Novemberrevolutionen (Sverige)

Från Wikipedia

Novemberrevolutionen är det informella namnet på Riksbankens beslut att avreglera den svenska kreditmarknaden den 21 november 1985.[1] Beslutet innebar bland annat att bankerna fick låna ut obegränsat med pengar utan att Sveriges riksbank lade hinder i vägen.

Nationalekonomen Lars Jonung har skrivit om novemberrevolutionen: "Detta är den s.k novemberrevolutionen som markerar den mest genomgripande omläggningen av Riksbankens penningpolitiska strategi under hela efterkrigstiden.”.[2]

Beslutet att avreglera kreditmarknaden fattades formellt av Riksbanksfullmäktige och kunde därför enligt reglerna ske utan inblandning av Sveriges riksdag eller regeringen. Finansminister Kjell Olof Feldt var dock i förväg informerad om Riksbankens planer.[3]

Avregleringen följdes av en mycket kraftig ökning av bankernas utlåning. Detta anses, av vissa, vara en stor bidragande orsak till den fastighetsbubbla och ekonomiska överhettning som uppstod under slutet av 1980-talet.[1][4] Avregleringen har ibland beskrivits som ett misstag som starkt bidrog till den höga arbetslöshet och ekonomiska kris som Sverige gick igenom i början av 1990-talet.[5]

Ingvar Carlsson kritiserar i sin självbiografi Kjell Olof Feldt för att denne inte på ett rakt sätt informerade dåvarande statsminister Olof Palme om vad Riksbanken planerade att göra. I boken beskriver han avregleringen som genomförd under största sekretess av i första hand finansminister Kjell Olof Feldt, ordföranden i Riksbanksfullmäktige Erik Åsbrink och riksbankschef Bengt Dennis.[4]

Journalisten Dan Josefsson gjorde 2004 en dokumentär för Sveriges Television med namnet Novemberrevolutionen.[6] Den byggde delvis på den ovan nämnda rapporten Novemberrevolutionen av Torsten Svensson.

Samhällskonsekvenser

De svenska hushållens överskuldsättning till följd av reformen beräknas kosta över 200 miljarder kronor varje år i samhällskostnader, enligt en docent vid Malmö högskola. [7]


Referenser

  1. ^ [a b] Novemberrevolutionen : om rationalitet och makt i beslutet att avreglera kreditmarknaden 1985. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 1996. Torsten Svensson
  2. ^ Från räntereglering till inflationsnorm. Det finansiella systemet och Riksbankens politik 1945-1990. Red Lars Werin. Stockholm 1993. Sid 312
  3. ^ Alla dessa dagar- : i regeringen 1982-1990- Kjell Olof Feldt. Stockholm 1993. Norstedt
  4. ^ [a b] Så tänkte jag : politik & dramatik Ingvar Carlsson. Stockholm 1994. Hjalmarson & Högberg sid 211ff
  5. ^ Arbetslösheten och arbetsmarknadens funktionssätt. Bilaga 8 till 1994-års långtidsutredning. Per-Anders Edin och Bertil Holmlund
  6. ^ Novemberrevolutionen (2004) Josefsson.net
  7. ^ Skuldsatta kostar samhället över 200 miljarder dn.se

Externa länkar