Sveriges Television

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”SVT” leder hit. För andra betydelser, se SVT (olika betydelser).
Sveriges Television Aktiebolag
Org.nr 556033-4285
Typ Privat aktiebolag
Huvudkontor Sverige Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner Hanna Stjärne
Vd
Anna-Karin Celsing[1]
Styrelseordförande
Bransch Media
Produkter Lista över produkter
Tjänster Lista över tjänster
Antal anställda 2 200 - (2015)
Historia
Grundat 1979 (1956)
Avknoppat från Sveriges Radio
Ekonomi
Omsättning 4,169 miljarder SEK[1]
Rörelseresultat 22,219 miljoner SEK
Vinst efter skatt 2,025 miljoner SEK
Tillgångar 1,448 miljarder SEK
Eget kapital 38,298 miljoner SEK
Struktur
Moderbolag Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR
Dotterbolag Radiotjänst i Kiruna AB
Övrigt
Webbplats SVT.se
Fotnoter Siffror från 2011 års bokslut.[2]

Sveriges Television Aktiebolag (SVT) är ett svenskt stiftelseägt[3] och statligt finansierat företag som enligt ett sändningstillstånd ska ansvara för den allmännyttiga (public service)-produktionen och -utsändningen (tillsammans med Teracom) av television i Sverige. SVT började sända reguljärt 1956, då under namnet Radiotjänst sedermera Sveriges Radio. Sveriges Radio delades upp i fyra bolag från och med den 1 juli 1979,[4] då SVT bildades och fick hand om televisionen.

Utbudet riktar sig till alla åldrar och det sända innehållet utgörs till största delen av fiktion, underhållning, sport, kultur och musik men även fritidsfakta, vetenskapsfakta, samhällsfakta och nyheter.[5] De mest sedda programmen på SVT:s kanaler är nöje och sport.[6]

Företaget ägs av Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR, som också utser företagets styrelse. Styrelseordförande är sedan 2014 Anna-Karin Celsing. Företaget leds av en verkställande direktör, som sedan 2014 är Hanna Stjärne. Verksamheten finansieras med radio- och TV-avgiften med brittiska BBC som förebild.

Sveriges Television AB (SVT) har till uppgift att bedriva tv-verksamhet i allmänhetens tjänst. Verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till staten som olika ekonomiska politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället. Det är särskilt viktigt att SVT slår vakt om programområden som är betydelsefulla för allmänintresset.
— Ur SVT:s sändningstillstånd.[7]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Philips demonstrerar televisionTekniska museet i Stockholm, november 1952.

När radion organiserades i Sverige på 1920-talet valde statsmakterna att använda en modell som liknande Storbritanniens British Broadcasting Corporation (som senare blev BBC). Radion fick monopol på sändningarna, som finansierades med en licens för innehav av radioapparat. Företaget organiserades som ett aktiebolag, Radiotjänst, som ägdes av pressen (60 %) och radioindustrin (40 %). Staten ägde sändarmasterna genom Telegrafverket.

Pressen hade monopol på nyhetssändningarna genom Tidningarnas Telegrambyrå (TT). TT:s ensamrätt på nyhetssändningar tog slut 1947, men Radiotjänst började inte med egna nyhetssändningar förrän 1956.

I juni 1954 togs beslut om provsändningar med television och i oktober kunde sändningar inledas från de gamla lokalerna för Svea artilleriregemente (A 1), vid Valhallavägen, som Radiotjänst hade förvärvat. Även testsändningarna från Kungliga Tekniska högskolan (KTH) i Stockholm kom att ingå som en del i Radiotjänsts provsändningar. Det allra första i pressen annonserade TV-programmet sändes den 29 oktober 1954 och hette En skål för televisionen och sändes från det som senare kom att bli Studio A vid A 1.[8]

Starten[redigera | redigera wikitext]

1956 beslutade riksdagen formellt att television skulle införas i Sverige. Den 4 september 1956 inleddes reguljära TV-sändningar från Nackamasten av Radiotjänst och detta brukar ses som televisionens officiella startdatum. Det första programmet var ett valprogram, Tänker ni rösta?. Från den 1 oktober 1956 blev innehav av TV-apparat licenspliktigt.

1957 kom TV-verksamheten igång på allvar med sändningar nästan varje dag och Radiotjänst bytte namn till Sveriges Radio i samband med bolagsstämman i oktober. Samtidigt med namnändringen breddades ägandet. Folkrörelserna kom nu att äga 40 procent av företaget på bekostnad av pressen (som ägde 40 procent) och näringslivet (20 procent). 1967 ökade folkrörelserna sin andel till 60 procent medan pressens andel minskades till 20 procent.[9]

Världsmästerskapet i fotboll 1958 ses ofta som det evenemang som ledde till att televisionen slog igenom i Sverige. Även frågesportprogrammet 10 000-kronorsfrågan eller Kvitt eller dubbelt lockade många att skaffa TV-apparat. Det första nyhetsprogrammet Aktuellt startade den 2 september 1958.

Radiotjänst var en av grundarna till European Broadcasting Union (EBU) 1950. Den första Eurovisionssändningen från Sverige skedde den 1 juni 1958, en televisering av operan Orfeus och Eurydike från Drottningholms slott. Sändningarna från fotbolls-VM blev också rent tekniskt ett stort steg framåt för Sverige och Eurovisionen. Den 1 oktober 1959 grundades Nordvisionen i samarbete med danska DR, norska NRK och finländska YLE.

TV2 startar[redigera | redigera wikitext]

Kaknästornet vidarebefordrar SVT:s utbud sedan 1967.

En andra TV-kanal diskuterades under hela 1960-talet. Detta resulterade i att TV2 började sända den 5 december 1969 inom samma företag men i "stimulerande tävlan" med den första kanalen som fick namnet TV1. Samtidigt med TV 2-starten gjordes en omläggning av nyhetsprogrammen. Aktuellt lades ner och ersattes av TV-nytt. Samtidigt startades två "kommenterande" nyhetsprogram: Nu i TV1 och Rapport i TV2. TV-nytt sände kortare nyhetssändningar flera gånger i de två kanalerna med en längre huvudsändning klockan 19.30. Nyordningen introducerades 29 november i TV1.[10]

1972 skedde ännu en nyhetsomläggning där Rapport blev TV2:s nyhetsprogram, återuppståndna Aktuellt blev TV1:s nyhetsprogram och TV-nytt sände telegram i båda kanalerna. Rapport fick sin huvudsändning klockan 19.30 och Aktuellt skulle sända klockan 18.00 och 21.00. Dessa sändningstider kom i grunden att bestå i flera decennier.[11] Den första provsändningen i färg skedde 1966. 1970 inleddes reguljära färgsändningar. Sverige valde att ansluta sig till det europeiska PAL-systemet för färg-TV. År 1978 började försök med text-tv. Den 12 mars 1979 sändes det första programmet som svensktextades för hörselskadade: Konstverk berättar.[12] Text-tv döptes om till SVT Text 1995.

Under 1970-talet inleddes försöksverksamhet med regionala nyhetssändningar. Sydnytt från Malmö över Skåne och Blekinge var först ut 1970. Några år senare startade Västnytt, Nordnytt och Mittnytt. Riksdagen beslutade att de regionala nyheterna skulle permanentas 1978. Under 1980-talet startade Östnytt, Smålandsnytt, Tvärsnytt och ABC vilket gjorde de regionala nyhetssändningarna rikstäckande.

