Nedisning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nedisning av ett fartyg.
Nedisning av kommunikationsmast på Åreskutan
Nedisning av en flygplanspropeller.
Nedisning kan också syfta på istid, en geologisk period med kallt klimat.

Nedisning är den process då nederbörd (som snö, regn eller duggregn) eller molndroppar i samband med kyliga vindar bildar lager av is på föremål. Det kan leda till så kallad glattis. Nedisning kan vara ett problem särskilt för flygplan, vindkraftverk, radio- och telemaster samt fartyg.

  • På flygplan bildas isen av underkylt regn, dimma eller kondensation. När islagret bygger upp på vingar och propeller förändras flygplanets aerodynamik och stabilitet.
  • Vid låga temperaturer och starkt oväder där stora mängder vatten stänker upp på fartygens sidor kan stora mängder is bildas som kan försämra stabiliteten.
  • Kraftig isbildning på radiomaster o.d. kan förstöra konstruktionen.

Fjället Åreskutan i Jämtland är i synnerhet känt för fenomenet.

Nedisning på vindkraftverk kan orsaka stora stopp i produktionen, mellan 1998 och 2003 orsakade nedisning 7 % av fullstoppen i produktion för vindkraftverken, vilket ledde till 8022 timmars produktionsförlust[1].

För nedisning orsakat av molndroppar har föremålets yta, vindens hastighet, temperatur på luften och ytan samt egenskaperna hos vattendropparna inflytande på hur mycket is som bildas[2]. Denna process kallas på engelska för in-cloud icing. Då gynnsamma förhållanden kan medföra att en bergstopp under en längre tid är molntäckt, (se orografisk dimma eller orografisk nederbörd för mer information om processen) kan nedising på grund av molndroppar leda till stora mängder is på föremål. Den hittills största mängden is som noterats var 305 kg per meter på en elledning i Voss, Norge 1961[3].

Nedisning runt om i världen[redigera | redigera wikitext]

Flygtrafiken riskerar att drabbas av nedisning runt om i världen, eftersom nedisning kan ske i hela troposfären[4].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ N. Dalilia, A. Edrisya, R. Carriveau. ”A review of surface engineering issues critical to wind turbine performance”. http://www.sciencedirect.com.ezproxy.its.uu.se/science/article/pii/S1364032107001554. Läst 19 oktober 2016. 
  2. ^ Makkonen, Lasse. ”Estimating Intensity of Atmospheric Ice Accretion on Stationary Structures”. Journal of Applied Meteorology 20 (5): sid. 595–600. doi:10.1175/1520-0450(1981)0202.0.CO;2. ISSN 0021-8952. http://journals.ametsoc.org/doi/abs/10.1175/1520-0450(1981)020%3C0595:EIOAIA%3E2.0.CO;2. Läst 19 oktober 2016. 
  3. ^ Yang, Jing; Jones, Kathleen F.; Yu, Wei. ”Simulation of in-cloud icing events on Mount Washington with the GEM-LAM” (på en). Journal of Geophysical Research: Atmospheres 117 (D17): sid. D17204. doi:10.1029/2012JD017520. ISSN 2156-2202. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2012JD017520/abstract. Läst 19 oktober 2016. 
  4. ^ Bernstein, Ben C.; Le Bot, Christine. ”An Inferred Climatology of Icing Conditions Aloft, Including Supercooled Large Drops. Part II: Europe, Asia, and the Globe”. Journal of Applied Meteorology and Climatology 48 (8): sid. 1503–1526. doi:10.1175/2009JAMC2073.1. ISSN 1558-8424. http://journals.ametsoc.org/doi/abs/10.1175/2009JAMC2073.1. Läst 19 oktober 2016. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]