Mjölktänder

Underkäken på en 7-åring. I mitten syns hålet efter en tappad mjölktand. Till vänster syns sittande mjölktänder och till höger en permanent tand.

Tanduppsättning hos ett kranium av ett barn, med frambrutna mjölktänder och permanenta tänder i sina håligheter i käkbenet. Ömsning av de två framtänderna i underkäken har här påbörjats.

Mjölktänderna är den första uppsättningen tänder hos en människa. Människan är difyodont, vilket innebär att hon får två uppsättningar tänder under livet. Detta är det vanligaste hos däggdjur.

Utveckling

Uppkomst, tillväxt

Mjölktänderna uppkommer redan under tiden som embryo, men de blir synliga först under spädbarnsåldern. Anlagen utvecklas redan från fostervecka sju, som en mjuk samling celler som senare mognar genom omvandling till emalj och dentin.

De flesta barn föds tandlösa, men tänderna ligger precis under tandköttet – i håligheter i käkbenet. Även anlagen till de permanenta tänderna ligger då i håligheter i käkbenet. Mellan sex och åtta månaders ålder börjar anlagen till mjölktänderna växa, och vissa barn har tänder redan när de föds.

Tandsprickning

De första tänderna är oftast två framtänder i underkäken, följt av två framtänder i överkäken. Mellan 12 och 18 månaders ålder brukar de första kindtänderna komma fram. Framträngandet av tänder leder ofta till en kliande känsla i munnet hos barnet, vilket kan lindras med massage av tandköttet eller en mjuk bitring.

Om de första tänderna inte kommit fram via 18 månaders ålder, är barnet onormalt sent i sin tandutveckling. De flesta barn har fått alla sina 20 mjölktänder – tio i överkäken och tio i underkäken – när de har fyllt tre år.

Tandömsning

Mjölktänderna ersätts i regel mellan sex och tolv års ålder av permanenta tänder, efter att de första mjölktänderna börjar bli lösa mellan fem och sju års ålder. Oftast lossnar framtänderna i underkäken först (vilket lätt skapar en "glugg" i tandraden), därefter framtänderna i överkäken. Bakom de bakersta mjölktänderna kommer de fyra första permanenta tänderna fram, ofta benämnda "sexårständer". Det blivande garnityret består av 32 tänder inklusive fyra visdomständer, där de sistnämnda bryter fram under de sena tonåren och fram till 25 års ålder. I vissa fall bryter visdomständerna aldrig fram.

Cirka vart tionde barn får inte alla permanenta tänder. Om någon permanent tand inte utvecklas kan en mjölktand bli kvar i munnen och fungera i många år.

Mjölktänder och permanenta tänder är uppbyggda på samma sätt vad gäller tandkrona, tandhals och tandrot. Att en tappad mjölktand ser rotlös ut beror på att trycket från nästa tand löser upp mjölktanden underifrån.

Etymologi och relaterat

Ordet mjölktand

Det finns flera teorier om varför de första tänderna kallas mjölktänder. Troligtvis beror det på att tänderna kommer under den tid som man ammar sitt barn. Dessutom är de första tänderna mer blåvita (påminnande om mjölkvitt) än de permanenta tändernas mer gulvita kulör.

Relaterade begrepp

I många kulturer finns det traditioner kopplade till tappandet av mjölktänder. Ett sådant är tandfe, ett väsen som enligt viss folktro sägs byta ut en tappad tand mot ett mynt.

När de första mjölktänderna kommer fram kallas det tandsprickning. När mjölktänder ersätts av permanenta tänder kallas detta tandömsning.