Norrköpings stadsmuseum

	Norrköpings stadsmuseum;
	Norrköpings stadsmuseum.
Information
Plats	Norrköping, Sverige
Koordinater	58°35′23″N 16°10′48″Ö / 58.5897°N 16.18°Ö
Etablerat	1981
Besökare per år	84 529 (2017)
Webbplats
	http://www.norrkopingsstadsmuseum.se/

Norrköpings stadsmuseum är ett svenskt stadshistoriskt museum om Norrköpings historia.

Museet berättar om Norrköpings historia med tyngdpunkt på stadens textila arv. Det är kommunalt och invigdes i maj 1981. Det ligger vid Holmbrogränden 2 i Norrköping, i äldre, renoverade industribyggnader i ett område som idag kallas Industrilandskapet, ett gammalt fabriksområde centralt belägget i stan, vid Motala ström.

Norrköpings stadsmuseums permanenta utställningar visar Norrköpings historia från forntiden fram till tidigt 1600-tal. Dessutom finns vävsal med vävmaskiner och en mindre utställning om textila material. Utställningen Hantverksgatan visar hur en gata i Norrköping såg ut för hundra år sedan. I Rum för fotografi visas både aktuella och historiska fotoutställningar. Tillfälliga utställningar på olika teman visas i museets entréhall, kallad Färgeriet.

Bilder från vävsalen med vävmaskiner

Jacquardvävstol tillverkad av företaget Louis Schönherr på Sächsische Webstuhlfabrik i Chemnitz i Sachsen, Tyskland, på 1930-talet.
Jacquardvävstol tillverkad av företaget Louis Schönherr på Sächsische Webstuhlfabrik i Chemnitz i Sachsen, Tyskland, på 1930-talet.
Jacquardvävstol tillverkad av företaget Louis Scönherr på Sächsische Webstuhlfabrik i Chemnitz i Sachsen, Tyskland, på 1930-talet.
Jacquardvävstol.
Vävstol.
Bandvävningsmaskin.
Snörmaskin.
Vävmaskin.

Jacquardvävstolarna

Följande text finns att läsa vid en av jacquardvävstolarna:

”	Flera av jacquardvävstolarna i Norrköpings stadsmuseum är tillverkade av firman Louis Schönherr i Sachsen i Tyskland på 1930-talet. I början av 1800-talet gjordes de första försöken att väva bildvävnader på maskin. År 1805 uppfann fransmannen Joseph-Marie Jacquard maskinen som gjorde det möjligt. Uppfinningen mötte hårt motstånd från de väveriarbetare, vars jobb hotades, men antalet mekaniserade vävstolar växte snabbt och i och med det också antalet personer som arbetade i textilproduktionen. Jacquardvävstolarna består av två maskiner: en mönstermaskin som kopplas ihop med en mekanisk vävstol. Mönstermaskinen, som styrs av stansade hålkort, väljer ut de varptrådar som ska höjas och sänkas vid de olika inslagen. Då växer olika komplicerade mönster fram. - Vävstolen är en provvävstol från Förenade Yllefabrikerna AB (YFA) i Norrköping.	„
– Norrköpings stadsmuseum.

Stadsmuseets museibyggnader

Norrköpings stadsmuseum är inrymt i gamla fabriksbyggnader, men fokuserar på den breda stadshistorien från forntid till nutid. Det visar bland annat utställningar om textilstaden och föremålssamlingar från olika företag. Arbetets museum ligger granne med stadsmuseet och fokuserar enbart på arbetslivet genom historiska och samtida utställningar.

Norrköpings stadsmuseums byggnader är kulturhistoriskt intressanta och en del av Industrilandskapet, som är ett nationellt kulturhistoriskt värdefullt område men de är inte "kulturminnesmärkta" i den meningen att varje enskild byggnad har ett formellt skydd som fast museum, utan snarare genom att de representerar och bevarar stadens industrihistoria. De gamla textilfabrikerna längs Motala ström är numera en livlig kulturell knutpunkt och museet, Arbetets Museum, är en del av detta område. Området och dess gamla byggnader har bevarats och getts nytt liv för att visa stadens industriella arv, vilket gör dem kulturhistoriskt värdefulla. Byggnaderna är inte skyddade som ett museum i sig, men de är en viktig del av stadens identitet och ett exempel på hur Norrköpings industrihistoria har bevarats. Dock förklarades Bergsbrogården och Knäppingen statligt byggnadsminne 1990.

