NGC 1744
| NGC 1744 | |
 NGC 1744 av Legacy Surveys. | |
| Observationsdata | |
|---|---|
| Stjärnbild | Haren |
| Rektascension | 04t 59m 57,736s[1] |
| Deklination | -26° 01′ 18,91″[1] |
| Rödförskjutning | 0,002472 ± 0,000002[1] km/s |
| Avstånd | ca 32,6 ± 5,3 miljoner (10,0 ± 1,6 Mparsec)[1] ljusår |
| Typ | SB(s)d[1] |
| Skenbar storlek | 8,1 x 4,4[1] bågminuter |
| Skenbar magnitud | +11,1[2] |
| Fysiska egenskaper | |
| Radie | 38 500 ljusår (23,5 Kparsec)[1] (uppskattad) |
| Upptäckt | |
| Upptäcktsår | 20 november 1835 |
| Upptäckare | John Herschel[3] |
| Andra beteckningar | |
| PGC 16517, ESO 486-5, MCG -04-12-029, IRAS 04579-2605, 2MASX J04595780-2601199, SGC 045756-2606.0, GC 964, h 2692, HIPASS J0459-26[1] | |
| Se även: Galaxer, Lista över galaxer | |
NGC 1744 är en spiralgalax i stjärnbilden Haren. Den upptäcktes den 20 november 1835 av John Herschel.[3] Galaxen ligger cirka 30 miljoner ljusår från jorden baserat på rödförskjutningsoberoende metoder, vilket innebär, med tanke på dess skenbara dimensioner, att NGC 1744 är ungefär 75 000 ljusår i diameter.[1]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]NGC 1744 har en smal, ljus stav med många knutar som mäter 1,3 x 0,3 bågminuter i omfång. Spiralarmsmönstret är asymmetriskt.[4] Armarna har många stjärnbildande regioner synliga i H-alfa. De norra och västra armarna innehåller många HII-regioner, medan den korta sydöstra armen har en enda jättelik. Stjärnbildande regioner är synliga längs den svaga och diffusa armen som löper från norr om staven och söderut.[5] Galaxen ses med en lutning på 70°.[6]
Galaxens utseende i ultraviolett ljus är likartat, med öppna armar och stjärnbildande områden.[7] Vätelinjens emission är diffus, utan något urskiljbart spiralmönster, även om det finns några klumpar på platserna för stora stjärnbildande områden, och verkar ostörd.[8] Galaxens totala vätemassa uppskattas till (7,6 ± 0,2) × 109 solmassor, utan väteutsläpp utanför skivans plan.[6]
Galaxen har en brant metallicitetsgradient, troligen orsakad av stavens närvaron, och ökad stjärnbildning där.[9] Den totala stjärnbildningstakten uppskattas till 0,15 solmassa per år.[10]
I kärnan ligger en kärnstjärnhop som är 3,3 bågsekunder bred.[11]
Närliggande galaxer
[redigera | redigera wikitext]NGC 1744 bildar ett icke-interagerande par med ESO 486-G021, som ligger separerad med 58 bågminuter, vilket på avståndet till NGC 1744 motsvarar ett projicerat avstånd på cirka 200 kparsec (650 000 ljusår).[6] NGC 1744 har ansetts ingå i LGG 127-gruppen, som även omfattar NGC 1792 och NGC 1808.[7]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]
NGC 1744 avbildad med Liverpool telescope
NGC 1744 avbildad med Hubbleteleskopet
Ultraviolett bild på NGC 1744 tagen med GALEX.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 1744, 10 mars 2025.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 ”NASA/IPAC Extragalactic Database”. Results for NGC 1744. http://ned.ipac.caltech.edu/cgi-bin/nph-objsearch?objname=NGC+1744. Läst 6 februari 2025.
- ↑ ”Revised NGC Data for NGC 1744”. spider.seds.org. https://spider.seds.org/ngc/revngcic.cgi?NGC1744. Läst 30 mars 2024.
- 1 2 Seligman, Courtney. ”NGC 1744 (=PGC 16517)”. Celestial Atlas. https://cseligman.com/text/atlas/ngc17.htm#1744. Läst 19 november 2018.
- ↑ de Vaucouleurs, Gerard Henri; de Vaucouleurs, Antoinette; Shapley, Harlow (1964). Reference catalogue of bright galaxies. Austin: University of Texas Press. Bibcode: 1964rcbg.book.....D
- ↑ Ryder, Stuart D.; Dopita, Michael A. (Oktober 1993). ”An H-alpha atlas of nearby southern spiral galaxies”. The Astrophysical Journal Supplement Series 88: sid. 415. doi:.
- 1 2 3 Sardone, Amy; Pisano, D. J.; Pingel, N. M.; Sorgho, A.; Carignan, Claude; de Blok, W. J. G. (1 mars 2021). ”A Census of the Extended Neutral Hydrogen around 18 MHONGOOSE Galaxies”. The Astrophysical Journal 910 (1): sid. 69. doi:. https://arxiv.org/abs/2101.07822.
- 1 2 Marino, A.; Bianchi, L.; Rampazzo, R.; Buson, L. M.; Bettoni, D. (Februari 2010). ”Galaxy evolution in Local Group analogs: I. A GALEX study of nearby groups dominated by late-type galaxies”. Astronomy and Astrophysics 511: sid. A29. doi:. https://arxiv.org/abs/0912.4266.
- ↑ Pisano, D. J.; Wilcots, Eric M.; Elmegreen, Bruce G. (Mars 1998). ”The H [CSC]i[/CSC] Distribution and Dynamics in Two Late-Type Barred Spiral Galaxies: NGC 925 and NGC 1744”. The Astronomical Journal 115 (3): sid. 975–999. doi:.
- ↑ Chen(陈千惠), Qian-Hui; Grasha, Kathryn; Battisti, Andrew J; Kewley, Lisa J; Madore, Barry F; Seibert, Mark; Rich, Jeff A; Beaton, Rachael L (17 januari 2023). ”Metallicity gradient of barred galaxies with TYPHOON”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 519 (4): sid. 4801–4817. doi:. https://arxiv.org/abs/2212.10751.
- ↑ Parkash, Vaishali; Brown, Michael J. I.; Jarrett, T. H.; Bonne, Nicolas J. (1 september 2018). ”Relationships between Hi Gas Mass, Stellar Mass, and the Star Formation Rate of HICAT+WISE (H i-WISE) Galaxies”. The Astrophysical Journal 864 (1): sid. 40. doi:. https://cdsarc.cds.unistra.fr/viz-bin/nph-Cat/txt?J/ApJ/864/40/table8.dat.gz.
- ↑ Georgiev, Iskren Y.; Böker, Torsten; Leigh, Nathan; Lützgendorf, Nora; Neumayer, Nadine (1 april 2016). ”Masses and scaling relations for nuclear star clusters, and their co-existence with central black holes”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 457 (2): sid. 2122–2138. doi:. https://cdsarc.cds.unistra.fr/viz-bin/nph-Cat/txt?J/MNRAS/457/2122/tablea1.dat.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör NGC 1744.- NGC 1744 on WikiSky: DSS2, SDSS, GALEX, IRAS, Hydrogen α, X-Ray, Astrophoto, Sky Map, Articles and images
