Louis-Marie de La Révellière-Lépeaux

Från Wikipedia
Louis-Marie de La Révellière-Lépeaux
Född24 augusti 1753[1][2][3]
Montaigu[1], Frankrike
Död27 mars 1824[1] (70 år)
Paris[1]
BegravdPère-Lachaise[4] och Grave of Larevillière-Lepeaux
Medborgare iFrankrike
SysselsättningPolitiker
Befattning
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
Ledamot av Femhundrarådet[5]
Ledare för Nationalkonventet (1795–1795)
Directeur (1795–1799)
Politiskt parti
Jakobiner
BarnOssian La Revellière-Lépeaux (f. 1797)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Louis-Marie de La Révellière-Lépeaux, född 24 augusti 1753, död 27 mars 1824, var en fransk politiker.

Révellière-Lépeaux var ursprungligen läkare, valdes 1789 till deputerad för tredje ståndet och tog livligt del i nationalförsamlingens arbete. 1792 blev han medlem av konventet, tillhörde här mellanpartiet och var 1793 nära att dela girondens öde men lyckades fly. Efter Thermidorkrisen var Révellière-Lépeaux en av Frankrikes mäktigaste män och en av tillskyndarna av konstitutionen av år III. 1795 blev han medlem av direktoriet, där han gynnade teofilantropismen och tog ställning mot den rojalistiska rörelsen, bland annat som upphovsman till fructidorkuppen. 1799 tvingades han av representationen att avgå som direktor, och levde därefter under återstoden av sitt liv i tillbakadragenhet. Révellière-Lépeaux har författat ett stort antal politiska småskrifter samt memoarer, som utgavs först 1870-73 och 1895 i tre band.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läst: 27 juni 2020, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Louis, Marie La Révellière-Lépeaux, 11715, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, Louis Marie de La Révellière-Lépeaux, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Jules Moiroux, Le cimetière du Père-Lachaise, 1908, s. 217, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ flera författare, Ivan Andreevs'kij, Konstantin Arsenjev & Fjodor Petrushevskij (red.), Энциклопедический словарь, Brockhaus–Efron, 1907.[källa från Wikidata]

Källor[redigera | redigera wikitext]