Makoto Shinkai

Makoto
Makoto Shinkai, vid Otakon 2011.
Född	Makoto Niitsu (新津 誠) 9 februari 1973 Koumi, Nagano, Japan
År som aktiv	1999–idag
Maka	Miko Shinohara
Webbplats	Shinkaimakoto.jp
Betydande verk	Hoshi no koe, Byōsoku go centimetre, Hoshi wo ou kodomo
IMDb

Makoto Shinkai (japanska: 新海誠 Shinkai Makoto^?), är en japansk regissör av anime, animatör och seiyū, röstskådespelare, född den 9 februari 1973. Han slog igenom 2002 med sin kortfilm Hoshi no koe och har därefter producerat tre långfilmer och flera kortfilmer. 2011 års Hoshi o ou kodomo är till vissa delar inspirerad av Shinkais favoritfilm – Laputa – Slottet i himlen.

Biografi

Bakgrund

Shinkai är född och uppvuxen i Nagano prefektur i Japan och studerade japansk litteratur på universitetet.

År 1999 skapade Shinkai Kanojo to kanojo no neko (engelska: She and Her Cat), en fem minuter lång animation i gråtoner. Den vann ett flertal priser, inklusive första priset i DoGA CG Animation-tävlingen år 2000. Filmen beskriver en katts liv med sin unga kvinnliga ägare ur dess eget perspektiv.

Genombrott

Efter att ha vunnit detta pris började Shinkai fundera på en efterföljare medan han fortsatte med sitt arbete som grafisk designer på spelföretaget Falcom. Några månader senare, i juni 2000, fick Shinkai inspirationen till Hoshi no koe (engelska: Voices of a Distant Star) då han tecknade en tjej i ett cockpit med en mobiltelefon i handen. Något senare kontaktades han av informationsportalen Mangazoo och dess ägare – produktionsbolaget Comix Wave – som erbjöd honom möjligheten till samarbete. Detta gav honom chansen att skapa en anime av sin idé som de kunde sälja. I maj 2001 slutade han på Falcom och började arbeta på Hoshi no koe, producerad av Comix Wave. I en intervju har Shinkai sagt att arbetet tog honom sju månader.

Senare långfilmer

Hoshi no koe följdes av den 90 minuter långa filmen Kumo no mukō, yakusoku no basho (engelska: The Place Promised in Our Early Days) som hade premiär i Japan den 20 november 2004. Filmen togs emot väl av kritiker och vann många priser.

Shinkai presenterade därefter Byōsoku go centimetre (engelska: 5 Centimeters Per Second), som hade premiär den 3 mars 2007. Den består av tre korta filmer, Ōkashō, Cosmonaut och Byōsoku go centimetre och är sammantaget ungefär en timme lång.

Under november 2010 avslöjade Shinkai titeln på sin kommande film – Hoshi o ou kodomo (engelska: Children Who Chase Lost Voices from Deep Below eller Journey to Agartha). En trailer släpptes den 9 november, och filmen hade sedan japansk premiär 7 maj 2011.

De två förstnämnda filmerna fortsatte stilen från Hoshi no koe, med känslosamt och tillbakahållet berättade historier om unga människor och deras relationer. Skillnaden var snarast i längden och komplexiteten; i den första filmen följer man tre vänners uppväxt och hur livet för dem isär, medan den andra är en tredelad kärleksberättelse med samma grundtema. Båda filmerna är präglade av det nostalgiska berättande kring saknaden över det förflutna som brukar benämnas mono no aware ('sakernas ledsamhet'). Den tredje filmen har dock mer gemensamt med Shinkais favoritfilm, Hayao Miyazakis Laputa – Slottet i himlen, där båda filmerna är äventyrsfilmer baserade på klassiska legender eller fantasyböcker.

Övrigt

31 maj 2013 hade Shinkais Kotonoha no niwa (japanska: 蛍火の杜へ^?) japansk premiär. Därefter deltog han under juli på Anime Expo 2013 i Houston. Den 46 minuter långa filmen släpptes på DVD och Blu-ray i Nordamerika – under namnet The Garden of Sorrows – den 6 augusti 2013. Samma år presenterades även den sju minuter korta filmen Dareka no manazashi.

Vid sidan om sina egna projekt arbetar Shinkai med att animera öppningssekvenser av visual novels av eroge-karaktär hos företaget Minori.

Shinkais filmer lägger stor vikt på känslosamma stämningar och vackra miljöer. Shinjuku Gyoen-parken i centrala Tokyo figurerar flitigt i hans film Kotonona no niwa (engelska: The Garden of Words). I filmen sitter en 15-årig gymnasiepojke och en 27-årig yrkeskvinna regniga sommarmorgnar och pratar, under det skyddande taket på en paviljong som påminner om den på fotot.

Stil

Shinkai ser själv all manga, anime och romaner han läste i mellanskolan (motsvarande det svenska högstadiet) som orsaken till sin passion för skapandet. Hans favoritanime är Laputa – Slottet i himlen av Hayao Miyazaki. I ett flertal recensioner, bland annat hos Anime Advocates och Active Anime, har Shinkai också kallats för "den nya Miyazaki". Shinkai anser dock själv att jämförelsen "är en överdrift".

Shinkais berättande och animerade koncentrerar sig på de små detaljerna, som regniga eftermiddagar, cykelturer, molnens färd över himlen eller hur körsbärsbladen faller till marken. I animationen tar han ofta fram den ofta flyktiga skönheten i tillvarons upplevelser, och upplevelser som de olika rollfigurer kan drömma sig tillbaka till när de minns sin uppväxt och vilka de tillbringat den med. Makoto Shinkai nämns också ofta i samband med japanska filmare eller berättare som konsekvent arbetar med den nostalgimättade genren mono no aware.

Filmografi (urval)

• 1999 – Kanojo to kanojo no neko (engelska: She and Her Cat)
• 2002 – Hoshi no koe (Voices of a Distant Star)
• 2004 – Kumo no mukō, yakusoku no basho (The Place Promised in Our Early Days)
• 2007 – Byōsoku go centimetre (5 Centimeters Per Second)
• 2011 – Hoshi o ou kodomo (Children Who Chase Lost Voices from Deep Below eller Journey to Agartha)
• 2013 – Kotonoha no niwa (The Garden of Words)
• 2013 – Dareka no manazashi

Externa länkar

• Shinkais officiella webbplats (japanska)
• daike.hp.infoseek.co.jp
• Officiell webbplats för Hoshi wo ou kodomo (japanska)