SVT blir eget bolag[redigera | redigera wikitext]

År 1978 beslutade riksdagen att Sveriges Radios programverksamhet skulle delas upp och flyttas till två dotterbolag, ett för TV och ett för riksradio.[13] Sveriges Radio blev därmed moderbolag i en koncern som utöver det nya TV-bolaget Sveriges Television (SVT) också kom att bestå av Sveriges Riksradio (RR), Sveriges Lokalradio (LRAB) och Sveriges Utbildningsradio (UR). SVT bestod av de två kanalorganisationer TV1 och TV2 samt en del teknisk personal från gamla SR. Uppdelningen genomfördes 1979.

Förändringen motiverades med att man ville decentralisera beslut och säkra mångfald i programfrågor. Man ville därför att radion och TV:n skulle stå friare från varandra för att öka mångfalden samtidigt som man lyfte radion ur televisionens skugga. Dessutom sågs det som problematiskt att LRAB och UR var dotterbolag till ett företag som drev egen programverksamhet.[14]

1987 omorganiserades Sveriges Television igen, TV1 bytte namn till Kanal 1 och blev en Stockholmsbaserad kanal, medan alla program som producerades ute i distrikten sändes i TV2. Trots att TV2 sågs över axeln i huvudstaden och föraktfullt kallades "bondkanalen", fick den flest tittare. Den 14 november 1988 permanentades sändningarna med NICAM Stereo. Samma år startade TV4 som sände SVT-program i södra Finland. TV4 blev senare SVT4 och bytte namn till SVT Europa 1997 när SVT nådde hela Europa via satellit. Kanalen är en blandning av SVT1 och SVT2.

SVT får konkurrens[redigera | redigera wikitext]

SVT:s antennanläggning sedd från Gärdesgatan, oktober 2008.

Fram till 1980-talet var TV1 och TV2 de enda kanaler som tittarna kunde se i Sverige enligt svensk lag, med undantag för de som bodde nära något av Sveriges grannländer. Under 1980-talet började kabel-TV-näten byggas ut i Sverige och de anslutna fick möjlighet att se många utländska satellit-TV-kanaler. Några av de kanaler som gjorde entré var brittiska Sky Channel, BBC TV Europe, Super Channel, Eurosport och MTV Europe.

Den 31 december 1987 började den reklamfinansierade skandinaviska kanalen TV3 sända via London från satellit. Den nya kanalen var dock inte populär hos den socialdemokratiska regeringen och flera försök att stoppa sändningarna gjordes genom förslag till lagändringar om bland annat förbud mot parabolantenner. Alltså bröts SVT:s monopol på svensk television även om TV3 vid starten bara nådde en bråkdel av de svenska TV-hushållen. I och med detta återkom diskussionen om att införa reklam i marksänd television. Ett förslag som diskuterades var att tillåta reklam i TV2, men staten valde att upplåta ett tredje marknät åt en helt ny kanal. 1991 började TV4 att sända i marknätet och fick efter några år fler tittare än Kanal 1 och TV2, främst tack vare spelprogrammet "Bingolotto" med Leif "Loket" Olsson som drog den största publiken under stora delar av 1990-talet.

Under 1990-talet omorganiserades Sveriges allmänna rundradioverksamhet vid flera tillfällen. 1992 bestämde riksdagen att Sveriges Radio-koncernen skulle läggas ned. Lokal- och riksradion slogs ihop och övertog namnet Sveriges Radio. UR, SR och SVT blev tre fristående företag. 1994–1996 ägdes de tre företagen av varsin stiftelse. 1996 fattades ännu ett beslut om ändrad ägarbild vilket gjorde att de tre företagen skulle ägas av en gemensam stiftelse.

SVT organiserade även om inom företaget. Från den 1 januari 1996 upphörde de gamla Kanal 1 och TV2. Inga redaktioner eller distrikt hade längre en koppling till en särskild kanal. Kanalerna bytte namn till SVT1 respektive SVT2. I september 1997 sändes den första säsongen av Expedition: Robinson, en av SVT:s största succéer och mest omtalade program hittills.

Digital-TV och nischkanaler[redigera | redigera wikitext]

Gomorron Sverige sänder från utomhusstudio i samband med kungliga bröllopet den 19 juni 2010. Programledare Marianne Rundström talar med förste hovmarskalken Lars-Hjalmar Wide.

Den 1 april 1999 började SVT1 sända i det nya digitala marknätet. Den digitala nyhetskanalen SVT24 startade den 15 mars och följdes av fem regionala, digitala kanaler. Vid årsskiftet 1999/2000 slutade vd:n Sam Nilsson efter en lång tid på posten. Han efterträddes av den nya vd:n Maria Curman samt programdirektören Mikael Olsson. Under år 2000 uppstod kontroverser kring SVT:s nya chefer. I december 2000 entledigades programdirektören Mikael Olsson och i maj 2001 entledigades också Maria Curman. I juni samma år utsågs Christina Jutterström till ny vd. I november utsågs Leif Jacobsson till programdirektör.

2000 organiserades nyhetsredaktionerna om. Rapport, Aktuellt och SVT24 slogs ihop till en gemensam, central nyhetsredaktion för de rikstäckande programmen. Den 15 januari 2001 genomfördes omfattande tablåomläggningar i SVT. Många av nyhetssändningarna i SVT1 och SVT2 bytte kanal med varandra, bland annat flyttades Rapport klockan 19.30 till SVT1 medan Aktuellt 21 bytte till SVT2. Detta var ett led i omprofileringen de två kanalerna. SVT1 fick en bredare, SVT2 en smalare profil. Samtidigt med nyhetsflytten bytte SVT också grafisk profil. Logotyperna från 1980-talets början ersattes av nya som formgivits av brittiska English & Pockett. I september flyttade de rikstäckande nyhetsprogrammen till en ny, gemensam studio. Även nyhetsprogrammen fick nya logotyper och vinjetter designade av samma företag.

Den 26 juni 2001 sänds SVT1:s första direktsända nöjesprogram i bredbild i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen. I början av 2002 lades de digitala regionala kanalerna – som under en tid haft ett knapert utbud på grund av minskade anslag – ner och ersattes den 14 januari av evenemangskanalen SVT Extra. 2003 startade SVT två nya digitala kanaler: Barnkanalen och 24 som ersättning för SVT Extra och SVT24. Den 25 juni 2003 sänds SVT:s första program med mångkanalljudsformatet Dolby Digital 5.1 i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen.

