Kväveoxidsyntas

Kväveoxidsyntas (Nitric oxide synthases (NOS)) (EC - 1.14.13.39)är enzymer som katalyserar produktionen av kväveoxid (NO) från L-arginin^[1]. Kväveoxid är en viktig signalsubstans och påverkar bland annat vasodilationen i glatt muskulatur. Den får glatt muskulatur att slappna av och blodkärlen runt muskulaturen att expandera.

I däggdjur finns det tre kända isoformer av kväveoxidsyntas, neuronal kväveoxidsyntas (nNOS), endotelial kväveoxidsyntas (eNOS) och inducerbart kväveoxidsyntas (iNOS)^[2]. De konstitutiva enzymen nNOS och eNOS har en kalciumreglerad aktivitet och frisläpper låga doser kväveoxid^[3]. iNOS som aktiveras av proinflammatoriska cytokiner släpper ut stora mängder kväveoxid vid aktivering^[4].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^ Knowles, R. G.; Moncada, S. (1994-03-01). ”Nitric oxide synthases in mammals”. The Biochemical Journal 298 ( Pt 2): sid. 249–258. doi:10.1042/bj2980249. ISSN 0264-6021. PMID 7510950. PMC: 1137932. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7510950. Läst 16 mars 2021.
^ Stuehr, D. J. (1999-05-05). ”Mammalian nitric oxide synthases”. Biochimica Et Biophysica Acta 1411 (2-3): sid. 217–230. doi:10.1016/s0005-2728(99)00016-x. ISSN 0006-3002. PMID 10320659. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10320659. Läst 16 mars 2021.
^ Förstermann, Ulrich; Sessa, William C. (2012-04). ”Nitric oxide synthases: regulation and function”. European Heart Journal 33 (7): sid. 829–837, 837a–837d. doi:10.1093/eurheartj/ehr304. ISSN 1522-9645. PMID 21890489. PMC: 3345541. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21890489. Läst 16 mars 2021.
^ Green, S. J.; Scheller, L. F.; Marletta, M. A.; Seguin, M. C.; Klotz, F. W.; Slayter, M. (1994-12). ”Nitric oxide: cytokine-regulation of nitric oxide in host resistance to intracellular pathogens”. Immunology Letters 43 (1-2): sid. 87–94. doi:10.1016/0165-2478(94)00158-8. ISSN 0165-2478. PMID 7537721. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7537721. Läst 16 mars 2021.

[1] Knowles, R. G.; Moncada, S. (1994-03-01). ”Nitric oxide synthases in mammals”. The Biochemical Journal 298 ( Pt 2): sid. 249–258. doi:10.1042/bj2980249. ISSN 0264-6021. PMID 7510950. PMC: 1137932. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7510950. Läst 16 mars 2021.

[2] Stuehr, D. J. (1999-05-05). ”Mammalian nitric oxide synthases”. Biochimica Et Biophysica Acta 1411 (2-3): sid. 217–230. doi:10.1016/s0005-2728(99)00016-x. ISSN 0006-3002. PMID 10320659. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10320659. Läst 16 mars 2021.

[3] Förstermann, Ulrich; Sessa, William C. (2012-04). ”Nitric oxide synthases: regulation and function”. European Heart Journal 33 (7): sid. 829–837, 837a–837d. doi:10.1093/eurheartj/ehr304. ISSN 1522-9645. PMID 21890489. PMC: 3345541. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21890489. Läst 16 mars 2021.

[4] Green, S. J.; Scheller, L. F.; Marletta, M. A.; Seguin, M. C.; Klotz, F. W.; Slayter, M. (1994-12). ”Nitric oxide: cytokine-regulation of nitric oxide in host resistance to intracellular pathogens”. Immunology Letters 43 (1-2): sid. 87–94. doi:10.1016/0165-2478(94)00158-8. ISSN 0165-2478. PMID 7537721. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7537721. Läst 16 mars 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]