Kortison

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Cortison.svg

Kortison kallas det inaktiva steroidhormon som bildas i lever och njurar från kortisol. Kortison har ingen direkt verkan på kroppens vävnader, utan omvandlas till glukokortikoiden kortisol, som är det hormon som utövar effekt.

Kortisonpreparat (i regel inte just substansen kortison, utan innehållande industriellt framställt hydrokortison) är dock ett vanligt förekommande antiinflammatoriskt läkemedel. De flesta kortisonpreparat är receptbelagda. Vissa utvärtes beredningar som salvor och krämer kan dock köpas receptfritt på apotek.[1]

Kortison är "permissive" (ungefär "tillåtande") och har en förhållandevis okänd effekt i celler och vävnader men det är klarlagt både att brist och överskott har negativa hälsoeffekter.[källa behövs]

Kortison används också för att lindra och ta bort allergiska reaktioner.

Det används bland annat vid:

Långvarig brist på kortisol leder till bristsjukdomen Addisons sjukdom eller binjurebarkinsufficiens, som utan behandling leder till döden. Vid Cushings syndrom föreligger istället en överproduktion av kortisol i binjurebarken, antingen till följd av en hypofystumör eller en binjurebarkstumör.

Den amerikanske kemisten Edward C. Kendall upptäckte substansen under sin tid som forskare vid Mayokliniken i Rochester, Minnesota i slutet av 1930-talet. För detta tilldelades han, tillsammans med Tadeus Reichstein (Schweiz) och Philip S Hench, 1950 års nobelpris i medicin. Motiveringen för priset var "för deras upptäckt av de hormoner, som bildas i binjurebarken, deras struktur och biologiska verkningar".

Biverkningar uppträder främst vid långtidsbehandling. Det beror också på hur stor dosen är och hur känslig man är. Vätskeansamling, högt blodtryck, påverkan på binjurebarkens hormonutsöndring, hudförtunning, försämrad sårläkning, benskörhet, muskelförtvining, bindvävsskada, senskador med mera. Om man använder kortison på lång sikt, finns risk att man även kan utveckla diabetes[2].

Kortison är dopingklassat och får som regel ej användas i samband med tävlingsaktiviteter.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hydrokortison Fass Läst 24 april 2016.
  2. ^ ”18. Andra farmaka som påverkar blodsockret | Diabeteshandboken” (på sv). www.diabeteshandboken.se. http://www.diabeteshandboken.se/inneh%C3%A5ll/18.-andra-farmaka-som-p%C3%A5verkar-blodsockret-13754743. Läst 4 oktober 2018. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]