Karl Uno Nylander

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karl Uno Nylander.

Karl Uno Nylander, född 12 maj 1852 i Tranemo, död 21 november 1901, var en svensk orientalist, teolog och domprost.

Nylander var son till bruksägaren Salomon Larson och Emma Helena Nylander. Han studerade vid Uppsala universitet, där han först blev docent i semitiska språk, därefter docent i Gamla testamentets exegetik efter att ha disputerat i respektive ämne 1882 och 1894. Han blev lektor i Strängnäs och domprost där 1897.[1] Som akademisk lärare var han uppskattad. Han utgav bland annat en länge använd lärobok i hebreiska språket.

Uno Nylander gifte sig 1882 med Augusta von Post. Han var far till Elisabet, Anna och Axel Nylander.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Om kasusändelserna i hebräiskan. Uppsala, 1882. (Diss.)
  • Ordförteckning till Genesis, kapp. 1-30. Uppsala, 1884.
  • Om sann bildning: (Aftryck ur Redogörelsen för Fjellstedtska skolan.) Uppsala 1885.
  • Lärobok i hebräiska språket: till läroverkens och det tidigare universitetsstudiets tjänst. Uppsala, 1887.
  • Semitiska studier i Sverige under flydda tider, 1-2. Stockholm, 1889.
  • Michael Eneman, Resa i orienten 1711-1712, 1889, utgiven av Nylander med en biografi och bibliografi
  • Öfversigt af den svaga verbalbildningen i arabiskan. Uppsala, 1890.
  • Orientalistkongressen i Stockholm-Kristiania: några skildringar från utlandet. Uppsala, 1890.
  • Über die Upsalaer Handschrift Dalāʾil al-nubuwwa des Abu Bakr Aḥmed al-Baihaqi: Abhandlung. Uppsala, 1891.
  • Om papyrus Rainer. Uppsala, 1891.
  • D:r C. Graf von Landberg als Kritiker beleuchtet. Uppsala, 1892.
  • Om skrifkonsten i Israel på Mose tid. Visby, 1893.
  • Inledning till Psaltaren: isagogiskt-exegetisk afhandling. Uppsala, 1894. (Diss.)
  • Om den hebräiska tempelmusiken enligt nyaste källor. Strengnäs, 1896.


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 404