Kyrning
Kyrning (eller Kjørning) är namnet på fyra danska uradliga ätter från Jylland och Östdanmark, vilka förde sex olika vapen och samtliga på svärdssidan var utslocknade senast 1568.
Kyrning [I][redigera | redigera wikitext]
Kyrning med en örn i vapnet är känd 1298 genom Niels Kyrning och hans Kirstine och var de först kända med namnet Kyrning.
- Vapen: en örn med utvikta vingar på en sköld med okänd tinktur.
Kyrning [II][redigera | redigera wikitext]
| Kyrning [II] | |
 Vapen för Kyrning med fallande sjöblad i okänd tinktur | |
| Känd sedan | 1272 |
|---|---|
| Sätesgård | Färlöv i Färlövs socken |
 Adel i Danmark | |
| Naturaliserad | Uradel |
| Värdighet | Riddare |
| † Utslocknad i Danmark | |
| Utslocknad | 1503 |
| Spinnsidan | Ingegerd Pedersdatter |
Kyrning med tre sjöblad i vapnet var en dansk uradelsätt från Östdanmark känd från 1272 genom Nils Knudsen ’Hallandsfar’. Han dömdes 1287 fredlös för delaktighet i dråpet på konung Erik Klipping och flydde därefter till Norge. År 1295 fick han lov att återvända till Danmark, men dömdes 1305 ånyo skyldig till nämnda dråp.[1] Han var nära knuten till ätten Porse och tog sitt vapen med tre sjöblad från dem, men härstammade säkerligen inte från ätten Kyrning. Finn Gaunaa har antagit att Knud Nielsen i Halland var fader till Niels Knudsen och Peder Porse (död efter 1287).
- Vapen: tre fallande sjöblad på en sköld med okänd tinktur.[2]
Två medlemmar av ätten är kända från 1348 vilka förde ett vapen med ekblad.
- Vapen: en kluven sköld med dexter i grönt och sinister i silver, med tre eklöv i motsatta tinkturer.[3]
Ätten utslocknade efter 1503 med Ingegerd Pedersdatter (känd 1430–1503) fru till Färlöv i Färlövs socken, gift före 1459 med Ture Tureson Bielke av Åkerö.[4][5]
Kyrning [III][redigera | redigera wikitext]
| Kyrning [III] | |
.png) Vapen för Kyrning med fallande blå sjöblad | |
| Känd sedan | 1348 |
|---|---|
| Adel i Danmark | |
| Naturaliserad | Uradel |
| Värdighet | Riddare |
| † Utslocknad i Danmark | |
| Utslocknad | 1524 |
| Svärdssidan | Anders Madsen Bang |
Dansk uradel känd från 1348 i Skåne.
- Vapen: tre blå fallande sjöblad på en sköld i guld.
I Sankt Petri kyrka (Klosterkyrkan) i Ystad finns en sköld uppsatt med ättens vapen.[6]
Jan Raneke separerade ätten Kyrning [II] i ytterligare en gren som han kallade Bussjö-ätten, eftersom den hade sin sätesgård i Bussjö i Bromma socken, norr om Ystad.[7] Ättemedlemmar har även kallats Madsen och en medlem Bang.[8]
- Vapen: tre röda fallande sjöblad på en sköld i silver.
Ätten utslocknade på svärdssidan med Anders Madsen Bang (känd 1460–1524) herreman tillLövestad i Skåne och gift med Sophie Ditlevsdatter Daa (död efter 1519).
Kyrning (Myre)[redigera | redigera wikitext]
| Kyrning (Myre) | |
.png) | |
| Känd sedan | 1488 |
|---|---|
| Adel i Danmark | |
| Naturaliserad | uradel |
| † Utslocknad i Danmark | |
| Utslocknad | 1606 |
| Svärdssidan | Gjord Poulsen Kyrning (Myre), till Møllerup |
| Spinnsidan | Kirsten Gjordsdatter till Duveke |
Kyrning (Myre) var en eller två ätter först känd genom Peder Kyrning och hans son Jens Pedersen till Dømmestrup, skriven 1488 till Våxtorps socken i Halland.[9]
- Vapen: en kluven sköld, dexter i silver, sinister i blått, belagd med en i motsatta färger kluven stjärna.
En vapensköld finns återgiven med tinktur i Alslev Kyrka på Falster.[10] Ätten hade ett herresäte på Kærgård i Nørre Omme socken på Jylland.
Gjord Poulsen Kyrning (Myre), til Møllerup (efter 1558) är den sist kände medlemmen på svärdssidan.[11]
Oklarheter[redigera | redigera wikitext]
Flera senare ätter som Stjärna, Kopparbergsätten och Stiernhielm, har gjort anspråk på härstamning från ätt Kyrning (Myre), men det finns inget belägg för detta enligt Sveriges Riddarhus.[12]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. ’’Danmarks Adels Aarbog’’. Dansk Adelsforening, DAA 1901 s 229. Rättelser i DAA 1906 s 501; 1923 s 552; 1936 s 122
- Henry Petersen’’Danske Adelige Sigiller fra det XIII og XIV aarhundrede’’. Köpenhamn 1897
- 1000 Adelsvåben fra middelalderen hemsida
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. ’’Danmarks Adels Aarbog’’. Dansk Adelsforening, DAA 1901:221
- ^ Sven Tito Achen. Danske Adelsvåbener. En heraldisk nøgle. Politikens Forlag. København 1973
- ^ Sven Tito Achen. ’’Danske adelsvåbener, en heraldisk nøgle’’. 1973
- ^ Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. ’’Danmarks Adels Aarbog’’. Dansk Adelsforening, DAA 1901:223
- ^ Gustaf Elgenstierna. ’’Det Svenska Riddarhuset Stamtavlor’’. Adliga ätten Bielke Af Åkerö, nr 8, TAB. 16
- ^ Ohlsson, Anders. ’’Små bröder och stora män : om Ystads franciskankonvent och några medeltida skånska aristokrater’’ 2017 [1]
- ^ Raneke, Jan (1982-1985). Svenska medeltidsvapen. Bodafors: Doxa. Libris 336416
- ^ Achen, DAA, Raneke, Fra Arkiv og Museum 2.1.271 1925
- ^ Stamtavla i ’’Danmarks Adels Aarbog’’. Dansk Adelsforening, DAA 1901 s 229 Rättelser i DAA 1906 s 501; 1923 s 552; 1936 s 122
- ^ [a b] ”1000 Adelsvåben fra middelalderen - 1,000 Medieval coats of arms - 1000 Adelswappen vom Mittelalter”. www.danbbs.dk. http://www.danbbs.dk/~stst/slaegt_adelsvaaben/0_adelsvaaben.htm. Läst 13 juni 2020.
- ^ Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. Danmarks Adels Aarbog. Dansk Adelsforening, DAA 1901:230, 2)
- ^ ”Stiernhielm”. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200804195613/https://www.riddarhuset.se/att/stiernhielm/. Läst 7 mars 2020.