Hoppa till innehållet

Litauiska föreningen i Sverige

Från Wikipedia
Litauiska föreningens i Sverige logotyp.

Litauiska föreningen i Sverige förenar Sveriges litauer. De flesta litauer bor i Stockholm och Skåne. Skåne har en egen filial i föreningen.

Den första litauiska föreningen i Sverige, som hette "Litauernas kommitté", invigdes under andra världskriget 1944 den 11 juli av politiska flyktingar och utvandrare. Senare ändrades både föreningens namn och medlemmar flera gånger. Idag har föreningen ungefär ett hundratal aktiva medlemmar, fast rent teoretiskt räknas alla Sveriges litauer som medlemmar i föreningen. Föreningens huvuduppgift är att bevara den litauiska identiteten och de litauiska traditionerna, att sprida en rätt och positiv bild om Litauen samt att uppmuntra samarbete mellan Litauen och Sverige. Litauiska föreningen i Sverige är den första medlemmen i föreningen "Världens litauer".

Baltikumdagen

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2007 arrangeras Baltikumdagen i Grödinge Hembygdsgård i Vårsta. Baltikumdagen är ett samarrangemang mellan Svensk-Lettiska Föreningen, Litauiska föreningen i Sverige, Sverigeesternas förbunds lokalförening i Nynäshamn samt Grödinge hembygdsförening.

Utvandringen

[redigera | redigera wikitext]

Utvandringen från Litauen till andra länder påverkar landets folkmängd och tillväxt. Sverige är bland de 10 vanligaste destinationsländerna för utvandringen. [1].

Litauiska medborgare i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Källa:[2]

År Folkmängd
1991 5
1992 30
1993 70
1994 152
1995 227
1996 285
1997 358
1998 413
1999 469
2000 574
2001 727
2002 943
2003 1 102
2004 1 451
2005 2 071
2006 2 821
2007 3 613
2008 4 408
2009 5 484
2010 6 644
2011 7 745
2012 8 706
2013 9 534

Kända personer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Utvandring dränerar Litauen; Sydsvenskan, 9 oktober 2013, http://www.sydsvenskan.se/varlden/utvandring-dranerar-litauen/ Arkiverad 13 maj 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Utländska medborgare i riket efter medborgarskapsland (Litauen), ålder och kön, Statistiska Centralbyrån, http://www.scb.se
  3. ^ Jonas Pajaujis - En litauisk hjälte, http://www.tjelvar.se/flyktingar/litauen-1.htm Arkiverad 8 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]