Napoléon Daru
Napoléon Daru, född 11 juni 1807 i Paris, död 20 februari 1890 i Paris, var en fransk greve och politiker. Han var son till Pierre Daru.
Daru var artilleriofficer och medlem av pärkammaren 1832-48. 1849 blev han medlem av lagstiftande församlingen och motarbetade som sådan dess vicepresident 1850-51 prins Louis Napoléon. Därför blev han vid statskuppen samma år för en tid häktad och drog sig därefter tillbaka från politiken. 1869 invaldes han av oppositionen i lagstiftande församlingen och anslöt sig där till centern; 1870 blev han utrikesminister i Émile Olliviers ministär. Som alltmer utpräglad högerman var han medlem av den nationella försvarskommittén 1870-71, av den lagstiftande nationalförsamlingen 1871-73 och av senaten 1876-79.
Källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
