Konsum

Den här artikeln handlar om butiksnamnet i Sverige. Namnet Konsum har även använts för liknande verksamheter i Östtyskland och Österrike.

Konsum är ett namn som användes för dagligvarubutiker inom Kooperativa förbundet.

Historik

Handelsmuseet Kappen mitt inne i Örsundsbro, en rödtimrad byggnad vid bron, är en sevärdhet i Fjärdhundraland. På den här platsen låg Sveriges första kooperativa affär, grundad redan 1850.

Interiör från Konsums snabbköpsbutik på Odengatan 31, Stockholm, foto före 1962. Arkitekt Gösta Hedström.

Konsum Ringen, Motala.

Konsum i Svedmyra, Stockholm, 1934.

Det första kooperativa företaget i Sverige, ett konsumtionsbolag, grundades i Örsundsbro år 1850. Konsumtionsföreningar blev en viktig del av svensk handel under sent 1800-tal och början av 1900-talet, och var en del av den kooperativa rörelsen som syftade till att ge medlemmarna tillgång till billigare och bättre varor genom gemensamt ägande och samarbete. Det första kooperativa företaget i Sverige grundades 1850 i Örsundsbro, nordöst om Enköping, och hette Lagunda och Hagunda häraders varuanskaffningsbolag. De båda varuanskaffningsbolagen Lagunda och Hagunda var ett konsumentkooperativt företag som bildades i Örsundsbro-trakten, i södra Uppsala län, våren 1850. Det är känt som ett av Sveriges första kooperativa företag och bestod huvudsakligen av bönder från de två häraderna, men även andra grupper kunde bli medlemmar. Syftet var att genom att sälja spannmål gemensamt fick bönderna bättre betalt än om de sålde var för sig. Bolaget köpte in varor från Stockholm till lägre priser, vilket gynnade konsumenterna i området jämfört med lokal konkurrens. I Örsundsbro var företaget placerat i en liten rödtimrad byggnad vid bron, mitt i Örsundsbro. Denna byggnad hyser idag det lilla handelsmuseet Kappen, som visar en gammal lanthandelsinredning och berättar mer om lokal sjöfartshistoria.

Även om det första kooperativa genombrottet i Sverige skedde i Örsundsbro, kom den stora spridningen av konsumtionsföreningar först i slutet av 1860-talet, främst på grund av tider av svält och misär. Många av de tidiga föreningarna blev dock kortlivade på grund av bristande intresse, inkompetens inom ekonomi och affärer, samt en omfattande kreditförsäljning. Den första lagen för ekonomiska föreningar kom inte förrän 1895, vilket bidrog till oklarhet och misstro kring de tidiga företagen.

Det kooperativa genombrottet kom under åren 1867–1869, en period med svårigheter och hungersnöd, bildades många nya konsumtionsföreningar, vilket bidrog till det kooperativa genombrottet i Sverige. Syftet med konsumentkooperationen var att den växte fram ur en strävan efter att erbjuda medlemmarna bättre och billigare varor. Medlemmarna själva skulle äga och driva konsumentföreningarna och medlemmarna skulle handla i de kooperativa butikerna, kallade Konsum. Den nationella kooperationen, som senare utvecklades till Kooperativa Förbundet (KF), var tidigt positiv till nya idéer som självbetjäning, vilket ledde till öppnandet av den första helt genomförda självbetjäningsbutiken av Konsum Stockholm på Odengatan 31 i april 1947. Den första självbetjäningsbutiken i Sverige öppnades således 1947 vid Odengatan 31 av Konsum Stockholm. Under några månader under 1939 hade dock Konsum Ringen, Motala, tillämpat självbetjäningssystemet i en butik. På grund av ransoneringen återgick man dock till betjäningssystemet. Butikerna hade Gösta Hedström som arkitekt.

Konsum var under stora delar av 1900-talet det huvudsakliga namnet för butiker inom kooperationen, även om det förekommit andra butiksnamn både lokalt och nationellt. Genom åren har ett antal butikskoncept prövats inom konsumentföreningarna och de har inte sällan använt namnet Konsum. 1947 öppnade Konsum Stockholm en självbetjäningsbutik vid Odengatan som fick namnet Konsum Snabbköp.

Konsumbutikerna drevs länge av de lokala konsumentföreningarna. Genom ett antal förändringar under första halvan av 1990-talet överlät de fem största föreningarna (Konsumentföreningen Norrort, Konsumentföreningen Solidar, Konsumentföreningen Stockholm, Konsumentföreningen Svea och Konsumentföreningen Väst) som utgjorde 60% av medlemmarna sina butiker till Kooperativa förbundet. Föreningarna finns kvar; det är bara driften av butikerna som överlåtits till Kooperativa förbundet. De Konsumbutiker som drevs av dessa föreningar samlades under namnet Gröna Konsum.

Under 2001 förberedde KF sammanslagningen av dagligvaruverksamheten med de danska och norska motsvarigheterna för att bilda Coop Norden. Ett led i detta var att införa det gemensamma butiksnamnet Coop. De butiker som tillhörde Gröna Konsum-kedjan skulle byta namn till Coop Konsum. Den första butiken som bytte namn var Coop Konsum Eriksberg i Eriksberg, Göteborg i november 2001, övriga butiker följde under år 2002. När Coop Norden bildades den 1 januari 2002 fördes Coop Konsum/Gröna Konsum över till Coop Sverige. Under 2004 introducerades de nya butikskedjorna Coop Extra och Coop Nära som i hög grad bestod av omprofilerade Coop Konsum-butiker.

De butiker som drevs av fristående konsumentföreningar påverkades inte av dessa förändringar utan drevs inledningsvis vidare som Konsumbutiker eller lokala namn. Senare under 2000-talet skulle många lokala föreningar införa de nya namnen.

I september 2015 meddelade Coop att deras butiker skulle samlas under varumärkena Lilla Coop, Coop och Stora Coop. Det innebar att namnet Konsum skulle komma att fasas ut över tid. Dock levde "Konsum" kvar som det en vanlig benämning för Coop-butiker.

År 2023 fanns det fortfarande åtminstone två KF-anslutna butiker som använde namnet Konsum, nämligen Konsumhallen i Dalsjöfors och Coop Konsum i Frillesås.

Se även

• Konsum Kvarnholmen

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Konsum.