Mot slutet av 2003 skedde återigen en av SVT:s många omorganisationer av ekonomiska skäl. Att produktionen av "allmän-tv" (den produktion som inte är nyheter) skars ute i landet. Detta innebar att Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Norrköping blev "huvudproduktionsorter" med möjlighet till produktion i studio, medan Falun, Luleå, Sundsvall, Karlstad, Örebro och Växjö blev "produktionsorter" utan möjlighet till studioproducerad allmän-TV.[15][16]

Den 27 september 2004 startade i samarbete med Utbildningsradion den nya Kunskapskanalen. Den sänds i samma digitala kanal som Barnkanalen, Kunskapskanalen på kvällstid, Barnkanalen på dagtid. I februari 2005 lanserades kampanjen Fri television, som kom att bli SVT:s slogan under följande år. Uttrycket syftade till att programinnehållet är fritt från politiskt och ekonomiskt inflytande. Kampanjen och dess reklamfilmer blev väldigt omdiskuterade i medierna med både negativ och positiv kritik. Efter att några kampanjfilmer jämfört SVT:s fria television med mediesituationen i Vladimir Putins Ryssland och Silvio Berlusconis Italien, fick Sveriges regering ta emot diplomatiska noter från de kritiserade länderna.

Sveriges Televisions kanaler i kabelnät skyddas av den så kallade must carry-lagen sedan början av 1980-talet. Det är en lag som tvingar operatörerna att vidaresända SVT:s kanaler och TV 4:s huvudkanal. I mitten av 2005 skrevs ett avtal med Sveriges två största kabel-TV-distributörer dåvarande UPC och Com Hem om att dessa skulle börja sända Barnkanalen, Kunskapskanalen och SVT24 i det analoga grundutbudet. Tittarunderlaget för kanalerna ökade dramatiskt och blev i nivå med TV3 och Kanal 5.

Tittartidsandelar per ägare i Sverige 2014
Tittartidsandelar per kanal i Sverige 1994-2010

Den 5 november 2006 lämnade Christina Jutterström vd-stolen vid 67 års ålder. Hon efterträddes av Eva Hamilton. Den 26 juni 2007 sänds SVT:s första direktsända nöjesprogram i HDTV i det markbundna digital-TV-nätet: Allsång på Skansen. I januari 2007 fick SVT24 för tredje gången en ny profil med tillhörande lansering. Under kvällstid blev SVT24 en kanal med snabbrepriser av program från SVT1 och SVT2. Utbud anpassades speciellt för den yngre hälften av befolkningen. Dessutom lanserades en speciell nyhetssändning klockan 21.30 från Rapport med A-ekonomi och SVT-sporten. SVT2 började med provsändningar i bildformatet 16:9 (widescreen) i april 1999 och övergick gradvis de följande åren att sända alltmer i bredbild istället för det gamla bildformatet 4:3. Från 1 januari 2007 blev 16:9 ett standardformat inom EBU, och således också i SVT.

Den 15 oktober 2007 började SVT1:s och SVT2:s programpresentation sändas i bredbild. Den 19 november 2007 gick nyhetsprogrammen över till bredbild och därefter sänds i stort sett allt nytt egenproducerat material i 16:9-formatet. Samma dag förändrades också nyhetsprogrammen Rapport tog över Aktuellts sändning klockan 18.00. Aktuelltsändningen 21.00 fick nytt utseende och ett uttalat större fokus på fördjupning med två ämnen som behandlades och övriga nyheter endast i rubrikform. I april 2008 meddelades det att SVT skulle göra ytterligare neddragningar. All TV-produktion förutom nyheter centraliserades till Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå och läggs ner på övriga orter från 2009. Detta drabbar främst SVT Norrköping, men även exempelvis Falun, Växjö, Sundsvall och Karlstad. Anledningen som gavs var att SVT:s kostnader årligen ökar mer än dubbelt så mycket som anslagen.[17]

Under 2008 sjösatte SVT:s ledning en ny "utbudsstrategi" där resurserna koncentreras på SVT1, SVT2 och Barnkanalen som blir företagets huvudkanaler. Kunskapskanalen och SVT24 blir kompletterande kanaler mestadels repriserar program från de andra kanalerna.[18] Strategin implementeras fullt ut i augusti 2008 när man genomför tablåomläggningar under förkvällen mellan klockan 18.00 och 20.00. SVT1:s barnprogramsblock, Bolibompa och Bobster, flyttas till Barnkanalen, SVT2:s förkvällsprogram, med Rapport och Go'kväll, flyttas till SVT1 och i SVT2 skapas istället ett utrymme för exempelvis dokumentärer och en daglig frågesport. Den 18 januari 2010 bytte SVT plats på Kunskapskanalen och SVT24, så att Kunskapskanalen började sända mellan 09:00 och 01:00. SVT24 blir enbart en kvälls- och nattkanal, som sänder repriser på kvällstid och Rapport med regionala nyheter under nattetid. SVT24 sänder mellan 20:00 och 05:30.

"Nya Aktuellt" och införandet av sändningssystemet Mosart 2012[redigera | redigera wikitext]

Den 5 mars 2012 sjösattes Sveriges Televisions nya design på SVT1, SVT2 och Kunskapskanalen. De hallåor som tidigare synts i bild försvann och ersattes endast med sin liveröst. Samma dag startade även "Nya Aktuellt" i SVT2. I Aktuellt den 4 mars rapporterade man att det ryktades att den nya studion var en av de modernaste i världen. I samband med starten av nya Aktuellt infördes även det nya utsändningssystemet Mosart för SVT:s nyhetssändningar. Den nya studion och sändningssystemet kostade runt 100 miljoner kronor och infördes för att ersätta den uppemot 20 år gamla och utslitna utrustningen.[19]

Efter införandet spårade nyhetssändningarna ur med jämna mellanrum: Svarta rutor, inslag som inte gick igång, översättningar och namnskyltar som föll bort och ljud som inte fungerade. Problemen beskrevs som allt från mindre skönhetsfläckar till rena haverier.[19] Det skapade frustration hos medarbetarna och många på redaktionen mådde så dåligt att arbetsmiljöombudet lämnade in en anmälan till arbetsgivaren gällande den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Man kritiserade brist på samordning, avsaknad av tydliga direktiv och brist på dialog och kommunikation med de anställda. SVT tillsatte en arbetsgrupp för att kartlägga bristerna och ta fram ett åtgärdspaket.[20]

Problemen väckte intern kritik och det ställdes frågor hur SVT:s trovärdighet påverkades av att nyhetsprogrammen upprepade gånger "tappade byxorna" i direktsändning. Ulf Bjereld menade att det gick så långt att anseendet hade börjat naggas i kanten: "Om man inte har kompetens att sköta tekniken, varför skulle man då ha kompetensen att sköta innehållet?" Det väckte även frågor hur företaget skulle hantera sitt uppdrag vid en naturkatastrof, terrordåd eller invasion. Enligt SVT:s sändningsavtal med staten är man skyldig att minimera risken för sändningsavbrott. SVT sade att det fanns möjlighet att gå tillbaka till den gamla tekniken vid stora nyhetslägen, men att det inte var aktuellt att använda den för de dagliga sändningarna.[19]

En återkommande förklaring till problemen var brist på förberedelse före implementeringen[20], som skedde samtidigt som en omorganisation och med en nära förestående lansering av ny webbservice[19]. SVT menade dock att förändringen av Aktuellt krävde en mer avancerad teknik och att det därför var av stor betydelse att allt kunde genomföras samtidigt.[20]

Efter fyra månader med Mosart konstaterades att systemet inte hade levt upp till förväntningarna. Aktuellts ansvarige utgivare Eva Landahl sade att de tekniska problemen hade varit enormt slitsamma för personalen och hade frestat på publikens tålamod men att det också var ett komplext system som man höll på att trimma in.[19]