Bergsbrogården (Skiöldska gården) och Knäppingen

Stadsmuseets museibyggnader består av två fastigheter, som rymmer flera fabriks- och hantverksbyggnader uppförda under 1800- och 1900-talen, belägna utmed Motala ströms norra strand. Stadsmuseet disponerar sedan 1981 båda fastigheterna för sin verksamhet. Dessa två museibyggnader förklarades som statligt byggnadsminne 1990.

Idag rymmer Bergsbrogårdens huvudbyggnad Stadsmuseets kansli. Nedanför Bergsbrogården, mitt i Strömmen, ligger två lusthus på Speyermans holme som tillhörde Bergsbrogården och nu förvaltas av Stadsmuseet. Det åttakantiga lusthuset byggdes 1801 och sommarlusthuset, som byggdes 1868, fungerade som schweizeri.

Bergsbrogården eller Skiöldska gården kallas Stadsmuseets västra fastighet, som ligger mellan Västgötegatan om Strömmen. Huvudbyggnaden till denna gård, som är ett exempel på hantverksboende mitt i stan, uppfördes omkring 1750 av gördelmakaren Abraham Bergman. Flygelbyggnaderna uppfördes 1811. Genom åren har Bergsbrogården bebotts av hantverkare av olika slag. Här bodde till exempel bildhuggare, garvare och textilfabrikörer. Gården beboddes fram till 1970 av av familjen Skiöld, som ägde och drev fabrikskomplexen på fastigheten intill.^[2]

Knäppingen kallas de lokaler som Stadsmuseet har i en byggnad på Västgötegatan 19. Denna byggnad är numera en del av Norrköpings stadsmuseum. På en skylt kan man läsa följande text om husets historia: "Knäppingen", kv. Bergsbron 8, Norrköping. "Västra delen, bostadsdelen, uppfördes 1812 i trä efter en brand 1811. Östra delen, verkstadsdelen byggdes i tegel 1826 på grunden till en äldre byggnad. Ägare var då textilfabrikören J.G. Fagerström. Östra delen av detta hus på Västgötegatan 19 byggdes om 1928 till restaurang och festlokal, känd som "Knäppingen". Arkitekt: Knut Pihlström. 1970 köptes gården av kommunen och disponeras av stadsmuseet. Byggnadsminne 1990."

I början av 1960-talet var Knäppingen ett av Norrköpings populäraste inneställen, då under namnet "Candle Light Club". Knäppingen blev senare stans första diskotek. År 1970 köptes fastigheten av kommunen och donerades sedan till Stadsmuseet. År 1981 övertog Stadsmuseet byggnaden och fortsatte där traditionen att ha café- och restaurangverksamhet i Knäppingens gamla lokaler.

Arkitekten Knut Pihlström (1874-1949) var den lokale arkitekten, som ritade ombyggnaden av Skiöldska huset på Västgötegatan 19. Pihlström var son till en byggmästare i Linköping och han utbildade sig till arkitekt i Berlin. Han hade en arkitektbyrå i Norrköping under början av 1900-talet. De flesta byggnader, som han ritade finns kvar än idag.^[3] Stadsmuseets västra fastighet kallas vanligen Bergsbrogården eller Skiöldska gården och ligger mellan Västgötegatan och Strömmen. Gården är ett bra exempel på hantverksboende mitt i stan.^[4]

Knäppingen vid Västgötegatan österut. Byggnaden är nu en del av Stadsmuseet.
Skylten med förgyllda vindruvsklasar och vinglas och mönster av smidesslingor utanför Stadsmuseets byggnad "Knäppingen" med undertexten Spiseri & Bryggeri.
Bergsbrogården eller Skiöldska huset på Västgötegatan 10.
Bergsbrogården eller Skiöldska huset sedd från Strömmen.

Grå huset, Stallet, Färgargården, NIGA-huset och Ultrahuset

Grå huset är en putsad tegelbyggnad, som uppfördes 1831, och ligger med gaveln mot Strömmen. Byggnaden användes som ull- och färgerimagasin. Det fanns ett trikåväveri där vid sekelskiftet 1900. Där bedrevs det även handstickning. Idag är huset inrett för Stadsmuseets barn- och ungdomsverksamhet.^[5]

Stallet ligger i Norrköpings Industrilandskap, ett område som präglas av gamla textilfabriker längs med Motala ström. Det är en historisk byggnad som är en del av stadens industriella arv, det byggdes 1811. Stallet är en av de sevärdheter som ingår i Norrköpings stadsmuseum. Området Industrilandskapet är en viktig kulturell knutpunkt med flera museer och historiska byggnader.

