Lärarförbundet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Lärarnas Riksförbund.
Lärarförbundet
Logo gra stor.jpg
Information
OrdförandeJohanna Jaara Åstrand
Historia
LandSverige Sverige
HuvudkontorLärarnas Hus, Stora Essingen i Stockholm
Antal medlemmar234 000
HuvudorganisationTCO
Övrigt
AdressSegelbåtsvägen 15, Stora Essingen, Stockholm
Webbplatshttp://www.lararforbundet.se
FörbundstidningLärarnas tidning

Lärarförbundet är ett svenskt fackförbund, som organiserar bland annat lärare i grundskolan och gymnasiet, förskollärare, studie- och yrkesvägledare, skolledare[1] och kyrkomusiker.[2] Utöver arbetande lärare och studerande på lärarutbildningarna kan även forskare vara medlemmar i förbundet. [3] Lärarförbundet är medlem i Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).[4] Förbundsordförande sedan 2014 är Johanna Jaara Åstrand.[5]

Lärarförbundet har 234 000 medlemmar och är därmed den största lärarorganisationen i Sverige.[6] Totalt 175 000 yrkesaktiva fördelar sig på grundskolor (85 000), förskolor (54 000), gymnasieskolor (13 000), skolledare (6 000), fritidshem (4 000), kulturskolor (2 700), särskolor (2 500), vuxenutbildning (2 000), folkhögskolor (1 700) samt högskolor och universitet (1 500).[7] Därutöver har Lärarförbundet 27 000 studenter som medlemmar.

Till Lärarförbundet hör Lärarnas a-kassa.

Förbundets tidningar[redigera | redigera wikitext]

Lärarförbundet ger ut tolv tidningar[1] varav Lärarnas tidning och Pedagogiska magasinet går till alla medlemmar. För lärare i förskolan finns tidningen Förskolan, för fritidspedagoger Fritidspedagogik, för skolledare Chef & Ledarskap, för lärare i estetiska ämnen finns Uttryck, för lärare, speciallärare och specialpedagoger finns Specialpedagogik. Tidningen Alfa finns för lärare i språk, svenska och SO. Tidningen Origo finns för lärare i matematik, teknik och NO. miVida för lärare som undervisar i Hem- och konsumentkunskap och Idrott och hälsa. Tidningen Yrke går ut till yrkeslärare. Slutligen finns också tidningen Folkhögskolan. Under kongressen 2014 beslutade Lärarförbundet att starta en tidning för gymnasielärare.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Lärarfacklig verksamhet började med att fem unga skollärare i Blekinge gick samman i augusti 1838 för att bilda Sveriges första lärarorganisation. År 1880 var landets folkskollärare samlade i Sveriges allmänna folkskollärareförening.[8] och 1884 bildades Svenska lärarsällskapet som samlade landets läroverkslärare. Ordföranden i Sveriges allmänna folkskollärareförening och senare utbildningsministern Fridtjuv Berg lanserade 1883 tanken på en gemensam ”bottenskola” för alla barn, en tanke som förverkligades först med grundskolan infördes 1962. Redan från början arbetade de fackligt aktiva med att utveckla pedagogiken parallellt med att förbättra lärarnas villkor. De arbetade för en pedagogisk förnyelse och gav ut de läseböcker och planscher av kända författare och konstnärer som Selma Lagerlöf, Anna Maria Roos, Bruno Liljefors med flera, som idag är en del av Sveriges kulturarv.

I början av 1900-talet bildades en rad nya lärarorganisationer. Manliga och kvinnliga folkskollärare splittrades i två olika organisationer till följd av strider i lönefrågan. Småskollärarinnorna bildade ett eget förbund. Andra exempel är Svenska musiklärarsällskapet 1903, Slöjdlärarnas riksförbund 1916 och Svenska fröbelförbundet, som organiserade förskollärare. Under åren 1948–1949 gick femton facklärarförbund samman och bildade Svenska Facklärarförbundet. Facklärare var benämningen för lärare i till exempel gymnastik, musik och slöjd. Snart följde fler facklärare deras exempel. Folkskolans lärare enades åter i Sveriges lärarförbund 1963, dit också småskolans lärare senare anslöt sig.

