Kategoridiskussion:Norskspråkiga författare
Från vilken tid är det rimligt att börja tala om "norskspråkiga författare" istället för "danskspråkiga"? Finns det någon enhetlig syn på detta? Fernbom2 15 oktober 2009 kl. 10.17 (CEST)
- Det är väl ganska individuellt? /Diupwijk 15 oktober 2009 kl. 10.33 (CEST)
- Det är det säkerligen, men eftersom norska Wikipedias motsvarande kategori inte används på samma sätt får man ingen vägledning därifrån. För egen del ser jag det som en tydlig gräns när man börjar skriva "bok" i stället för "bog" och så vidare, men det sker, om jag förstått det rätt, i de flesta fall ganska långt fram på 1800-talet. Om jag minns rätt är Landstads psalmbok, för att ta ett exempel, på i det närmaste ren danska. Fernbom2 16 oktober 2009 kl. 07.26 (CEST)
- Interessant problemstilling - spørsmålet blir jo da når det er sammenfall mellom kategori:Norska författare og kategori:Norskspråkiga författare. Ludvig Holberg er åpenbart korrekt kategorisert her, mens jeg definitivt ville ha kategorisert Henrik Wergeland som "norskspråkig" (selv om han var født innenfor daværende Danmark-Norge og hans skriftsprog[sic] er til forveksling likt dansk). Kanskje denne artikkelen på Wikipedia på bokmål kan være til hjelp. Finn Rindahl 16 oktober 2009 kl. 15.06 (CEST)
- Spørsmålet kan besvares fra ulike synsvinkler. Ett av svarene ligger i utviklingen av rettskrivningsnormen for bokmål, og når denne ble så ulik dansk at det er tale om to merkbart ulike språk. Ett annet svar ligger i de subjektive valgene av språkformer som den enkelte forfatter tok i bruk. Her er for eksempel Peter Christen Asbjørnsen og Jørgen Moes bruk av norske talemålsformer i 1840-årene et tidlig eksempel. Ett tredje svar ligger i bruken av nynorsk, som var et aktivt språk fra ca 1860.
Fasiten er med andre ord ikke entydig. En radikal løsning kan muligens være å si at dansk språk skrevet i Norge av norske forfattere er å betrakte som den gyldige rettskrivningsformen for norskspråklige forfattere. Norsk ble jo ikke funnet opp på 1800-tallet, det ble bare skrevet annerledes. Mbh --Orland 16 oktober 2009 kl. 15.25 (CEST)- Nej norska blev naturligtvis inte uppfunnet, men det skiljde ändå ut sig mer och mer från danska, om jag förstått saken rätt. Det verkar som om vi landar i någon typ av individuell prövning fram tills kanske 1880-talet, vid vilken tid man kan säga att båda språkformer var i allmänt bruk (förutsatt att man inte gör som Orland föreslår, och räknar med att alla norska författare i Norge skrev på "den gällande rättskrivningsformen", dvs. "norska"). /Diupwijk 16 oktober 2009 kl. 15.42 (CEST)
- Spørsmålet kan besvares fra ulike synsvinkler. Ett av svarene ligger i utviklingen av rettskrivningsnormen for bokmål, og når denne ble så ulik dansk at det er tale om to merkbart ulike språk. Ett annet svar ligger i de subjektive valgene av språkformer som den enkelte forfatter tok i bruk. Her er for eksempel Peter Christen Asbjørnsen og Jørgen Moes bruk av norske talemålsformer i 1840-årene et tidlig eksempel. Ett tredje svar ligger i bruken av nynorsk, som var et aktivt språk fra ca 1860.
- Interessant problemstilling - spørsmålet blir jo da når det er sammenfall mellom kategori:Norska författare og kategori:Norskspråkiga författare. Ludvig Holberg er åpenbart korrekt kategorisert her, mens jeg definitivt ville ha kategorisert Henrik Wergeland som "norskspråkig" (selv om han var født innenfor daværende Danmark-Norge og hans skriftsprog[sic] er til forveksling likt dansk). Kanskje denne artikkelen på Wikipedia på bokmål kan være til hjelp. Finn Rindahl 16 oktober 2009 kl. 15.06 (CEST)
- Det är det säkerligen, men eftersom norska Wikipedias motsvarande kategori inte används på samma sätt får man ingen vägledning därifrån. För egen del ser jag det som en tydlig gräns när man börjar skriva "bok" i stället för "bog" och så vidare, men det sker, om jag förstått det rätt, i de flesta fall ganska långt fram på 1800-talet. Om jag minns rätt är Landstads psalmbok, för att ta ett exempel, på i det närmaste ren danska. Fernbom2 16 oktober 2009 kl. 07.26 (CEST)
Alt landsmål/nynorsk er selvklart norsk, men ellers lægger vi i dansk wikipedia pt. skellet ved 1907-reformen af norsk retskrivning, hvor der kommer et reelt skel mht. grammatik med accept af en del hunkønsformer i norsk. Før det er skriftsprogene næsten 100% identiske og brugen af lidt norske ord og vendinger svarer til forfatteres brug af danske dialektord i rigsdansk. Grænsen for hvornår en almindelig dansker oplever skellet er 1917, hvor de bløde danske konsonanter b,d og g udskiftes med de hårde norske p,t og k. Det ortografiske betyder meget for oplevelsen af sproget. Og samtidig tillod 1917-reformen mange dialekt- og nynorskformer. Men helt frem til 1938 er norsk riksmål (bokmål fra 1929) og dansk i store træk identiske. Desuden er der mange konservative skribenter, som fortsætter med at bruge de gamle former i ret lang tid efter hver retskrivningsreform. Aftenposten skrev på dansk til 1923! Jeg er nysgerrig efter, hvorfor I sætter skellet ml. riksmål og dansk helt tilbage i 1800-tallet? Mvh.--Orakologen (disk) 14 februari 2013 kl. 23.01 (CET)