Margareta Alströmer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Margareta Alströmer
Född12 december 1763[1][2]
Alingsås stadsförsamling[2], Sverige
Död19 februari 1816 (52 år)
MedborgarskapSverige
SysselsättningMålare, sångare
FöräldrarPatrick Alströmer
Redigera Wikidata

Margareta Hedvig Alströmer, som gift Cronstedt af Fullerö, född 12 december 1763, död 19 februari 1816, var en svensk grevinna, konstnär och sångerska, ledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna och Kungliga Musikaliska Akademien.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Margareta Alströmer var dotter till friherre Patrick Alströmer och Christina Maria Ollonberg och sondotter till Jonas Alströmer. Hon växte upp i ett kulturintresserat hem och uppfostrades av en fransk guvernant, Mademoiselle "Liaison" (Liegeon), som tidigare uppfostrat Ulla von Höpken och Augusta von Fersen.[3]

Hon gifte sig 1781 med generalmajoren greve Nils August Cronstedt af Fullerö. Hennes make blev 1788 dömd att arkebuseras för subordinationsbrott (lydnadsbrott), men benådades till fängelse på Varbergs fästning på 20 år, varifrån han 1792 frigavs på hertig Karls initiativ.

Skådespelare[redigera | redigera wikitext]

Hennes far och farbror, Claes Alströmer, var ledande kulturpersonligheter i Göteborg. De grundade Göteborgs första teater Comediehuset och höll konserter och amatörteaterföreställningar sitt hem. 1775-76 höll familjerna Alströmer och Hall halvt offentliga amatörteaterföreställningar inför en publik av societet och kulturpersonligheter i sina hem som sedan rescencerades offentligt.[4] Margareta och hennes syskon Christina, Anna Margareta och Jonas deltog agerade i dessa pjäser och konserter, och Margareta fick särskilt god kritik. Hon uppträdde bland annat i Celinde, en efterpjäs till L'Honnete Criminel, som gavs 18 december 1775 hos John Hall, och i Gustaf af Piron hos Claes Alströmer, där hon gjorde huvudrollen som Adelaide så väl att hon berömdes i pressen och fick en hyllningsdikt i Götheborg Allehanda.

Musiker[redigera | redigera wikitext]

År 1795 blev hon även invald i Musikaliska Akademien. Hon var en uppskattad sångerska och musiker vid konserter. År 1799 medverkade hon till exempel i en offentlig konsert i Stockholm med Kristofer Kristian Karsten, Marianne Ehrenström och Christina Fredenheim, där hon spelade klaver.

Före henne hade endast kvinnor som var professionella musiker invalts, varav den första var Elisabeth Olin. Samma år invaldes Christina Fredenheim, Ulrica Bouck och Anna Brita Wendelius, av vilka ingen var yrkeskonstnär. 1801 följde systrarna Sophia Brandel, Emilie Brandel och Marie Antoinette Petersén, vars man var grosshandlare. Därefter valdes ingen kvinna till 1817, och sedan ingen kvinnlig amatörkonstnär.

Målare[redigera | redigera wikitext]

Margareta Alströmer beskrivs som en "skicklig dilettant i målarkonsten" och valdes in som ledamot i Konstakademien med stor majoritet år 1795.

Alströmer finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[5] i Stockholm.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, doi: 10.1515/AKL, Artists of the World Online konstnärs-ID: 10030935, omnämnd som: Margareta Hedvig Alströmer.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ArkivDigital online, läs online, läst: 12 september 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ Wilhelm Berg: Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar / Band 2. 1794-1816 sid 120-27 (1896-1900)
  4. ^ Wilhelm Berg: Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar / Band 1. 1690-1794 sid 120-27 (1896-1900)
  5. ^ Nationalmuseum

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]