Lärarförbundet bildades 1991 genom sammanslagning av Svenska lärarförbundet och Svenska facklärarförbundet.[1] Lärarförbundet och dess föregångare har genom åren varit en deltagare i debatten inför de flesta stora reformerna i skolan, bland andra folkskolestadgan (1842), grundskolereformen (1962), införandet av en enhetlig grundskollärarutbildning (1988), kommunaliseringen av skolan (1989) och läroplanen för förskolan (1998).[8] År 2010 ingick Lärarförbundet ett nära organisatoriskt samarbete med Svenska folkhögskolans lärarförbund. Samtliga medlemmar i Svenska folkhögskolans lärarförbund är sedan dess även medlemmar i Lärarförbundet, och Lärarförbundets medlemmar som arbetar på folkhögskola är även medlemmar i Svenska folkhögskolans lärarförbund.

Ordförande[redigera | redigera wikitext]

Lärarförbundet Student[redigera | redigera wikitext]

Lärarförbundet Student består av drygt 28 000 medlemmar. Studerandemedlemmar inom förbundet har även sitt eget organ, Studerandekommittén. Ordförandeposten innehas sedan januari 2015 av Ditte Karlsson.[9]

Lärarstuderandemedlemmar har ett eget nyhetsbrev.[10]. Lärarförbundet Student har en adjungerad representant i Lärarförbundets förbundsstyrelse.

Facklig anslutning (grundskole- och gymnasielärare)[redigera | redigera wikitext]

De flesta grundskollärare och gymnasielärare i Sverige är fackligt organiserade i Lärarförbundet eller Lärarnas Riksförbund. Åren 2017-2019 låg grundskollärarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 81-84 procent, varav i offentlig sektor 84-86 procent och i privat sektor 63-69 procent.[11] Bland inrikes födda grundskollärare var organisationsgraden 84-86 procent och bland utrikes födda 69-76 procent. Åren 2001-2003 var cirka 89-90 procent av grundskollärarna fackligt anslutna.

Åren 2017-2019 låg gymnasielärarnas fackliga organisationsgrad i intervallet 84-87 procent, varav i offentlig sektor 83-88 procent och i privat sektor 85-87 procent.[12] Bland inrikes födda gymnasielärare var organisationsgraden 85-88 procent och bland utrikes födda 76-84 procent. Åren 2001-2003 var cirka 89-92 procent av gymnasielärarna fackligt anslutna.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Lärarförbundet”. Fackförbunden.se. http://fackforbunden.se/297/fackorganistation/lararforbundet. Läst 26 oktober 2013. 
  2. ^ ”Avtal mellan Lärarförbundet och Kyrkomusikernas riksförbund”. http://www.kmr.se/dokument/avtal_mellan_lararforbundet_och_KMR.pdf. Läst 27 november 2016. 
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 december 2014. https://web.archive.org/web/20141217194741/http://www.bli-medlem-i-facket.se/lararforbundet/. Läst 27 juni 2014. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029192329/http://www.tco.se/Om-TCO/Detta-ar-TCO/TCOs-medlemsforbund/Lararforbundet/. Läst 25 oktober 2013. 
  5. ^ ”Johanna Jaara Åstrand är ny ordförande för Lärarförbundet”. Lärarförbundet. https://www.lararforbundet.se/artiklar/johanna-jaara-astrand-ar-ny-ordforande-for-lararforbundet. Läst 14 november 2014. 
  6. ^ http://fackförbund.nu/lararforbundet/
  7. ^ ”Vilka är medlemmar i Lärarförbundet?”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029183717/http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/003F77A1?OpenDocument. Läst 26 oktober 2013. 
  8. ^ [a b] ”Vår stolta historia”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029193141/http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents/00718216?OpenDocument. Läst 26 oktober 2013. 
  9. ^ ”Lärarförbundet student”. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029193553/http://www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/webbIndexsida?ReadForm&index=86230FB8B3D773E2C12572A0004FBF94&kategoriid=0044C71D. Läst 26 oktober 2013. 
  10. ^ ”Lärarförbundet students blogg - Lärarstudentblogg”. https://www.lararforbundet.se/bloggar/lararstudentbloggen. Läst 11 november 2014. 
  11. ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 33 och 60.
  12. ^ Anders Kjellberg (2020) Den svenska modellen i en oviss tid. Fack, arbetsgivare och kollektivavtal på en föränderlig arbetsmarknad – Statistik och analyser: facklig medlemsutveckling, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning 2000-2029, Stockholm: Arena Idé, sid 32 och 59.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]