Den 12 juli återgick man till ett gammalt system och projektet med Mosart lades på is.[19]

Under våren 2013 relanserades utsändningssystemet Mosart. Med start 4 mars 2013, nästan på dagen ett år efter den första lanseringen, påbörjades sändningar i SVT Forum och Rapports korta dagtidsnyheter. Successivt introducerades fler program under våren, och återinförandet gick den här gången bättre, även om problem med sammanblandade inslag, felaktiga skyltar etc emellanåt fortsatt att dyka upp i nyhetssändningarna även därefter. Sist ut var "nyhetsstimmen" mellan 21.00 och 22.15, med bland annat Aktuellt, Kulturnyheterna och Sportnytt, som började sända med Mosart torsdag 16 maj. Relanseringen föregicks av ett omfattande företagsövergripande arbete som inkluderade både teknik, kompetens/utbildning och arbetssätt.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

SVT:s oberoende[redigera | redigera wikitext]

I och med att de statliga mediebolagen finansierar största delen av sin verksamhet med TV-avgift är de visserligen inte beroende av annonsintäkter och skulle rent teoretiskt kunna bortse ifrån affärsmässiga argument som högsta möjliga tittarsiffror och därvid agera mer obundet, undgå risk för minskad bredd i utbudet etc. Den som vill finansiera sina sändningar via TV-avgifter är dock beroende av tillstånd från regeringen för sina sändningar (2010:696), medan den som valt att finansiera sina sändningar på annat sätt kan bedriva sin verksamhet helt oberoende av regeringens omedelbara godkännande. SVT:s styrelse tillsätts av dess moderbolag Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR vars ledamöter i sin tur utses av regeringen.

Finansiering av verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Sveriges Television är ett av de så kallade public service-bolagen, vilka inkluderar även Sveriges Radio, Utbildningsradion, Radiotjänst i Kiruna och Sveriges Radio Förvaltnings AB. Detta innebar att företaget till skillnad från andra svenska TV-kanaler finansieras av TV-avgiften (ofta kallad TV-licensen) som alla hushåll med en TV-mottagare är skyldiga att betala. År 2010 är radio- och TV-avgiften i Sverige 2 076 kronor om året eller 173 kronor i månaden och skall erläggas till Radiotjänst i Kiruna AB. TV-licensen är en avgift för innehav av TV-apparat och inte för tittande på program:

Tidigare fanns en bestämmelse om att avgift ej krävdes för en icke brukbar TV-mottagare: Skyldigheten att betala TV-avgift omfattar inte sådana TV-mottagare som på grund av sin konstruktion inte kan användas för att ta emot markbundna sändningar (1989 års lydelse). Genom att till exempel ta bort kanalväljare, klippa av nätsladd, på äldre mottagare ta bort ingångsstegets förstärkarrör etc kunde man slippa avgiften. Den 1 augusti 2005 togs (via SFS 2005:537) dock denna bestämmelse bort. Innehavet av mottagare som sådant skulle vara avgörande - något som var direkt ägnat att underlätta Radiotjänst tolkning av avgiftsskyldigheten.[källa behövs] I lagen om TV-avgift finns också alltjämt en bestämmelse om att avgift ej skall utgå för mottagare som är varaktigt undanställda eller obrukbara (SFS 1989:41 1 kap 6§ mom 4) från och med det datum Radiotjänst meddelats om förhållandet.

År 2009 hade SVT en sammanlagd budget på 3,8 miljarder kronor. I sammanhanget kan det nämnas att konkurrenten TV4-gruppen samma år hade en omsättning på drygt 5,5 miljarder kronor med ett rörelseresultat om 495 miljoner kronor.[21]

Reklam, sponsring och produktplacering[redigera | redigera wikitext]

SVT får inte sända reklam, men däremot visa sponsringsskyltar i anslutning till att program börjar eller slutar. Det sistnämnda tillståndet har SVT utnyttjat genom att även visa sponsringsskyltar när ett program byter kanal under sändning och även vid övergångar mellan sportevenemang och kommentatorer i studio. More Space Nordic AB sköter SVT:s försäljning av programsponsring.[22] Vad som är skillnaden mellan så kallad "sponsring" och reklam är har ej definierats.

SVT sänder regelbundet inslag som påminner tittarna om skyldigheten att betala TV-avgift. En av dessa filmer vann 2009 reklampriset Guldägget för "Årets reklamfilm". Med sin kampanj Fri television har SVT belyst den problematiska mediesituationen i Italien och Ryssland samtidigt som man framställer den egna verksamheten som fri. SVT sänder även regelbundet reklam för sina egna program, så kallade trailers.

Efter en lagändring som började gälla i juli 2010 får SVT ta betalt för produktplacering i egenproducerade filmer, tv-serier, sportprogram och lättare underhållning. Produktplacering får endast ske om tittarna informeras vilka produkter det gäller både före och efter programmet.[23]

Genom att istället för att producera själva istället köpa visningsrätter från externa produktionsbolag kan SVT hålla nere produktionskostnaderna och endast betala 10–15 procent för programmet. Produktionsbolaget i sin tur får ta in sponsorer genom så kallad indirekt sponsring.[24] SVT har köpt in och sänt program som matlagningsserien En tysk, en fransk och en husman och sportserien En klassiker av produktionsbolaget Road Runner som i sin tur tagit betalt av företag för exponering i SVT.[25] När det uppdagades hävdade SVT att de inget visste och att de hade blivit lurade.[26] Men Road Runner, som jobbat med SVT i sju år och tolv programserier, sade att de haft en nära dialog med SVT under alla programproduktioner och informerat dem om alla finansiärer och dessutom givit SVT den exklusiva klippningsrätten ("final cut").[24]

"Otillbörligt gynnande"[redigera | redigera wikitext]

Om SVT bryter mot föreskriften om "otillbörligt gynnande" riskerar ett fällande i Granskningsnämnden. Det högst utdömda straffet var för två inslag om nöjesparken Gröna Lund i programmet Gomorron Sverige våren 2010 för vilka SVT fick böta 100 000 kronor.[27]

Finansiering av program[redigera | redigera wikitext]

Programbudgeten 2013 var 3 miljarder kronor.[28]

Representanter för SVT brukar avböja att kommentera vad själva programmen som man producerar kostar.[29] Trots detta finns det källbelagda uppgifter om kostnader för program som Melodifestivalen 2008, Melodifestivalen 2013, Sommarlov 2012, Molinska skrönor, Dokument utifrån, Eurovision Song Contest 2013, Eurovision Song Contest 2016 och Korrespondenterna.

