Mätbrygga
Mätbrygga är ett samlingsnamn på kretsar som bygger på Christies diamantmetod (som publicerades av britten Samuel Hunter Christie år 1833) och dess vidareutvecklingar. Samtliga bygger på att mäta skillnaden mellan kända värden på de ingående komponenterna och det okända värdet på mätobjektet.
Varianter[redigera | redigera wikitext]
Årtalen anger, om inget annat anges, när den publicerades.
Wheatstones brygga[redigera | redigera wikitext]
Fyra motstånd kopplas över en galvanometer, där beräkningar utifrån de tre redan kända motstånden används för att för att uppmäta resistansen i det okända. Uppkallad efter engelsmannen Charles Wheatstone publikation 1843.
Carey Fosters brygga[redigera | redigera wikitext]
Avsedd att mäta medelstora resistanser eller små skillnader mellan stora resistanser. Uppkallad efter engelsmannen Carey Foster 1872.
Maxwellbrygga[redigera | redigera wikitext]
Mäter kapacitans genom att balansera kretsen med en kondensator som motverkar fasförskjutningen mellan spänning och ström. Uppkallad efter James Clerk Maxwell, 1873.
Wienbrygga[redigera | redigera wikitext]
Mäter kapacitans genom resistans och frekvens. Den kan även användas för att mäta ljudfrekvenser samt att skapa återkoppling i Wienbryggeoscillatorer. Uppkallad efter tysken Max Karl Werner Wien, 1891.
Andersons brygga[redigera | redigera wikitext]
Mäter självimpedansen i en spole eller kondensator med hög precision. Bygger på Maxwellbryggan, och är uppkallad efter irländaren Alexander Anderson 1891.
Kelvinbrygga[redigera | redigera wikitext]
Mäter resistanser ned till 1 mikroOhm genom att eliminera ledningsmotståndet från beräkningarna.
TRA-brygga[redigera | redigera wikitext]
Transformer ratio arm (~ transformatorkvotsben) innebär att mätbenet (den del av kretsen där mätobjektet ingår) balanseras med hjälp av kvoten mellan transformatorernas lindningsvarv. Typen är den mest mångsidiga då den kan mäta olika storheter med hög precision. Utvecklad av engelsmannen Alan Dower Blumlein 1929.