Niels Krabbe
| Niels Krabbe av Östergård till Skillinge | ||
|---|---|---|
| ||
| Niels Krabbe | ||
Titlar
| ||
Kammarjunkare
| ||
| Tidsperiod | 1628–30 | |
| Utnämnd av | Hertig Ulrik | |
Förlänad Laholm
| ||
| Tidsperiod | 1636–37 | |
| Utnämnd av | Frederik III | |
Förlänad Halmstad
| ||
| Tidsperiod | 1637–45 | |
| Utnämnd av | Frederik III | |
Landkommissarie i Skåne
| ||
| Tidsperiod | 1647 | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för | 1661 till svenska kungen | |
| Grad | Generalkrigskommissarie i Skåne | |
| Slag/krig | Köpenhamns belägring | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Nationalitet |  Danmark
| |
| Död | 16 apr 1663 Belteberga (Beltebjerg), Landskrona | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Krabbe av Östergård | |
| Sätesgård | Skillinge | |
| Far | Tage Mogensen Krabbe till Jordeberga | |
| Mor | Sophie Friis | |
| Släktingar | Iver Krabbe (syskon) | |
Familj
| ||
| Make/maka | Lisbeth Corfitzdatter Rud | |
Familj 2
| ||
| Make/maka 2 | Mette Andersdatter Bille, till Damsbo | |
Familj 3
| ||
| Make/maka 3 | Mette Holgersdatter Rosenkrantz | |
| ||
Niels Krabbe av Östergård, till Skillinge, född 4 november 1603 på Övedskloster, död 16 april 1663 på Belteberga i Landskrona, begravd i Helsingborg, var en dansk ämbetsinnehavare.[1][2]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Iver var son till Tage Krabbe av Östergård, till Rössjöholm (död 1612) och Sophie Friis (1576–1611. Han studerade i Viborg skola och tillbringade en tid i huset till biskop J. Brochmand. Därefter i Sorö skola och akademi, varefter han reste utomlands: 1622 i Wittenberg, 1624 i Orléans, 1625 i Bourges, 1626 i Padua där han fortfarande var konsiliarius 1627 för den germanska nationen, för att fortsätta till Rom.
Krabbe tjänade i den spanska armén stationerad i Nederländerna tills Christian IV, under kejsarkriget, kallade hem sina undersåtar. Åren 1628–1630 var han kammarjunkare hos hertigen Ulrik (1611–1633), som han följde till Nederländerna 1629, 1630–1635. Mellan 1636 och 1637 förlänades han Laholm, 1637–1645 även Halmstad, 1646–1648 Kristianopel, 1648–1658 Solves slott. 1647 blev han landskommissarie i Skåne. 1651 var han ledamot av den kommission som i Norge utredde Hannibal Sehests ämbetutövning.
Under kriget 1657 var han generalkrigskommissarie för de skånska provinserna. Efter Roskilde-freden var han bosatt i Köpenhamn och under dess senare belägring skötte han mönstringen av trupperna och dess boende.
I september 1660 var Krabbe på nominerad till nytt råd som Frederik III lät upprätta. Trots det undertecknade han inteöverenskommelsen om införandet av autokrati i Danmark efter Fredrik III statskupp. Även om han tidigare vägrat att svära sin lydnad till den svenska kungen så ansåg han sig befriad från sina skyldigheter gentemot Danmark. I januari 1661 reste han till Skåne för att avlägga ed. Senare sökte han genom den svenska regeringens ingripande befrielse för sina godsegendomar från nyaskattepålagor. Han var ägare till Skillinge i Munka-Ljungby socken, Bälteberga i Ottarp socken, Nakkebølle i Sallinge härad på Fyn,[3] och Randrup i Middelsom härad på Jylland, samt hade 1645–1652 en andel i Sandholt i Sallinge härad vid Broby.
Niels Krabbe var dansk länsherre för Halmstads län mellan 1637 och 1645. Efter freden i Brömsebro 1645 fick han i uppdrag att verkställa överlämningen av Halmstads län till Sveriges krona. Den 16 september 1645 överlämnades Halland till en svensk trupp ledd av den förste svenske guvernören Casper Otto Sperling.[4]
Niels Krabbe flyttade därefter med sin familj till Kristianopel. Senare innehade han flera uppdrag för den danska kronan. När Skåne förlorades till Sverige 1658 återvände han till Köpenhamn, där han dog 1663 vid en ålder av 60 år.
Familj[redigera | redigera wikitext]
Han var gift 1:a gången 4 oktober 1635 i Odense med Lisbet Rud (1608–1649), 2:a gången 27 juni 1652 med Mette Bille (1630–1657), 3:e gången 14 september 1660 i Köpenhamn med Mette Rosenkrantz (1624–1683). Broder till Iver Krabbe (1602–1666).
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Bricka, Carl Frederik; redigeret af Engelstoft, Povl; Dahl, Svend ’’Dansk biografisk leksikon’’ 1933-1944. LIBRIS-ID: 1788623
- Kancelliets brevbøger 1635–45, 1940–68
- Aktstykker og oplysning til rigsrådets og stændermødernes hist. i Fr. IIIs tid, udg. C. Rise Hansen I-II, 1959–75.
- T. Tuesen: Ligprædiken over N. K.,1665. C. F. Bricka i Danske mag. 4.r.V, 1884 5f. Henry Petersen sst. 224.
- Knud Fabricius: Skånes overgang fra Danm. til Sverige II, 1906 (reproudg. 1972) 15f 40 67.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen. Danmarks Adels Aarbog. Dansk Adelsforening, DAA 2003-05:610- 22 g
- ^ Bøggild-Andersen, C. O. (2011). Dansk Biografisk Leksikon
- ^ Stilling, Niels Peter: ’’Danmarks Herregårde. Fyn og Langeland’’. Gyldendal 2015
- ^ Borgman, Carl D (2001). Gamla Halmstads årsbok