Nikobarhjälmörn
Nikobarhjälmörn Status i världen: Starkt hotad[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
Familj | Hökar Accipitridae |
Släkte | Hjälmörnar Spilornis klossi |
Art | Nikobarhjälmörn S. klossi |
Vetenskapligt namn | |
§ Spilornis klossi | |
Auktor | Richmond, 1902 |
Synonymer | |
Nordlig nikobarhjälmörn |
Nikobarhjälmörn[2] (Spilornis klossi) är en asiatisk fågel i familjen hökar.[3] Den förekommer enbart i ögruppen Nikobarerna tillhörande Indien. IUCN kategoriserar den som nära hotad.
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Nikobarhjälmörnen är en mycket liten hjälmörn med en kroppslängd på endast 38–42 cm. Den är lik orienthjälmörnen som den tidigare behandlades som en del av, men skiljer sig, förutom på den lilla storleken, även genom relativt kort tofs och mycket ljus undersida utan band och streck. Vidare har den ett svartaktigt strupstreck, kanelbrun fjällning på tofsens baksida och smalare svarta band på den vita stjärten. Lätet är okänt.[4][5]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln förekommer enbart på ön Great Nicobar i indiska ögruppen Nikobarerna i Bengaliska viken.[3] Den har dock även noterats på Little Nicobar och Menchal.[6] Tidigare betraktades den ofta som underart till taxonet minimus, men detta betraktas numera vara en underart till orienthjälmörn (S. cheela), medan klossi allmänt erkänns som egen art. På Great Nicobar häckar den också sympatriskt med en obeskriven underart av cheela.[6]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Nikobarhjälmörnen hittas i blandad städsegrön skog där den oftast ses i trädkronorna, men också i gräsmarker och av människan påverkade miljöer, från havsnivån till hundra meters höjd. Ibland ses den nära vattendrag i inlandet. Dess häckningsbiologi är okänd och även födan finns det lite information om, även om den noterats ta ödlor, råttor, asiatisk smaragdduva och småfåglar.[1][5]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Nikobarhjälmörnen misstänks ha en mycket liten världspopulation bestående av färre än 250 vuxna individer. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den engelske zoologen Cecil Boden Kloss (1877–1949).[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2023 Spilornis klossi . Från: IUCN 2023. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2023-2. Läst 11 januari 2024.
- ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
- ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
- ^ [a b] Clark, W.S., Kirwan, G.M. & Christie, D.A. (2019). Great Nicobar Serpent-eagle (Spilornis klossi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53014 14 oktober 2019).
- ^ [a b] Rasmussen, P.C. & Anderton, J.C. (2012) Birds of South Asia. The Ripley Guide. Vols. 1–2. 2nd edition. National Museum of Natural History, Smithsonian Institution, Michigan State University & Lynx Edicions, Washington, D.C., Michigan & Barcelona.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör nikobarhjälmörn.
- Wikispecies har information om Spilornis klossi.
- Läten på xeno-canto.org
|