Konsistorium
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Konsistorium (av ett latinskt ord som betyder församlingsställe) är en sorts styrelse som förekommer inom universitetsvärlden, inom kyrkan och den militära själavården.
- Consistorium regni var under 1500-talet och 1600-talet en central myndighet som sammanträdde i anslutning till riksdagarna. Deltagare var de biskopar och präster som hade rest till riksdagen.
- Consistorium generale var en kyrklig överstyrelse på förslag under Gustav II Adolfs och drottning Kristinas tid. Det genomfördes emellertid aldrig på grund av prästerskapets motstånd.
- Fältkonsistoriet inrättades 1621. Medlemmar var samtliga regementspräster och ryttarpräster. Dessa kategorier tillsammans kallades fältpräster. Den militära själavården fick en modern form 1962 genom bestämmelser utfärdade av Försvarets personalvårdsnämnd och ett Kungligt brev.
- Konsistorium var tidigare beteckningen för ett beslutande organ på central nivå vid svenska universitet. Motsvarigheten idag är respektive lärosätes styrelse. Vid Uppsala universitet och Karolinska institutet brukas fortfarande namnet "konsistorium", även om detta organ rent förvaltningsrättsligt är en myndighetsstyrelse.
- Hovkonsistoriet är det organ som fullgör domkapitlets uppgifter gentemot Hovförsamlingen.
- Konsistorienotarie var en gammal benämning på en ämbetsman som tjänstgjorde vid ett konsistorium, alltså ett domkapitel. 1928 ändrades titeln till stiftssekreterare, en hög juridisk befattning. Befattningens benämning har alltjämt behållits för den juridiskt skolade tjänstemannen i hovkonsistoriet.
- Konsistorium är även en annan benämning på kardinalsmöte.