Hoppa till innehållet

Malörtsambrosia

Från Wikipedia
Malörtsambrosia
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteAmbrosior
Ambrosia
ArtMalörtsambrosia
A. artemisiifolia
Vetenskapligt namn
§ Ambrosia artemisiifolia
AuktorLinné, 1753

Malörtsambrosia eller Bitterambrosia[1] (Ambrosia artemisiifolia) är en växtart i familjen korgblommiga växter.

Ståndarna är åtskilda från pistillerna genom att de finns i olika blommor, men båda blomtyperna finns på samma planta (sambyggare).[2]

Malörtsambrosia är ettårig och utbredd i Amerika där den är mycket vanlig. Tillsammans med amerikansk rödklöver har den införts till Europa och Sverige. Fröna mognar normalt inte i Sverige, varför förekomst av malörtambrosiafrö i klöverblandningarn har setts som ett viktigt kännetecken på amerikanskt klöverfrö. Malörtsambrosia har även använts som surrogat för kinin.[1]

Allergi mot malörtsambrosians pollen är vanlig i Nordamerika och Centraleuropa. Växten kan orsaka eksem vid direktkontakt med huden[3], och dess pollen kan orsaka andningsproblem och astma[4]. Dessutom gör den sena blomningstiden att den besvärliga perioden för pollenallergiker förlängs till sen höst[5][6]. En enda malörtsambrosia kan producera flera miljarder pollenkorn på en säsong [7] och de kan spridas 100-tals kilometer med vinden[8][9].

Malörtsambrosia i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Till Sverige sprids Malörtsambrosia med fågelfrön som förutom solrosfrön också innehåller frön av malörtsambrosia och andra ogräsarter. Resultatet ser vi varje sommar i form av plantor i trädgårdar och på deponier med trädgårdsavfall, men eftersom de blommar först när nätterna blir tillräckligt långa har de hittills inte etablerat sig. Men år 2016 visade en forskargrupp på SLU att det finns populationer av malörtsambrosia i norra Tyskland som är väl anpassade för tidig blomning även på våra breddgrader. Därför finns det en reell risk att arten etablerar sig i Sverige.[10]

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1223 
  2. ^ Den virtuella floran
  3. ^ Möller, Halvor; Spirén, Anna; Svensson, Ake. ”Contact allergy to the Asteraceae plant Ambrosia artemisiifolia L (ragweed) in sesquiterpene lactone-sensitive patients in southern Sweden”. Contact Dermatitis 47 (3): sid. 157–160. ISSN 0105-1873. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12492548. Läst 6 december 2016. 
  4. ^ Ziska, Lewis; Knowlton, Kim; Rogers, Christine. ”Recent warming by latitude associated with increased length of ragweed pollen season in central North America”. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America 108 (10): sid. 4248–4251. doi:10.1073/pnas.1014107108. ISSN 1091-6490. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21368130. Läst 6 december 2016. 
  5. ^ Brandes D, Nietzsche J. Biology, introduction, dispersal, and distribution of common ragweed (Ambrosia artemisiifolia L.) with special regard to Germany. Nachr Dtsch Pflanzenschutzd. 2006;58: 286–291. 
  6. ^ Kazinczi G, Beres I, Novak R, Biro K, Pathy Z.. Common ragweed (Ambrosia artemisiifolia L.): a review with special regards to the results in Hungary: III. Resistant biotypes, control methods and authority arrangements. Herbologia, 2008;9: 119–144.. 
  7. ^ Fumanal, Boris; Chauvel, Bruno; Bretagnolle, François. ”Estimation of pollen and seed production of common ragweed in France”. Annals of agricultural and environmental medicine: AAEM 14 (2): sid. 233–236. ISSN 1232-1966. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/18247457. Läst 6 december 2016. 
  8. ^ Fumanal B, Chauvel B, Bretagnolle F.. Estimation of pollen and seed production of common ragweed in France. Ann Agric Environ Med. 2007;14: 233–236..  PMID 18247457
  9. ^ Sikoparija B, Smith M, Skjoth J, Rdisic P, Milkoska S, Simic S, et al.. The Pannonian plain as a source of Ambrosia pollen in the Balkans. Int J Biometerol. 2009;53: 263–272.. 
  10. ^ Scalone, Romain; Lemke, Andreas; Štefanić, Edita. ”Phenological Variation in Ambrosia artemisiifolia L. Facilitates Near Future Establishment at Northern Latitudes”. PLOS ONE 11 (11): sid. e0166510. doi:10.1371/journal.pone.0166510. ISSN 1932-6203. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0166510. Läst 6 december 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]