SVT och TV4 betalade tillsammans cirka 240 miljoner kronor endast för rättigheterna att sända Europamästerskapet i fotboll 2016 att jämföra med föregående mästerskap 2012 som kostade 200 miljoner kronor. Produktionen av sändningarna beräknades medföra ytterligare kostnader på 25–30 miljoner kronor per kanal, så den totala kostnaden för sändningarna uppskattades till ungefär 150 miljoner kronor per kanal. SVT har i två årsredovisningar i rad konstaterat att rättigheterna för att visa sport har ökat rejält. SVT motivierade kostnaden med att "evenemanget intresserar en stor och bred publik".[30]

Uppgifter om andra kanalers kostnader för produktioner som kan användas för att uppskatta motsvarande produktioner hos SVT:

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Kanaler[redigera | redigera wikitext]

Tittarandel för SVT:s kanaler 1990−2014
År Tittarandel
1990
  
87%
1991
  
83%
1992
  
72%
1993
  
60%
1994
  
54%
1995
  
51%
1996
  
49%
1997
  
48%
1998
  
48%
1999
  
47%
2000
  
44%
2001
  
42%
2002
  
43%
2003
  
40%
2004
  
40%
2005
  
38.5%
2006
  
39.3%
2007
  
35%
2008
  
34%
2009
  
33%
2010
  
34.9%
2011
  
34.7%
2012
  
36.5%
2013
  
35.2%
2014
  
34.6%
Källa 1990−2002: SVT:s statistikdatabas[32]
Källa 1994−2014: MMS[33]

SVT har fem TV-kanaler som är tillgängliga för de flesta i Sverige med en vanlig TV-mottagare:

  • SVT1 är SVT:s huvudkanal med evenemang, drama, nöje och nyheter.
  • SVT2 har program med sport, nyheter, dokumentärer, fördjupning och kunskap.
  • Barnkanalen som främst sänder barnprogram.
  • SVT24 som främst sänder sport och repriser kvälls- och nattetid på Barnkanalens kanalplats.
  • Kunskapskanalen som drivs i samarbete med Utbildningsradion sänder främst folkbildande program. Den är även "extrakanal" för sportevenemang och det är dessa program som har flest tittare[6].

SVT1 och SVT2 sänds i HD-upplösning, SVT24 och Barnkanalen delar kanalplats.

Dessutom driver SVT följande tjänster:

  • SVT World – för svensktalande utanför Sverige (hette tidigare SVT Europa)
  • SVT Texttext-TV-tjänst tillgänglig via SVT:s TV-kanaler
  • svt.se – SVT:s webbplats med främst nyheter och programinformation som ibland nämns som en egen "kanal".
  • SVT Play – webbplats (svtplay.se) med nyligen sända program och livesändningar av kanaler.
  • Öppet arkiv – av SVT producerade program och serier som sänts före den 30 juni 2005. Tillgängligt på adressen oppetarkiv.se.
  • "Melodifestivalen – All Access" – Unikt backstagematerial från Melodifestivalen 2016 på YouTube.[34]

Bland tjänster som upphört finns HDTV-testkanalen SVT HD (2006–2010), webbkanalen SVT Flow (2014–2015) och den interaktiva nätplattformen Edit 2015–2016.[35][36]

Kanalhistorik[redigera | redigera wikitext]

Den 25 augusti 2008 ändrades kanalernas struktur och utseende. Till senhösten 2010 började SVT sända SVT1 och SVT2 i HDTV-format. Planer finns även på att erbjuda även SVT24, Barnkanalen och Kunskapskanalen i HD-format.[37] På sikt så är SVT:s strategi att ersätta de nuvarande standardupplösta kanalerna med de nya som sänder i HD.[38]

Ett möjligt scenario då det kan bli aktuellt för SVT att släcka ner de standardupplösta kanalerna kan bli tidigast kring 2020. Anledningen är att det kan bli aktuellt att skifta sändningsteknik i det digitala marknätet och då behövs nya digitalboxar för DVB-T2. Tittare kan då fram till boxbytet fortsätta att ta del av SVT:s standardupplösta kanaler som sänder med den äldre DVB-T tekniken.[39]

Program[redigera | redigera wikitext]

SVT har ett programutbud som innefattar ett flera genrer.

Det SVT-program som lockar de största tittarskarorna är Melodifestivalen. Av de hundra mest sedda SVT-programmen 2000-2015 var hälften avsnitt ur Melodifestivalen. Bland andra program med mycket höga tittarsiffror fanns större sportevenemang (exempelvis fotbolls-VM och fotbolls-EM), Eurovision Song Contest och programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul.[40]

Nyheter[redigera | redigera wikitext]

Under år 2014 stod nyheterna för nio procent av det totala antalet sända timmar.[5] De viktigaste riksnyhetssändningarna under kvällen är Rapport 18.00, Rapport 19.30 och Aktuellt 21 (klockan 21.00). Rapport sänder kortare nyheter dygnet runt i de olika SVT-kanalerna. Aktuellt är sedan 2012 en timme långt måndag-torsdag. Rapport 19.30 är 25 minuter långt på vardagar.

Det första nyhetsprogrammet Aktuellt startade 1958. I samband med starten av TV2 lades Aktuellt ned. Istället startade det för båda kanalerna gemensamma programmet TV-nytt, samt de "kommenterande" programmen Nu! och Rapport. Efter en omorganisation 1972 lade TV1 ner Nu! och Aktuellt återkom i ny tappning. Sedan dess var Aktuellt och Rapport två helt skilda nyhetsorganisationer utan samverkan. Under 1990-talet utökades sändningarna, samtidigt som de båda organisationerna började samarbeta i viss utsträckning. År 2000 slogs Rapport och Aktuellt ihop med då nystartade SVT24 och bildade en enda nyhetsorganisation. Efter år 2007 sänds Aktuellt bara en gång per kväll (utom lördagar) och har ett mer fördjupande uppdrag, medan Rapport står för rak nyhetsförmedling.

SVT har även ett särskilt nyhetsprogram för kulturhändelser, kallat Kulturnyheterna. 1990-2011 fanns även ett program för ekonominyheter, A-ekonomi.[41]

Underhållning[redigera | redigera wikitext]

SVT producerar många olika sorters underhållningsprogram. Det program som ses av flest är Melodifestivalen, den svenska uttagningen till Eurovision Song Contest vars final kan få över fyra miljoner tittare (enligt tittarmätningar från MMS). Andra långkörare som visas på fredagar och lördagar är Så ska det låta och På spåret. Allsång på Skansen visas under sommaren på tisdagar.

Underhållning utgjorde år 2014 elva procent av den samlade sändningstiden.[5]

Fiktion och drama[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: SVT Drama

Televisionen har producerat drama sedan provsändningarna 1954 och har sedan dess lämnat bakom sig otaliga produktioner. Med tiden har teaterproduktionerna ersatts av mer TV-mässiga produktioner, antingen långa eller korta serier eller enstaka program.

Ingmar Bergman, Lars Molin och andra kända regissörer har varit verksamma i SVT-studiorna tillsammans med mängder av skådespelare.[42]

Programgenren "Fiktion" utgör 29 procent av SVT:s samlade sändningstid. Där ingår en stor andel av barnprogrammen; om barnprogram exkluderas utgör fiktionen 14 procent av den samlade sändningstiden.[5]

Programkostnaden för fiktion utgjorde år 2014 ungefär 19 procent av SVT:s samlade programbudget (618,2 miljoner av dryga 3 miljarder kronor). Egenproducerat drama är den programgenre som har den högsta kostnaden per producerad timme.

