Kyrkstöt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Kyrkstöt är en benämning som har flera betydelser:

  • den person under en gudstjänst, som hade till uppgift att med en lång käpp stöta på (väcka) den församlingsbo, som råkat somna under gudstjänsten;
  • den käpp, varmed väckningen utfördes. Den skulle vara lång nog att från gången nå även den person som satt längst in på bänken. Det innebär åtskilliga meter i en stor kyrka.
  • kyrkstöt kan även en "obekväm person" kallas i nedsättande bemärkelse.

Kyrkstötskäppen var en av kyrkans inventarier, och bevarade sådana har antikvärde och är K-klassade.

Historiska belägg[redigera | redigera wikitext]

I Danmark infördes kyrkstöten av Kristian IV 1644. Kungen beordrade då biskoparna att: "Eftersom over alt med Söffn udi kirkerna stor desordre begaaes, da wilde Wij naadigst at I udi huer Sogn i Eders stift nogle skal tilforordne som kan gaae omkring i kirkerne med lange kieppe og slaa dennem paa hofwedet som sofwer og saaledes holde folken aarvagen til at höre dis flitigere praediken."

År 1756 beskrev Anders Tidström hur en man i Lunds domkyrka gick omkring i kyrkan med en lång stång i vars ände hängde en liten klocka. Med denna ringde han för att väcka den som somnat.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Axel Malmberg: Trelleborgs och Maglarps pastorap under trehundra år. Lund 1932.
  • Schlyter, Herman (1986). ”Kyrkstöten: en funktionär i kyrkotuktens tjänst”. Rig 1986(69),: sid. 33-47 : ill.. 0035-5267. ISSN 0035-5267.  Libris 8853457
  • Berg, Gösta (1987). ”Hundkarbasen i kyrkan och kyrkvaktarens stav: ett par missförstådda kyrkliga sedvänjor”. Rig 1987(70),: sid. [97]-107 : ill.. 0035-5267. ISSN 0035-5267.  Libris 8853980

Se även[redigera | redigera wikitext]