Kungshögarna i Oxie
Kungshögarna i Oxie är två gravhögar från bronsåldern i Oxie socken vilka ligger på en naturlig höjdrygg som gör dem till mycket dominanta inslag i landskapsbilden.
I Fornminnesinenteringen beskrivs den största högen med att den har 26-30 meters diameter och är 3.5-6 meter hög. Högen har två synliga stenar som kan ha ingått i en kantkedja. På toppen av högen finns spår av en nedgrävning cirka10 meter i diameter och 2.10 meter djup. Nedgrävningen mynnar mot nordnordväst ut i en stig. I sydöstra delen av nedgrävningen finns en 0.9 meter djup, lodrät, nyligen företagen nedgrävning. På toppen av högens södra del en finns en triangelpunkt av gjutjärn.7 meter nordväst om den större högen, finns en mindre med 20-21 meter i diameter och 1.5-3.5 meter höjd. Vid högens fot i västnordväst fanns en hälliknande sten, 0.90x0.75 meter stor. Toppen av den mindre högen är också avplanad och något urskålad inom ett cirka 9x5 meter stort område. Djupet uppgår till 0.4 meter. Högen är kantskadad i väster. Intill och nordnordväst om högen fanns övertorvade odlingsstenar.[1]
De två högarna har varit utsatta för plundring vilket nedgrävningar i högarnas mittpartier vittnar om. Några fynd från gravhögarna är dock inte kända. Högarna ingår i den kedja av bronsåldershögar som sträcker sig från Lund över Fosie och Oxie ner mot Trelleborg. Högarna är inte undersökta men är troligen anlagda under äldre bronsålder.
Oxie härad skrevs i äldre belägg (t.o.m. Jordeboken 1661): Oshogheret första belägg l23l i kung Valdemars jordebok.[2] Namnet Oxie består av två sammanslagna ord varav efterledet –ie är en förkortning av det danska ordet höje = gravhögar. Förledet omtalas 1431 som ”Os” och har tolkats som ”os” = mynning av å eller bäck eller källsprång. Forskare har menat att källsprång i detta fall skulle vara det mest sannolika. Strax intill de två högarna fanns nämligen i äldre tid en mycket högt belägen sankmark som måste ha fått sitt vatten från en källa. Det är således troligt att de i landskapet dominerande högarna gett namn åt den intilliggande byn.[3] Namnet ”Kungshöga” är första gången belagd på Buhrmans Skånekarta från 1684.
Arkeologen Nils Gustaf Bruzelius omtalar på 1840-talet högarna: ”Nära intill Oxie by, ligga på en liten ås tvenne ganska ansenliga högar, kallade dels ”Kungshögarne” dels ”Oshögarne”, efter hvilka troligen häradet fått sitt namn "Ossogha hæreth”, hvilket förekomma i Liber daticus och andra gamla handlingar. Den större, som är 9 14 alnar hög och omkring 250 alnar i omkrets har i nordvestra kanten en stark fördjupning, hvilken sträcker sig mot midten. Den andre högen är plöjd och besådd under årets lopp, men dock omkring 8 alnar hög, samt med en liten fördjupning i midten.”
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/372386f2-c25b-424b-a794-ca7a1c36dd09 ”RAÄ-nummer: Oxie 1:1”]. app.raa.se. https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/372386f2-c25b-424b-a794-ca7a1c36dd09. Läst 14 september 2023.
- ^ Göran Hallbnerg. [http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1090834/FULLTEXT02.pdf ”SKANES ORTNAMN OXIE HARAD OCH MALMO STAD”]. INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN DIALEKT: OCH ORTNAMNSARKIVET I LUND. sid. 22. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1090834/FULLTEXT02.pdf. Läst 14 september 2023.
- ^ Ingemar Ingers (1969). ”Ortnamn i Malmö VII Oxie Klostorp och Lockarps socknar”. Malmö Fornminnesförening. sid. 104-124. http://www.elbogen.nu/Skrifter_pdf/MaFo1969L.pdf. Läst 14 september 2023.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- Nya och gamla berättelser Länsstyrelsen Skåne
- Ingemar Ingers: Ortnamn i Malmö. VII. Oxie, Lockarps och Glostorps socknar. Malmö fornminnesförenings årsbok 1969.
- Helge Andersson: Oxie, Lockarp och Glostorp. Malmö fornminnesförenings årsbok 1967.