Karl I av Hessen-Kassel

Karl I av Hessen-Kassel

Karl av Hessen-Kassel, född 1654, död 1730. Lantgreve av Hessen-Kassel 1670 vid den äldre brodern Wilhelm VII:s död. Son till Wilhelm VI av Hessen-Kassel och Hedvig Sofia av Brandenburg. Gift med Maria Amalia av Kurland.

Frigjorde sig 1676, i samband med avvärjandet av en Brandenburgisk inkvartering i landet, från beroendet av sin mor, en syster till den stora kurfursten, och övertog 1677 formligen regeringen. Karl intresserade sig för konst och matematik och främjade handel och industri, bland annat genom att öppna sitt land för hugenotterna och anlägga kanaler och vägar.

Ivrig kalvinist, hörde han till Ludvig XIV av Frankrikes mest utpräglade motståndare och tog en ivrig del i krigen mot honom. Sin armé ägnade Karl stort intresse, och han var därför en ej obetydlig maktfaktor. Särskilt framträdde detta, sedan han son Fredrik gift sig med Karl XII:s syster Ulrika Eleonora, då Sverige lämnade subsidier och hans trupper var avsedda att bilda kärnan i den svenska hjälphär, som skulle samlas i Tyskland. Karl anlitades också en tid av Karl XII som diplomatisk mellanhand.

Barn:

1. Fredrik I av Hessen-Kassel, född 1676, död 1751 kung av Sverige 1720.
2. Vilhelm VIII av Hessen-Kassel, född 1682, död 1760.
3. Marie Louise av Hessen-Kassel, född 1688.
4. Maximilian av Hessen-Kassel, född 1689
5. Sofia Charlotta av Hessen-Kassel, född 1678

Företrädare: Vilhelm VII

Lantgreve av Hessen-Kassel 1670–1730

Efterträdare: Fredrik I