Marie Louise av Hessen-Kassel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Marie Louise av Hessen-Kassel
Lancelet Volders - Portrait of Maria Louise, princess of Hessen-Kassel.JPG
Född7 februari 1688[1][2][3]
Kassel
Död9 april 1765[1][2][3] (77 år)
Leeuwarden[4], Nederländerna
BegravdLeeuwarden
MedborgarskapTyskland och Nederländerna
SysselsättningPolitiker
Befattning
Regent
MakeJohann Wilhelm Friso
(g. 1709–1711)[5][6]
BarnAmalia av Nassau-Dietz (f. 1710)
Vilhelm IV av Oranien (f. 1711)
FöräldrarKarl I av Hessen-Kassel
Maria Amalia av Kurland
SläktingarFredrik I (syskon)
Vilhelm VIII av Hessen-Kassel (syskon)
Maximilian av Hessen-Kassel (syskon)
Redigera Wikidata

Marie Louise av Hessen-Kassel, känd som Marijke Meu ("Moster Marie"), född 7 februari 1688 i Kassel, död 9 april 1765 i Leeuwarden, var Nederländernas, egentligen Frieslands, regent 1711–1731 och 1759–1765 som förmyndare för sin son Vilhelm IV av Oranien och sin sonson Vilhelm V av Oranien samt regent i IJsselstein 1731–1751. Hon var syster till Sveriges kung Fredrik I.[7]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidigt liv[redigera | redigera wikitext]

Hon var dotter till lantgreve Karl I av Hessen-Kassel och Maria Amalia av Kurland; gift i Kassel den 26 april 1709 med prins Johan Vilhelm av Oranien. Äktenskapet arrangerades av hennes blivande svärmor Henriette Amalia av Anhalt-Dessau, då hennes far var Nederländernas pålitlige allierade i koalitionen mot Frankrike.

Första regentskapet[redigera | redigera wikitext]

Vid makens död 1711, två år efter vigseln, utsågs hon av ständerna till förmyndare och regent för sin nyfödde son istället för sin svärmor. Som regent sanerade hon ekonomin genom att minska kostnaderna för hovet, effektivisera underhållet av byggnader och sälja en del lösöre på auktion. År 1731 blev sonen myndigförklarad och förlänade henne barondömet IJsselstein, sedan hon avgått som regent. Hon arrangerade 1734 sonens äktenskap.

I IJsselstein gav hon diskret stöd åt den pietistiske greven Zinzendorf och hans anhängare herrnhutarna. Efter att sonen avlidit 1751 blev hennes svärdotter Anna regent för hennes omyndige sonson Vilhelm.

Andra regentskapet[redigera | redigera wikitext]

Då även svärdottern avled 1759 blev Marie Louise ännu en gång utsedd till regent. Hon skötte regeringen gemensamt med hertigen av Braunschweig-Wolffenbuttel. Detta ledde till konflikter med hennes sondotter Carolina av Oranien, som ville ha del i styret. År 1765 försökte oppositionen övertala sonsonen att avsätta Braunschweig, men förslaget drogs tillbaka då Marie Louise uppfattade det som ett misstroendevotum mot henne.

Marie Louise var populär i Nederländerna och beskrivs som enkel och charmerande och en handlingskraftig politiker.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Maria Louisa van Hessen-Kassel, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 04905552, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p10127.htm#i101262, omnämnd som: Marie Luise von Hessen-Kassel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] CERL Thesaurus, Consortium of European Research Libraries, CERL: cnp01940193, omnämnd som: Nassau-Oranien, Fürstin von Marie Luise, läst: 9 oktober 2017, licens: Open Data Commons Attribution License, Creative Commons Erkännande 2.0 Generisk.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, resources.huygens.knaw.nl.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p10127.htm#i101262, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Ur Inrikes Tidningar, 6 maj 1765: “I går anlades Sorgen wid Kongl. Håfwet på 6 Weckor efter Hennes Durchl. Hertiginnan af Nassau Oranien, Högstsal. Hans Maj:ts Konung Friedrichs Syster. Fruentimren bruka Frantsar.”

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Maria II av England
Furstinna av Oranien (gemål)
1709–1711
Efterträdare:
Anna av Storbritannien