Circle frame.svg

Biografvisad film och TV-film 2012 fördelad efter ämne. Källa: SVT:s statistikdatabas[43]

  Drama (50 %)
  Komedi (19 %)
  Thriller, skräck (6 %)
  Action, deckare, polis (6 %)
  Romantik (4 %)
  Sagor (4 %)
  Krig (2 %)
  Äventyr (2 %)
  Fantasy, science fiction (2 %)
  Musik, dans, västern, agent, spion och övrigt (4 %)

Inköpt drama är däremot förhållandevis billigt.[5] Av de biografvisade filmerna 2012 var de flesta dramor och komedier.[43]

Barnprogram[redigera | redigera wikitext]

Ett barnprogramsblock kallat Bolibompa sänds dagligen från klockan 18.01 i Barnkanalen. Sedan 2002 har SVT en särskild kanal för barnprogram som heter Barnkanalen.

I produktionen av barnprogram ingår alla slags genrer: nyheter för barn (Lilla Aktuellt), sport för barn (Lilla Sportspegeln), underhållning för barn (Lilla Melodifestivalen), fakta för barn, drama för barn med mera.

Julkalendern sänds årligen sedan 1960. På julafton sänds klockan 15.00 Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul och är ett av de mest sedda programmen.

Sport[redigera | redigera wikitext]

Sportsändningar lockar stora tittarskaror. SVT sänder åtskilliga evenemang inom många grenar. Vilka grenar som tillägnas mest sändningstid varierar bland annat beroende av sändningsrättigheter. 2005 sändes mest ishockey, längdskidor, alpint och friidrott, 2006 var dock fotboll den gren som visades mest, eftersom SVT (tillsammans med TV 4) hade rättigheterna till fotbolls-VM.[44]

I och med avmonopoliseringen ökade kostnaderna för sporträttigheter stort eftersom konkurrensen ökade och parterna bjöd över SVT:s bud. Detta innebar att många större turneringar togs över av kommersiella kanaler. En annan konsekvens av de ökade priserna på sporträttigheter är att sponsring av sportsändningar tillåtits. Sportsändningar och egenproducerade Eurovisionsprogram är de enda genrer där sponsring tillåts i SVT.

Det finns en tradition av att SVT har sänt de allra största internationella sportevenemangen: fotbolls-VM och olympiska spelen. SVT visar även sportnyhetsprogrammet Sportnytt, veckokrönikan Sportspegeln och flera återkommande sportmagasin. Sportevenemang sänds i SVT1, SVT2, Kunskapskanalen samt i SVT24.

Under 2010 började SVT sända e-sport via SVTPlay och år 2012 sändes första svenska e-sportsändningen i SVT2[45][46].

Regionala program[redigera | redigera wikitext]

Det första regionala nyhetsprogrammet i svensk television, Sydnytt, startade 1970. Sedan dess har sändningarna utökats för att bli rikstäckande 1987. Då fanns det åtta nyhetsprogram.

Genom klyvning av nyhetsregioner har antalet nyhetsregioner utökats successivt. Från 2001 fanns elva program, 25 februari 2008 startade SVT ytterligare sju regionala nyhetsprogram som dock bara sände en gång per vardag. I april 2015 gjordes en satsning på regionala nyheter som innebar att antalet regioner utökades till 21 stycken. Därmed hade nästan alla svenska län en egen regional SVT-sändning. Samtidigt fick alla program nya namn.

De regionala nyhetsprogrammen är:

Regionala program som inte är nyhetssändningar förekommer enbart sporadiskt.

Utländska program[redigera | redigera wikitext]

SVT visar även ett internationellt programutbud. Cirka 70 procent av programutbudet brukar vara inhemskt (egenproducerat eller inköpt) och resten utländskt, men det varierar något år från år. De utländska programmen sänds som regel på originalspråket med svenska undertexter. Dubbning förekommer bland annat i program som riktar sig till barn och delvis även i dokumentärfilmer.

Inköpta program[redigera | redigera wikitext]

Circle frame.svg

Ursprungsland för inköpta program fördelat efter sändningstid 2005[47]

  USA (27 %)
  Storbritannien (22 %)
  Sverige (13 %)
  Övriga Norden (13 %)
  Övriga Europa (9 %)
  Frankrike (6 %)
  Tyskland (4 %)
  Kanada (4 %)
  Övriga världen (2 %)

De flesta program på SVT är egenproducerade.[47] Av de inköpta programmen 2005 kom 67 % från Europa och 31 % från Nordamerika.[47]

Minoritetsprogram[redigera | redigera wikitext]

SVT sänder tre nyhetsprogram för minoriteter varje vardag: Uutiset på finska, Ođđasatsamiska och Nyhetsteckenteckenspråk. Det förekommer även barnprogram på finska, samiska, teckenspråk samt tornedalsfinska.

Övriga verksamheter[redigera | redigera wikitext]

Utöver att producera och sända program bedriver SVT även andra verksamheter:

Företaget[redigera | redigera wikitext]

Ägarstruktur[redigera | redigera wikitext]

Företaget är ett aktiebolag som ägs av den statliga Förvaltningsstiftelsen för SR, SVT och UR. Stiftelsen har elva ledamöter utsedda av regeringen. Sveriges Television AB äger tillsammans med Sveriges Radio och Utbildningsradion företaget Radiotjänst i Kiruna AB, som administrerar och driver in TV-licensen.

Det uttalade syftet vid övergången till stiftelseägandet var att säkerställa verksamhetens oberoende gentemot staten och andra maktgrupper.[48] SVT anser inte att företaget är statligt ägt, trots att stiftelsens ledamöter utses av regeringen och SVT:s styrelseledamöter utses av stiftelsen.[49] Sedan 1 juli 2009 är SVT medlem i Svenskt Näringsliv.[50]

Förslag på sammanslagning av public service-företagen[redigera | redigera wikitext]

Historiskt bedrevs televisionen först som en enhet inom Sveriges Radio, vilket blev två enheter när TV2 startade. Sveriges Television blev ett av fyra dotterbolag till Sveriges Radio 1979 när den borgerliga regeringen omorganiserade den allmännyttiga radion och TV:n. Socialdemokraterna motsatte sig detta men har sedan inte drivit frågan om att företagen ska slås samman igen. Sedan 1993 ägs public service-företagen av stiftelser.

Då och då utreds och diskuteras frågan om en konsolidering inom public service-sfären, vilket skulle innebära att SVT slogs samman med Sveriges Radio eller Utbildningsradion. Det brukar anföras att verksamheten då skulle bli mer kostnadseffektiv vilket kan frigöra resurser till program. Sveriges Radio och Utbildningsradion brukar motsätta sig sådana förslag medan SVT har varit positiv.

