Läsrörelsen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Den ideella föreningen Läsrörelsen startade år 2000 med en landsomfattande kampanj och mottot ”Ge dina barn ett språk”. Bakgrunden var dels den kraftiga minskningen av småbarnsföräldrars läsning för sina barn, som redovisades i den s.k. Barnbarometern 1999. Och dels den OECD-undersökning som visade att 25 procent av alla vuxna svenskar och 20 procent av de unga vuxna (18-25 år) hade en bristande läs- och skrivförmåga. En andra landsomfattande kampanj Lär för livet/Läsrörelsen startade hösten 2002, med nyfikenheten som nyckelord. Kampanjerna – som bägge startade på Bokmässan i Göteborg – hade länsupptakter i alla län, med länsbiblioteken som sammankallande. Affischer och trycksaker spreds via biblioteken. Under den första kampanjen var landshövdingarna beskyddare i sina respektive län.

Läsrörelsen är också en vidareutveckling av den landsomfattande Dyslexikampanjen i slutet av 90-talet, där Elisabet Reslegård var initiativtagare och kampanjledare och Bengt Westerberg var ordförande. I Läsrörelsen hade de under de första åren samma roller. [1][2]

Styrelsen består av bland annat författare, pedagoger, redaktörer och bibliotekarier. Ordförande och projektledare är Elisabet Reslegård. [3]

Ursprunglig idégivare till Läsrörelsen var Kerstin Lööv, dåvarande redaktör för tidningen Skolledaren.

Läsrörelsen har under åren arbetat med många metoder och modeller kring att berätta, läsa, skriva, lära och leka, och då sökt sig till experter och företrädarna inom olika områden för utforma projekt. Sedan starten finns också ett Läsråd med forskare, författare och andra.[2]

De senaste åren har Läsrörelsen arbetat med projekten:

  • Berättelser som förändrar med stora läsecirklar i 200 högstadie- och gymnasieskolor från Ystad till Kiruna under 2017. Ett projekt som kunde startas efter en donation av författaren David Lagercrantz och med stöd av PostkodLotteriets Kulturstiftelse. Tio boktitlar valdes av projektets huvudpedagog universitetslektor Ann Boglind, bland annat i kontakt med en referensgrupp av skolungdomar från olika delar av landet och med David Lagercrantz. Läsrörelsen skänkte en klassuppsättning av valfri bok till varje skola som i sin tur köpte en till tre klassuppsättningar. Boken lästes i helklass och diskuterades elever emellan, minst 30 000 elever från hela landet deltog i projektet. 16 regionala inspirationskonferenser anordnades för svensklärare, skol- och folkbibliotekarier, skolledare och lokala politiker. Projektet har utvärderats av Olle Nordberg fil dr i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.[4]
  • BERÄTTA, LEKA, LÄSA var ett nära samarbete med förskolor och bibliotek om närläsning av bilderböcker med barn i åldern 1-3 år som i huvudsak finansierades av Allmänna arvsfonden. Projektet genomfördes från hösten 2013 till och med våren 2015 med universitetsadjunkt Susanna Ekström som huvudpedagog, i 29 kommuner i Västmanlands, Sörmlands och Örebro län – detta efter en förprojektering i Strängnäs kommun 2009. 30 inspirationskonferenser anordnades för förskolpedagoger och barnbibliotekarier. De 11 000 barn som deltog i projektet fick den bok som avdelningen arbetade med. Böckerna och en pedagogisk skrift lämnades till föräldrarna i den egna förskolan. Ett mål var att nå föräldrarna med kunskapen att språkstimulans ska börja tidigt. Läsrörelsen samarbetade med landstingen och deras länsbibliotek. Två länsbibliotekarier och motsvarande från det tredje länet satt med i styrgruppen, liksom personer som arbetade på hög nivå med förskolor. I arbetsgruppen och i referensgruppen fanns personer med bred kunskap av barnbiblioteksverksamhet och med arbete i förskolor. Ett mål var att nå föräldrarna med kunskapen att språkstimulans ska börja tidigt. [10] Projektet utvärderades av docent Barbro Johansson och fil. dr. Sandra Hillén – bägge vid Centrum för konsumtionsvetenskap Handelshögskolan Göteborgs universitet – och visade goda resultat. [5]
  • Nätverket LÄSLOV vecka 44 är ett brett läsfrämjande samarbete som startade 2015, efter ett initiativ av Bonnierförlagen och Akademibokhandeln. Det drivs av Läsrörelsen med elevorganisationer, bokförlag, bibliotek, bokhandel, idrottsföreningar, fackliga organisationer, kulturinstitutioner och företag i ett stort växande nätverk med i dag drygt 80 medlemmar. Målet var att ersätta Höstlovet med Läslovet. I det moderna Sverige har språket och läsningen en allt större betydelse. Nätverket menar att ett Läslov ska bygga på frivillighet, lusten till läsningen, berättandet och skrivandet. I alla dess former och på många olika platser. För alla som går i skolan, från 6-åringarna till de nästan vuxna. Läslovet introducerades på Bokmässan i Göteborg år 2015, med bland andra dåvarande kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke och utbildningsminister Gustav Fridolin som medverkade. I sitt sommartal 2016 anslöt sig statsminister Stefan Löfven till idén att ersätta Höstlovet med Läslovet. Detta fick även genomslag i budgetpropositionen 2016/2017, där det under rubriken Läsfrämjande insatser står: ”För att stötta läsrörelsens initiativ Läslov v. 44 har regeringen bl.a. för avsikt att ge stöd till läsfrämjande aktiviteter inför och under skollov.” I maj 2018 gav även regeringen direktiv till Statens skolverk att stärka Läslovet. Talespersoner är Läsrörelsens ordförande Elisabet Reslegård och författaren och illustratören Johan Unenge som även var Sveriges förste läsambassadör och läscoach. [1] [6]
  • Bok Happy Meal i samarbete med McDonald’s sedan 2001. 121 boktitlar av 109 olika författare och illustratörer i en total upplaga, till och med 2018, på 21,9 miljoner barn- och bilderböcker. Sedan 2010 även i Norden. Böckerna har under åren valts av redaktör Marianne von Baumgarten-Lindberg som sitter i Läsrörelsens styrelse. [5] En av de första titlarna var Lennart Hellsings och Poul Ströyers ABC. 2018 ingick den specialskriva boken Bråkiga bokstäver av Helena Bross och Mati Lepp. Boken är en ömsint berättelse om en pojke som har svårt att lära sig läsa. 2003 vann Läsrörelsen och McDonald’s Kultur & Näringslivs pris för ”Bästa samarbete Kultur & Näringsliv 2003”. [7][1]


