera vid landets parlamentariska val 1918. Samma år ställdes Ankersted upp som kandidat till Folketinget, den ena av Rigsdagens två kammare, för Aarhus amt. Hon blev vald tillsammans med tre andra kvinnor: partikamraten Mathilde Malling Hauschultz, socialdemokraten Helga Larsen och Elna Munch från Det Radikale Venstre. Tiden i Folketinget blev kort för Ankersted då hon inte blev återvald 1920. En kort tid därefter valdes hon dock in i Landstinget, Rigsdagens överhus, där hon satt fram till sin död året efter. Även i Landstinget var det de utbildningspolitiska och sociala frågorna som stod högst på Ankersteds dagordning. Hon var bl.a. partiets ordförande vid behandlingen av lagförslaget om inspektion av barn inom den s.k. værgerådsforsorgen, de kommunala myndigheter som tog hand om socialt belastade barn. Hon var även ordförande vid behandlingen av frågan om kvinnors tillgång till tjänstemannaämbeten och hon var en förespråkare av att män och kvinnor skulle ha rätt till lika pension.
Se även
Referenser
- Tryckta källor
- Lisbeth Haastrup: Dansk Kvindebiografisk Leksikon, Rosinante, Köpenhamn 2001. ISBN 978-87-7357-487-4.
- Noter
- ^ [a b] Karen Ankersted (1 juli 1914). ”Tale af Frk. Karen Ankersted”. Dansk Kvindeblad. http://www.kvinfo.dk/kilde.php?kilde=111. Läst 24 maj 2011.