I augusti 1984 föreslog SR:s styrelseordförande Harry Schein och fem andra ledamöter i SR:s styrelse att verksamheten skulle samordnas i ett företag.[51] Dotterbolagen motsatte sig dock detta.[52]

2008 förordade Sveriges televisions före detta VD Christina Jutterström i en debattartikel i Dagens Nyheter en sammanslagning av SVT med Sveriges radio och Utbildningsradion.[53] Eva Hamilton sade att det var oundvikligt, men inte aktuellt just då eftersom det saknades dels politiskt stöd och dels vilja från Sveriges Radio.[54]

2013 föreslog Hamilton istället en sammanslagning av SVT med Utbildningsradion där den senare skulle bli en "utbildningsdivision". Syftet var att få ett större genomslag och en större bredd för kunskaps- och utbildningsprogram. Det skulle ske genom rationaliseringar och effektiviseringar genom att samarbeta och spara 45—60 miljoner kronor om året. UR avvisade förslaget och menade att verksamheten hotades. Någon sammanslagning med Sveriges radio var inte heller aktuell då Hamilton oroade sig för mångfalden i kvalitativ journalistik.[55]

Organisation, personal och företagskultur[redigera | redigera wikitext]

SVT är ett programbolag, vars främsta uppgift är att producera program från hela landet i ett brett utbud av olika genrer. Organisationen bygger på hur man organiserar och utvecklar programverksamheten. Det sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Så också under 2008 då en ny organisation med tre divisioner trädde i kraft den 1 september; Nyhetsdivisionen, Allmän-TV-divisionen samt Division SVTi (interaktiv).

SVT finns på följande orter: Eskilstuna, Falun/Leksand, Gävle, Göteborg, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kiruna, Luleå, Malmö, Norrköping, Skellefteå, Stockholm, Sundsvall, Sälen, Uddevalla, Umeå, Uppsala, Varberg, Vilhelmina, Visby, Västerås, Växjö, Örebro, Örnsköldsvik och Östersund. Studioorter med stora studior är Stockholm, Göteborg, Malmö samt Umeå. Övriga orter är antingen orter med en mindre nyhetsstudio eller rena redaktioner för nyheter. Ledningsenheter för ekonomi, planering, kommunikation, HR med flera finns i Stockholm och stöder alla tre divisionerna.

Delar av personalen är anställd via bemanningsföretag, något som SVT:s dåvarande VD Eva Hamilton i en kommentar 2010 till SVT:s intertidning VipåTV menade var en anställningsform som gav en större trygghet än springvikariat.[56]

Partisympatier hos journalister verksamma på SVT[redigera | redigera wikitext]





Circle frame.svg

Blocksympatier hos journalister verksamma på SVT 2011/2012[57]

  s+v+mp (83 %)
  m+fp+c+kd (17 %)
Partisympati Skillnad
Miljöpartiet 52 %
  
+40 pe
12 %
  
Vänsterpartiet 18 %
  
+13 pe
5 %
  
Socialdemokraterna 13 %
  
-15 pe
28 %
  
Moderaterna 8 %
  
-26 pe
34 %
  
Centerpartiet 6 %
  
+1 pe
5 %
  
Folkpartiet 3 %
  
-4 pe
7 %
  
Kristdemokraterna 0 %
  
-3 pe
3 %
  
Sverigedemokraterna 0 %
  
-3 pe
3 %
  
Annat 0 %
  
-1 pe
1 %
  
Partisympatier hos journalister verksamma på SVT 2011/2012 jämfört med allmänheten.[57]

Vid en enkätundersökning som genomfördes av medieforskaren Kent Asp under perioden oktober 2011–februari 2012 beträffande den svenska journalistkårens partisympatier[57] framkom bland annat att av 1338 inkomna svar ansåg 41 procent att Miljöpartiet var det bästa partiet. Av de journalister som svarade och arbetade på Sveriges Radio och Sveriges Television sympatiserade över 50 procent med Miljöpartiet. Vänsterpartiet har en starkare ställning i public service än i dagspressen och över 80 procent inom public service sympatiserade med de rödgröna partierna (v+s+mp).

Asp har även konstaterat att Miljöpartiet i alla valrörelser som de har ställt upp i fått en mer gynnsam behandling av journalister i allmänhet än andra partier och att rapporteringen har betydelse för partiernas valresultat.[58] Den gynnsamma behandlingen härleder Asp, efter 30 års studier, till partiets starka ställning i journalistkåren.[58]

En opinionsundersökning 2014 av Demoskop med 1 171 tillfrågade visade att endast 15 procent av Alliansväljare upplevde public service som helt opartiska. Det kan jämföras med motsvarande 39 procent bland rödgröna väljare och endast 10 procent av SD-sympatisörer.[59]

Chefer vid Sveriges television[redigera | redigera wikitext]

Innan SVT bildades fanns det kanalchefer. Nils Erik Bæhrendtz var chef för Sveriges Radio TV 1958–1968. Han efterträddes av Håkan Unsgaard som blev TV1-chef. Örjan Wallqvist blev TV2-chef när kanalen startade 1969.

När SVT blev ett självständigt bolag, fick de en egen chef. Vd:n utses av SVT:s styrelse.

Efter att Sam Nilsson slutade infördes ett tvådelat ledarskap med en programdirektör parallellt med vd:n. Eva Hamilton avskaffade programdirektören år 2007.

Styrelse[redigera | redigera wikitext]

SVT:s styrelseordförande utses av Sveriges regering, något som ibland kritiseras. Även övriga styrelsemedlemmar utses indirekt av regeringen genom Förvaltningsstiftelsen för SVT, SR och UR.

Styrelseordförande för SVT har varit:

Öppenhet[redigera | redigera wikitext]

