Kromofobi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kromofobi (grekiska chromos, färg och fobi, rädsla för) betyder rädsla för färg eller färger. Termen existerar inte som formell medicinsk diagnos och används huvudsakligen i överförd betydelse.

I debatten om det offentliga rummet förekommer ibland argument och reaktioner som av exempelvis graffitins förespråkare tolkas som kromofobi – som "färg på fel plats"; fel plats då definierad av graffitins motståndare som alla platser. Uttrycken "kommunalgrå" och "cementgrå" kan också vara intressanta i sammanhanget.[1]

Vissa färger, som rött, används som signaler för fara, vilket skulle kunna vara en yttre orsak till påstådd kromofobi. Andra färger, som grönt, kan emellertid också ha en lätt lugnande inverkan, därav bruket i sjukhusmiljö (en annan anledning är att grönt är komplementfärg till rött). Att vara rädd för både rött och grönt, eller för hela färgskalan, kan dock inte betecknas som rationellt. Förvärvat färgblinda människor upplever också frånvaron av färger som en förlust; för medfött färgblinda är det mer fråga om ett lättare socialt handikapp.

Den tecknade filmen Chromophobia gjordes av Raoul Servais år 1965. Handlingen utgörs av att en grå armé invaderar det färgrika landet för att upprätta sin svartvita diktatur över invånarna där. Filmen har fått ett stort antal utmärkelser genom åren.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vem är rädd för röd, gul och blå?, Konstperspektiv nummer 1, 2003, sidorna 17, 19, 20 och 21.
  2. ^ Chromophobia Arkiverad 29 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]