Lärarförbundet
| Lärarförbundet | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Ordförande | Johanna Jaara Åstrand |
| Historia | |
| Land |  Sverige |
| Huvudkontor | Lärarnas Hus, Stora Essingen i Stockholm |
| Antal medlemmar | 232 000 |
| Huvudorganisation | TCO (till 2021) SACO (från 2022) |
| Övrigt | |
| Adress | Segelbåtsvägen 15, Stora Essingen, Stockholm |
| Webbplats | http://www.lararforbundet.se |
Lärarförbundet är ett svenskt fackförbund, där lärare i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola, särskola, specialskola, sameskola och vuxenutbildning - med lärarexamen - kan bli medlemmar. För övriga kategorier av lärare, däribland skolledare, krävs relevant utbildning eller anställning för ett medlemskap. Även den som studerar för att bli lärare kan bli medlem. Kyrkomusiker kan också bli medlemmar genom ett samarbetsavtal med Kyrkomusikernas riksförbund.[1]
Lärarförbundet är medlem i Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).[2] Men vid en extra kongress i september 2020 beslutade Lärarförbundet att begära utträde ur TCO.[3] I november 2021 beviljade Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) förbundets medlemsansökan. Den 1 januari 2022 byter Lärarförbundet därför organisation.[4]
Förbundsordförande sedan 2014 är Johanna Jaara Åstrand.[5]
Lärarförbundet har 232 000 medlemmar. De största medlemsgrupperna utgörs av lärare i grund- och gymnasieskolan, förskollärare, fritidspedagoger, skolledare och lärare på högskolan.[6]
Förbundets tidningar[redigera | redigera wikitext]
Lärarförbundet ger ut tidningen Läraren, samt nio olika ämnesmagasin. Ämnesmagasinen heter Förskolan, Specialpedagogik, Chef och ledarskap, Fritidspedagogik, Yrkesläraren, och Ämnesläraren (som i sin tur är uppdelad i tre titlar som riktar sig till olika sorters ämneslärare).[7]
Medlemmar som är kyrkomusiker har en egen tidning som ges ut av Kyrkomusikernas Riksförbund.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Lärarfacklig verksamhet började med att fem unga skollärare i Blekinge gick samman i augusti 1838 för att bilda Sveriges första lärarorganisation. År 1880 var landets folkskollärare samlade i Sveriges allmänna folkskollärareförening.[8] och 1884 bildades Svenska lärarsällskapet som samlade landets läroverkslärare. Ordföranden i Sveriges allmänna folkskollärareförening och senare utbildningsministern Fridtjuv Berg lanserade 1883 tanken på en gemensam ”bottenskola” för alla barn, en tanke som förverkligades först med grundskolan infördes 1962. Redan från början arbetade de fackligt aktiva med att utveckla pedagogiken parallellt med att förbättra lärarnas villkor. De arbetade för en pedagogisk förnyelse och gav ut de läseböcker och planscher av kända författare och konstnärer som Selma Lagerlöf, Anna Maria Roos, Bruno Liljefors med flera, som idag är en del av Sveriges kulturarv.
I början av 1900-talet bildades en rad nya lärarorganisationer. Manliga och kvinnliga folkskollärare splittrades i två olika organisationer till följd av strider i lönefrågan. Småskollärarinnorna bildade ett eget förbund. Andra exempel är Svenska musiklärarsällskapet 1903, Slöjdlärarnas riksförbund 1916 och Svenska fröbelförbundet, som organiserade förskollärare. Under åren 1948–1949 gick femton facklärarförbund samman och bildade Svenska Facklärarförbundet. Facklärare var benämningen för lärare i till exempel gymnastik, musik och slöjd. Snart följde fler facklärare deras exempel. Folkskolans lärare enades åter i Sveriges lärarförbund 1963, dit också småskolans lärare senare anslöt sig.
Lärarförbundet bildades 1991 genom sammanslagning av Svenska lärarförbundet och Svenska facklärarförbundet.[9] Lärarförbundet och dess föregångare har genom åren varit en deltagare i debatten inför de flesta stora reformerna i skolan, bland andra folkskolestadgan (1842), grundskolereformen (1962), införandet av en enhetlig grundskollärarutbildning (1988), kommunaliseringen av skolan (1989) och läroplanen för förskolan (1998).[8] År 2010 ingick Lärarförbundet ett nära organisatoriskt samarbete med Svenska folkhögskolans lärarförbund. Samtliga medlemmar i Svenska folkhögskolans lärarförbund är sedan dess även medlemmar i Lärarförbundet, och Lärarförbundets medlemmar som arbetar på folkhögskola är även medlemmar i Svenska folkhögskolans lärarförbund.
