Lista över flygpionjärer

Från Wikipedia
Version från den 30 januari 2015 kl. 04.55 av NirmosBot (Diskussion | Bidrag) (Byter ut två eller fler mellanslag till ett med AWB)
Bröderna Wright i Kitty Hawk den 17 december 1903

Människan kan flyga enligt två principer: antingen enligt principen lättare än luft (där det hela började), eller enligt principen tyngre än luft, som var svårare att bemästra men visade sig bli den segrande. Nedan tas bara en ballongprestation med, nämligen den första med bröderna Mongolfier år 1783. Övriga händelser gäller det som vi kallar flygplan, alltså en typ av flygfarkoster som håller sig uppe trots att de är tyngre än luften de befinner sig i.

Hyperlänkarna leder till artiklar på svenskspråkiga Wikipedia i de fall sådana finns, i annat fall till engelskspråkiga Wikipedia.


1783 Bröderna Montgolfier

Montgolfière

genomför den första bemannade flygningen i en varmluftsballong, tvärs över Paris.

1804 George Cayley

Skiss över Cayleys glidflygplan.

utvecklar, efter vetenskapligt genomförda försök, den första modellen till ett glidflygplan med fast huvudvinge, på basis av förståelse för ”lift and drag”-krafter (krafter som lyfter respektive suger vingen uppåt). Modellplanet har också rörligt stjärtplan.

1848 John Stringfellow

genomför den första flygturen med ett modellflygplan som drivs framåt av egen maskin i USA. Motorn är en ångmotor, flygplanets vingar har en spännvidd på tre meter och flygturen är 250 meter lång.

1853 George Cayley

genomför med ett glidflygplan, ”New Flyer”, en tur med Cayleys betjänt ombord som tar denne tvärs över dalgången Brompton Dale i Yorkshire i England, Detta är den första bemannade flygturen enligt principen tyngre än luft.

1874 Félix du Temple de la Croix

Monoplane

genomför i Frankrike den första luftskuttet med ett flygplan som drivs framåt med en slags ”extern” energi. du Temple genererar den kraften genom att springa nedför en ramp. Han kommer en - två meter upp i luften.

1884 Horatio Frederick Phillips

Phillips vingkonstruktion

patenterar en serie aerodynamiskt riktiga vingkonstruktioner på basis av användande av "lyfta-och-suga-effekt" (lift and drag).

1890 Clement Ader

gör i Frankrike med det ångdrivna ”L'Eole” ett kort och okontrollerat skutt och flygplanet blir det första bemannade flygplan som lyfter av egen kraft.

1893 Otto Lilienthal

genomför i Tyskland de första flygturerna där piloten har kontroll och glidflyger upp emot 230 m i en glidare med rörliga vingar

1896 Samuel Pierpont Langley

genomför i USA den första uthålliga flygtuen med ett obemannat motordrivet flygplan. Turen är 800m lång och tar 90 sekunder och flygplanet drivs av en miniatyr-ångmaskin.

1900 Carl Richard Nyberg

C R Nybergs Flugan

får sin ångdrivna Flugan att göra ett antal korta skutt på Askrikefjärden, Lidingö.

1901 Gustave Whitehead

genomför en möjlig första kontrollerad flygtur med bemannat flygplan med egen kraft i Fairfield, Connecticut. Turen är 800 m lång och flygplanet kommer upp 15 m över marken.

den 11 maj 1903 Richard Pearse

gör den möjligen första ordentligt kontrollerade bemannade flygturen med flygmaskin som drivs av egen kraft i Nya Zeeland, Turen är ca 900 m lång och slutar med nödlandning efter det att motor blivit överhettad.

den 17 december 1903 Bröderna Wright

Flyer

lyckas med de första obestridligt verifierade kontrollerade och uthålliga bemannade flygturerna i ett flygplan som drivs för egen maskin i Kitty Hawk, North Carolina

den 12 september 1906 Jacob Ellehammer

den första riktiga motorflygningen i Europa. Flygningen genomfördes genom att flygplanet lättade, steg i höjd till ca 50 cm, flög framåt och tog markkontakt efter 42 meter.

den 25 juli 1909 Louis Blériot

blev den förste som flög över Engelska kanalen. Han flög i det egenkonstruerade Blériot XI och vann därigenom Daily Mails pris för förste flygare mellan Storbritannien och Frankrike.

1910 Carl Cederström

Carl Cederström 1911

blev den förste svenske aviatören efter utbildning i Paris för Louis Blériot. Han genomförde 1910 en flyguppvisning över Ladugårdsgärdet i Stockholm i en Blériot XI.