Läsrörelsen var även med och stöttade barnboksförfattaren Martin Widmark initiativ En läsande klass, som avser att uppmuntra låg- och mellanstadielärare att avsätta 30 minuter per skoldag åt läsning och läsförståelse.[8] Detta gjordes i anslutning till Läsrörelsens stora tema på Bokmässan 2013 kallat Plats för barn! Satsningen resulterade i mängder av scenframträdanden och ett omfattande seminarieprogram med experter, forskare, lärare, författare, bibliotekarier och andra med kunskap och erfarenhet av läsande, lek och lärande. En stor idékonferens på samma tema arrangerades på Essinge konferenscenter i Stockholm våren 2014. [9]

Några tidigare projekt är: Lekens betydelse för lärandet med 21 lekkonferenser – en i varje län. De nya svenskarna, med bland annat ett ljudboksprojekt utifrån Mio min Mio, i Astrid Lindgrens egen inläsning och med pedagoger med olika inriktningar, bland 1 300 barn i förskoleklass i de 12 mest invandrartäta och mångspråkiga kommunerna. Skriv- och berättarfestivaler med lärarhandledningar, författarbesök och teater, bland 32 000 elever i årskurs 4. Färska ord – ny svensk litteratur för gymnasister med 100 gymnasieskolor över hela Sverige som startade med en två dagar lång konferens. Författarbesök gjordes i samtliga skolor. Utbildning och arbete trots dyslexi, byggt på djupintervjuer med 40 vuxna människor med stora läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Ett projekt i samarbete med Dyslexifonden som resulterade i två böcker. Utformningen och genomförandet gjordes av legitimerade logopederna Ulla Föhrer och Eva Magnusson.

För att finansiera Läsrörelsens projekt och verksamhet har föreningen sökt och förhandlat fram medel från stiftelser, organisationer, företag och myndigheter. Bland bidragsgivarna finns Allmänna arvsfonden, PostkodLotteriets Kulturstiftelse, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, Statens kulturråd, Svenska McDonald’s, Lärarförbundet, Poeter och partner/David Lagercrantz och många bokförlag. Till det kommer bidrag i form av varor och tjänster från pappersbruk, tryckerier, dagstidningar, och inte minst länsbibliotek och Bokmässan. Totalt har Läsrörelsen sedan starten haft drygt 200 samarbetspartners. [1]


  1. ^ [a b c d] ”Läsrörelsen: Bakgrund och projekt, uppdaterat 23 september 2018”. http://www.lasrorelsen.nu/wordpress/wp-content/uploads/2017/05/LR-bakgrund-och-projekt_33_september_2018.pdf. Läst 4 februari 2019. 
  2. ^ [a b] ”Om Läsrörelsen”. http://www.lasrorelsen.nu/om-lasrorelsen/. Läst 4 februari 2019. 
  3. ^ ”Om Läsrörelsen: Styrelsen”. http://www.lasrorelsen.nu/om-lasrorelsen/styrelsen/. Läst 4 februari 2019. 
  4. ^ ”Berättelser som förändrar”. http://www.lasrorelsen.nu/projekt/pagaende-projekt/berattelser-som-forandrar/. Läst 4 februari 2019. 
  5. ^ ”Berätta, Leka, Läsa”. http://www.lasrorelsen.nu/projekt/tidigare-projekt/beratta-leka-lasa/. Läst 4 februari 2019. 
  6. ^ ”Pågående projekt: Läslov”. http://www.lasrorelsen.nu/projekt/pagaende-projekt/laslov/. Läst 4 februari 2019. 
  7. ^ ”Pressmeddelande: "Nu startar årets Bok Happy Meal hos Sveriges största läsfrämjare" av McDonalds Sverige”. http://news.cision.com/se/mcdonald-s-sverige/r/nu-startar-arets-bok-happy-meal-hos-sveriges-storsta-lasframjare,c2649367. Läst 4 februari 2018. 
  8. ^ ”En Läsande Klass”. http://www.lasrorelsen.nu/projekt/pagaende-projekt/en-lasande-klass/. Läst 4 februari 2019. 
  9. ^ ”Plats för barn”. http://www.lasrorelsen.nu/projekt/tidigare-projekt/plats-for-barn/. Läst 4 februari 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]