Ordförande[redigera | redigera wikitext]
- Christer Romilson (1991–2001)
- Eva-Lis Sirén (2001–2014)
- Johanna Jaara Åstrand (2014–)
Lärarförbundet Student[redigera | redigera wikitext]
Lärarförbundet Student består av drygt 28 000 medlemmar. Studerandemedlemmar inom förbundet har även sitt eget organ, Studerandekommittén. Ordförandeposten innehas sedan januari 2019 av Marie Guthke.[10]
Lärarförbundet Student har en egen blogg.[11] Lärarförbundet Student har en adjungerad representant i Lärarförbundets förbundsstyrelse.
Facklig anslutning (grundskole- och gymnasielärare)[redigera | redigera wikitext]
De flesta grundskollärare och gymnasielärare i Sverige är fackligt organiserade i Lärarförbundet eller Lärarnas Riksförbund. Åren 2017-2019 låg grundskollärarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 81-84 procent, varav i offentlig sektor 84-86 procent och i privat sektor 63-69 procent.[12] Bland inrikes födda grundskollärare var organisationsgraden 84-86 procent och bland utrikes födda 69-76 procent. Åren 2001-2003 var cirka 89-90 procent av grundskollärarna fackligt anslutna.
Åren 2017-2019 låg gymnasielärarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 84-87 procent, varav i offentlig sektor 83-88 procent och i privat sektor 85-87 procent.[13] Bland inrikes födda gymnasielärare var organisationsgraden 85-88 procent och bland utrikes födda 76-84 procent. Åren 2001-2003 var cirka 89-92 procent av gymnasielärarna fackligt anslutna.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Vem kan bli medlem i Lärarförbundet?”. Lärarförbundet. https://www.lararforbundet.se/artiklar/vem-kan-bli-medlem-i-lararforbundet. Läst 19 januari 2021.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029192329/http://www.tco.se/Om-TCO/Detta-ar-TCO/TCOs-medlemsforbund/Lararforbundet/. Läst 25 oktober 2013.
- ^ ”Lärarförbundet söker utträde ur TCO”. Lärarförbundet. https://www.lararforbundet.se/artiklar/lararforbundet-soker-uttrade-ur-tco. Läst 18 januari 2021.
- ^ ”Lärarförbundet beviljas inträde i Saco”. www.saco.se. https://www.saco.se/opinion--fakta/aktuellt-fran-saco/pressmeddelanden/lararforbundet-beviljas-intrade-i-saco/. Läst 11 november 2021.
- ^ ”Johanna Jaara Åstrand är ny ordförande för Lärarförbundet”. Lärarförbundet. https://www.lararforbundet.se/artiklar/johanna-jaara-astrand-ar-ny-ordforande-for-lararforbundet. Läst 14 november 2014.
- ^ ”Lärarförbundet”. www.lararforbundet.se. https://www.lararforbundet.se/press. Läst 18 januari 2021.
- ^ ”Lärarförbundets tidningar”. Lärarförbundet. https://www.lararforbundet.se/artiklar/lararforbundets-tidningar. Läst 18 januari 2021.
- ^ [a b] ”Vår stolta historia”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029193141/http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/00718216?OpenDocument. Läst 26 oktober 2013.
- ^ ”Lärarförbundet”. Fackförbunden.se. http://fackforbunden.se/297/fackorganistation/lararforbundet. Läst 26 oktober 2013.
- ^ Julin-Anderson, Maria. ”Maria Guthke blir ny ordförande för Lärarförbundet Student - NLS” (på svenska). nls.info. https://nls.info/nyheter/416-maria-guthke-blir-ny-ordfoerande-foer-laerarfoerbundet-student. Läst 19 januari 2021.
- ^ ”Lärarförbundet students blogg - Lärarstudentblogg”. https://www.lararforbundet.se/bloggar/lararstudentbloggen. Läst 11 november 2014.
- ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 33 och 60.
- ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 32 och 59.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2019). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Lärarförbundet och dess föregångare)
- Kjellberg, Anders (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029". Stockholm: Arena Idé 2020. ISBN 978-91-985542-5-0 (medlemsutvecklingen i bland annat Lärarförbundet)
- Kjellberg, Anders (2021)"Lärarnas successiva samgående", Nio - Fem. Tidskrift för arbete & profession, nr 1 2021, sid. 12-17 (om processen att slå samman Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||
| |||||