Korsbandsskada

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Korsbandsskada
latin: (distensio ligamenti cruciati anterioris/posterioris)
Korsbandet
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 S83.5

Korsbandsskada uppstår när främre eller bakre korsbandet i knäet skadas. Sträckning eller ruptur på det främre korsbandet leder till att knäet blir instabilt, så att skenbenet kan glida framåt. Detta sker oftast vid vridningsrörelser inom idrott och vardagliga aktiviteter.

Vid sträckning av bakre korsbandet kan skenbenet i stället glida bakåt. Detta är dock ovanligare än att det främre korsbandet sträcks. Skador på bakre korsbandet sker ofta vid trafikolyckor och under idrottsaktiviteter med hög belastning.

Främre korsband[redigera | redigera wikitext]

Denna skada uppstår oftast om underbenet ”sitter eller står fast” till skillnad från lårbenet som roterar. Ett exempel är en handbollsspelare i hög fart som landar på benet och får en knuff samtidigt, så att överkroppen fortsätter framåt men underbenet står fast vid golvet. Det är även vanligt vid tacklingar i fotboll, skidåkning m.m.

Korsbandsskadan kan kombineras med meniskskador och/eller yttre ledband. Då är det nödvändigt att snarast göra en titthålsundersökning. (artroskopi). Rör det sig bara om en korsbandsskada är det ingen större idé att påskynda astroskopi. Hos äldre räcker det ofta med rehabilitering för att patienten ska bli nöjd med knäets stabilitet, men korsbandet kan aldrig läkas. Om operation är nödvändig kan man därför inte bara sy ihop korsbanden igen, och undersökningar visar att man inte har någon nytta av att sy ihop korsbandet, då patienter som opererats på detta sätt visar samma tillfriskningsgrad som patienter som enbart genomgått rehabilitering. Vid operation används därför en annan sena, som ersätter det trasiga korsbandet. Vilken sena som används beror i Sverige på sjukhuset som operationen utförs på, men vanligen används mellersta tredjedelen på någon av hamstringsenorna.