SVT vill bidra till en bild av företaget som öppet. SVT:s journalister ställer dagligen höga krav på öppenhet hos andra företag och säger sig ställa minst lika höga krav på sig själva.[60]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SVT, "SVT:s styrelse" (2015)
  2. ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Sveriges Television Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560334285/bokslut. 
  3. ^ ”Förvaltningsstifelsens webbplats”. http://forvaltningsstiftelsen.se/omstiftelsen.html. Läst 4 januari 2016. 
  4. ^ Televisionens historia i årtal på svt.se
  5. ^ [a b c d e] "Sveriges Televisions public service-redovisning 2014" (sid 24), svt.se. Åtkomst 29 juli 2015.
  6. ^ [a b] "HotTop", Mediamätning i Skandinavien webbplats. Åtkomst 20 juli 2015.
  7. ^ "Sveriges Televisions sändningstillstånd 2014−2019", svt.se. Åtkomst den 21 juli 2015.
  8. ^ Television i Sverige - Ägande och struktur, 1996, sida 7-8.
  9. ^ Television i Sverige - Ägande och struktur (arkiv), 1996, sida 8.
  10. ^ Allt hände i Aktuellt - 40 år på en nyhetsredaktion, Sören Larsson, Sveriges Radios förlag 1998, sida 87-94.
  11. ^ Allt hände i Aktuellt - 40 år på en nyhetsredaktion, Sören Larsson, Sveriges Radios förlag 1998, sida 115-116.
  12. ^ SVT Text-historik i årtal, svt.se
  13. ^ Regeringens proposition 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m.m.
  14. ^ Kulturutskottet betänkande 1977/78:KrU24 med anledning av propositionerna 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m. och 1977/78:144 med förslag till lag om ansvarighet i försöksverksamhet med närradio, m. m. jämte motioner
  15. ^ Styrelsemötet enbart ett informationsmöte, SVT, 8 december 2003]
  16. ^ Tidernas stålbad väntar SVT, Dagens Nyheter, 7 oktober 2003
  17. ^ 400 tjänster bort från SVT, Journalisten, 3 april 2008
  18. ^ Ditt SVT - Strategier mot 2009, sidan 19-23 arkiverad
  19. ^ [a b c d e f] "Teknikkaos och bröstfixering", Medierna, 14 juli 2012. Läst den 15 juli 2012.
  20. ^ [a b c] Pär Jansson. "Teknikstrul i nya Aktuellt gör att folk blir sjuka", Journalisten, 18 april 2012. Läst den 15 juli 2012.
  21. ^ ”TV4-Gruppen, Årsredovisning TV4 AB, sid 5” (pdf). tv4gruppen.se. http://tv4gruppen.se/Global/PDF/%C3%85rsredo_sv_2010.pdf. Läst 30 november 2012. 
  22. ^ "Kontakta SVT Sport", SVT:s webbplats. Läst den 20 juni 2012.
  23. ^ Arvid Jurjaks. "SVT får sälja plats i rutan", sydsvenskan.se, 31 juli 2010. Åtkomst den 11 september 2016.
  24. ^ [a b] Leif Holmkvist. "Produktionsbolag tar strid mot SVT – förnekar dold sponsring", resume.se, 17 november 2016. Åtkomst den 20 november 2016.
  25. ^ "Smygreklam i fler SVT-serier", Medierna, Sveriges Radio, 28 oktober 2016. Åtkomst den 30 oktober 2016.
  26. ^ "Expressens mejl-skandal och Uppdrag granskning väljer inte Sida" (vid 27 min 25 sek), Medierna, Sveriges Radio, 19 november 2016. Åtkomst den 20 november 2016.
  27. ^ Hanna Lundquist. "SVT får böta 100 000", Journalisten, 10 april 2012. Läst den 13 juni 2012.
  28. ^ Gomorron Sverige ("Gomorron Europa") , kl 10:05, den 18 maj 2013.
  29. ^ "Vi brukar ju aldrig tala om exakt vad ett program kostar. Det är en princip vi hållit i
    många, många år." ”Eva Hamilton vill samordna public service”. Sveriges Radio. 15 mars 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=5276885. Läst 8 oktober 2012. 
  30. ^ Johan Nordström. "SVT och TV4 betalar hundratals miljoner för EM", svd.se, 7 juni 2016. Åtkomst den 11 juni 2016.
  31. ^ "Medieeliten svarar – om sportjournalistik", Medierna, 19 april 2014. Läst den 19 april 2014.
  32. ^ "Tabeller för ämnesområde Äldre statistik", statistikdatabas.publicservice.se. Åtkomst 20 juli 2015.
  33. ^ "Årsrapporter TV", Mediamätning i Skandinavien webbplats. Åtkomst 19 juli 2015.
  34. ^ "Är SvTs Mellosatsning på Youtube ojuste konkurrens?", Medierna, Sveriges radio, 15 februari 2016. Åtkomst den 11 mars 2016.
  35. ^ Erik Wisterberg. "SVT skrotar den kritiserade digitala ungdoms-sajten Edit.se", breakit.se, 31 oktober 2016. Åtkomst den 15 november 2016.
  36. ^ Yasmine Winberg. "Efter kritiken: SVT skrotar Edit.se", resume.se, 31 oktober 2016. Åtkomst den 15 november 2016.
  37. ^ ”Regeringsbeslut 87: Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet”. Sveriges Television. 19 december 2013. http://vipatv.svt.se/download/18.12865bcd14300d30ed949c8/1390386085105/S%C3%A4ndningstillst%C3%A5nd+hd-tv+SVT+2014.pdf. Läst 16 februari 2014. 
  38. ^ ”SVT:s HD strategi”. Sveriges Television. http://www.svt.se/omsvt/om-sandningarna/hdtv/svt-s-hd-strategi. Läst 15 februari 2014. 
  39. ^ ”Teracomchefen öppnar för mobiloperatörer om sex år”. Computer Sweden. 10 februari 2014. http://computersweden.idg.se/2.2683/1.545999/teracomchefen-oppnar-for-mobiloperatorer--om-sex-ar. Läst 15 februari 2014. 
  40. ^ "HotTop", Mediamätning i Skandinavien webbplats. Åtkomst 28 februari 2016. Av de hundra mest sedda programmen 2000-2015 stod Melodifestivalen för 50. Övriga program: Kalle Anka 16 program, Eurovision Song Contest 13, Så ska det låta 6 (sända 2002-2005), Expedition Robinson 5 (sända 2000-2004), Fotbolls-EM 4, Vinter-OS 3, Fotbolls-VM 2 och Sommar-OS 1.
  41. ^ http://svt.se/2.22620/1.2345948/a-ekonomi_laggs_ner
  42. ^ Det skrivs böcker och avhandlingar om alla dessa produktioner och att sammanfatta dessa här är en omöjlighet. Förslag: Dramat i tv-soffan av Bengt Forslund (Arena 2006).
  43. ^ [a b] "Tabeller för ämnesområde Kanaler", statistikdatabas.publicservice.se. Åtkomst 22 juli 2015.
  44. ^ Sveriges public service-redovisning 2006, tabell 6.6 a
  45. ^ SVT sänder e-sport från Dreamhack ikväll. FZ. Läst 2012-06-18
  46. ^ SVT E-sport. SVT. Läst 2012-06-18
  47. ^ [a b c] "SVT 2005 − Med årsredovisning" (sid 28).
  48. ^ om ägande av den avgiftsfinansierade radio- och TV verksamheten, Proposition 1992/93:236
  49. ^ SVT ägs av en stiftelse, SVT
  50. ^ ”Hotar Svenskt Näringsliv SR:s och SVT:s oberoende?”. av Anders Kjellberg. http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1414956&fileOId=1567477. Läst 19 februari 2014. 
  51. ^ Tidningarnas Telegrambyrå, 18 augusti 1984
  52. ^ Tidningarnas Telegrambyrå, 23 augusti 1984
  53. ^ Peter Wolodarski. "Åter mot monopolet.", Dagens Nyheter, 12 februari 2008. Läst den 18 mars 2013.
  54. ^ ”Eva Hamilton vill samordna public service”. Sveriges Radio. 15 mars 2008. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3071&artikel=5276885. Läst 1 mars 2013. 
  55. ^ "Eva Hamilton - ska SVT bli ännu större?" (vid 18.11), Ekots lördagsintervju, 9 mars 2013. Läst den 18 mars 2013.
  56. ^ "SVT fortsätter med bemanningsföretag", journalisten.se, 26 oktober 2010. Läst den 11 april 2011. Arkiverad på Internet Archive från originalet den 24 september 2011. Åtkomst den 19 november 2016.
  57. ^ [a b c] Kent Asp, Ulrika Andersson. "Journalist'11", Göteborgs universitet, 9 maj 2012. Åtkomst 22 juli 2015.
  58. ^ [a b] "Kent Asp: Miljöpartiet har en gräddfil", svtplay.se. Åtkomst 22 juli 2015.
  59. ^ "'Granskningsnämnden – ett spel för gallerierna'", dagensmedia.se, 29 mars 2016. Åtkomst den 15 november 2016.
  60. ^ "Att producera för SVT – en guide för bra samarbete" (s 46), svt.se. Åtkomst den 20 november 2016.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • SVT:s historia i årtal
  • Jan Gradvall, "TV! Nedslag i Sveriges Televisions historia"
  • Television i Sverige - Ägande och struktur - Arbetsdokument från Rådet för mångfald inom massmedierna, 1996

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]