Färgargården är ett arbetslivsmuseum i Norrköping som ligger vid Åbackarna utmed Strömmen, en bit sydväst om stadens centrum. I Färgargården visas hur landsbygdens färgare bodde och arbetade på 1800-talet. Färgargårdens hus flyttades till platsen i samband med att ett färgerihistoriskt museum öppnade 1939. De olika byggnaderna, såsom Stampen och Färgeriet, kommer från Dalarna. De övriga husen är från Östergötland. Byggnaderna vid Färgerigården förvaltas av tekniska kontoret och Stadsmuseet handhar föremålssamlingarna.^[6]

NIGA-huset är den gula tegelbyggnaden utmed Strömmen. Det är NIGA-huset som är entré (huvudingång) till Norrköpings stadsmuseum. Huset byggdes i två etapper 1904 och 1913 av J.F. Södergren & Sons Fabriksaktiebolag, även känt som Södergren & Sons fabriks AB. J.F. var ett företag med verksamhet inom textil, läder och tyg, grundat 1923 i Norrköping. 1937 byggdes den till mot gården för NIGA, tidigare Norrköpings Färgeriaktiebolag. I den sal som tidigare var Färgerisalen visas tillfälliga utställningar på olika teman. Det var färgarmästare Emil Skiöld som drev färgeri och kemisk tvätt här 1928-1966. Förklaringen till att företagsnamnet är NIGA kommer av initialerna från barnen Skiöld och deras makar: Nils, Ingeborg, Gunnar och Astrid Skiöld. Det är i NIGA-huset som Stadsmuseets reception och butik inryms. Här finns även basutställningarna Människor och maskiner - I nöd och lust om Norrköpings textilhistoria samt om Sälen, grisen och glaspärlorna, som visar Norrköpings förhistoria. Det finns aktiebrev från bolaget att köpa. Aktiebreven är utgivna av Ing. Artur Ekström. Aktiebreven inkluderar även bolagsordning och talonger.^[7]

Ultrahuset är den röda tegelbyggnaden som ligger längs utmed med Holmbrogränd. Byggnaden uppfördes av rött tegel 1894 för J.F. Södergren & Sons Fabriksaktiebolag. I byggnaden fanns det ett ylleväveri som hette Ultra. Emil Skiöld och Norrköpings Färgeriaktiebolag köpte fastigheten 1928. Fram till 1941 användes byggnaden som industrihotell. Den blev då en del av tvätt- och färgeriföretaget NIGA. År 1894 byggdes pannhuset och det försågs år 1899 med en stenkolseldad ångpanna. Ångpannan var tillverkad vid den Mekaniska verkstaden Vulcan på Butängen. På 1910-talet byggdes skorstenen, som är 40 meter hög. I Industrilandskapet är skorstenen idag en av de få kvarvarande skorstenarna. Numera rymmer Ultrahuset utställningar, bland annat den stadshistoriska utställningen Gate upp å gate ner – hantverket förr i tiden.^[8]

Grå huset är en putsad tegelbyggnad, som byggdes 1891, den ligger med gaveln mot Strömmen.
Grå huset från en annan vinkel.
Stallet ligger i Norrköpings Industrilandskap.
Färgargården är ett museum beläget i Åbackarna vid Motala ström i Norrköping.
Färgargården vid Åbackarna, ett lummigt område vid Motala ström i Norrköping.
NIGA-huset, som är entré till Stadsmuseet. Det är en gul tegelbyggnad utmed Strömmen. Huset byggdes 1904 och 1913.
Ultrahuset är en röd tegelbyggnad uppförd 1894 och ligger vid ett vattenfall.
Ultrahuset med den 40 meter höga skorstenen byggdes på 1910-talet.
Vy över ett antal byggnader som ingår i Norrköpings stadsmuseum vid Motala ström.
Bergsbron 8 (färgeri), till höger syns Arbetets museum, kallad Strykjärnet, en byggnad mitt i Motala ström som ingår som en del av Industrilandskapet i Norrköping.